Ortsnamnens vittnesbörd.

[Yngwe]

I evighetsdiskussionen om svear så nämndes upprepat att ortsnamnen her antydan om regionsindelning.
 
Det typiskt mälardalska Tuna fick därför utstå lite granskning. Jag har plottat allla Tuna-orter i Södermanlands, Östergötlands,kalmar och Jönköpings län registrerat i LM på en GE-karta.   Fram  träder en bild som visar klara koncentrationer. Sett per län är koncentrationen starkast i Södermanland. Det skulle då stödja den gängse uppfattningen om att detta är ett typiskt mälardalskt ortsnamn som förvisso finns överallt men är vanligast där.
 
Jag ska nu säga att jag inte har något publicerat färskt i minnet, och inget tillgängligt material att kontollera hur "den etablerade forskningen" kommit fram till koncencus om Tuna som särskilt framträdande.  Så min lilla analys står helt fritt från denna
 
Mitt först iaktagande är att säskilt i Södermanland så finns en hel del sekundära namn. Det är alltså Lill-tuna, Södertuna och liknande som rirekt relaterar till ett primärt Tuna som är lätt att identifiera.  Flera av dem ligger så tätt att det är orimligt att tro att de alla haft en "tuna-funktion.    Min observation då är att tätjeten av inte ä markant större i Södermanland än i centrala Östergötland. Däremot är det stor skillnad mot t.ex. Jönöpings län.
 
Nu är det ju samtidigt stor skillnad i befolkningstäthet mellan regionerna. Jag har därför lagt på ett lager med gravfält (hämtat ur Fornsök) på¨berörda områden.  Det man ser då är att Tuna-orter finns representerade i stort sett överallt där man kan se koncentrationer av gravfält, och även på en del andra ställen.
Man kan ana en uttunning i sydlig riktning, men den är stegvis.
 
Min enkla slutsats är därför att Tuna-orter inte är markant vanligare i Södermanland än i det övriga undersökta områden såvida man inte mäter per km². Att det är ont om tuna-orter på platser som närmast är folktomma är knappast förvånande, så att mäta i km² eller per län/landskap måste vara direkt felaktigt.
 
Synpunkter?
 
 
 
 
 

[supergeten]

Tuna är väl ett ganska omtvistat "fenomen". Wiki:

Det finns cirka 120 -tuna i Sverige.

Ortnamnet Tuna härstammar från det urgermanska ordet tun, som betydde gärdesgård. I tyska Zaun finns denna betydelse kvar, men i engelska och i de nordiska språken har betydelsen förändrats till inhägnat område. Denna betydelse finns i det engelska ortnamnsefterledet -ton (till exempel Brighton) samt ordet town (stad), liksom i norska tun och isländska tún.
Än idag används ordet tun på Gotland som beteckning för äng eller hage nära eller invid en gård.
Som efterled anses det ha uppkommit under äldre järnåldern och sedan spritts vidare under den yngre järnåldern. Kärnområdet är Mälarlandskapen och cirka hälften av -tunanamnen där finns i Uppland. En del av -tunanamnen har uppenbarligen använts som term för 'centralort för territoriell administration'.


Teorier finns också om att de olika tuna har varit religiösa centrum, och att Tuna betyder inhägnad skyddad tempelmark, eller bara inhägnad mark i vidare mening för handelsplatser, befästa gårdar, borgar mm. Ofta lever de gamla -tunanamnen kvar i form av en sockenkyrka eller mindre by eller stad. En möjlighet är att många av namnen har varit helt vanliga bebyggelsenamn.
Ursprungligen tycks vissa orter med efterledet -tuna ha haft en religiös betydelse, och Tunanamnet användes ofta i kombination med vissa äldre gudanamn, till exempel Frötuna och Ulltuna, men sällan med Tor och Oden. Idag lutar man mest åt en blandning av gårdar där stormän bott till religiösa centrum. Kanske är båda sanna, för det var kanske så att bygdens religiösa centrum var på de rikaste stormännens gård.


Kommuner med ett Tuna :
Trelleborg
Skurup
Lund
Kristianstad
Vimmerby
Södertälje
Ekerö
Upplands-Bro
Västerås
Knivsta
Tierp
Sundsvall
Timrå
Luleå


Exempel på ortnamn med efterledet -tuna
Biskopstuna
Eskilstuna
Färentuna
Närtuna
Sigtuna
Skepptuna
Skultuna
Sollentuna
Tortuna
Ultuna
Vallentuna
Östuna


Kort sagt, så är det ingen enkel fråga

[Marty]

-hem är äldre än -tuna och de flesta forskare är överens om att Tuna ofta är centralplatser av viss betydelse. Tunorna ligger prydligt fördelade i MD och väldigt ofta i områden med mycket fornlämningar och sakrala namn. Förr trodde man att tunorna visade på Svearnas centralområden och att deras spridning visade Svearnas maktövertagande av den Skandinaviska halvön. Idag är man mer försiktig men utgångspunkten är att de har en "funktion" och att det kanske finns någon form av regional centralmakt bakom dem. De har inte tagit sig fram/in i VG där de saknas i de mest centrala lägena. I VG dominerar -hem på de viktigaste centralplatserna under järnåldern. Studerar man fornlämningsbilden för "finare" fynd från järnåldern per landskap blir mönstret tydligt.

http://www.raa.se/cms/extern/om_oss/fragor_och_svar/fragor_svar_6.html

[Frågvis Amatör]

De äldsta ortnamnen i Skåne har efterledet -ie som Fosie, Grevie,Husie, Hyllie, Vintrie, Fuglie och Arrie Denna konstruktion finns även i Halland med efterledet -ge.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_ortnamnsefterled#-ie.2C_-ige

Efterledet betyder hög.

[Kungsune]

Det finns även i Västergötland, Snåland och Halland som -iö, -sjö. Ex Alfshög-Alfsiö.

[Kungsune]

Det förekommer ju när man spårar ortnamn bakåt att de hoppar mellan olika namnformer. Sällan kommer man ner till medeltid men redan ett par hundra år kan förändra ortnamnen rejält. Frågan är hur de förändrats innan de dyker upp i urkunder. Hur är det mer tuna och Lunda exempelvis? Jag har inte kollat men det skulle förvåna mig om de inte förväxlats bakåt i urkunder.

[Frågvis Amatör]

Kungsune: Är ie-namnen äldre än -inge? Har någon en datering?

Wikipedia säger att löv(lev) nannen är från Vendeltid? Stämmer detta?

I Skåne finns några få -heddinge orter men de förekommer även på Själland. Någon kunnig som har en bra datering?

Thomas I

[Marty]

Ortsnamnen är rätt "säkra". Gå in i arkiven så anges hur de stavas första gången i exempelvis medeltida brev. De större/centrala platserna har ofta brev från medeltiden bevarat. För VG är -hem dominanta på centrala platser och det finns nästan alltid dokumenterade från tidig medeltid via kyrkan. En spännande tanke är att Tuna infördes av någon i ett tidigt försök till centralstyrning i MD. Tanken är verkligen inte ny men skulle då indikera en regional styrning redan under FVT. Tunor hänger ju dessutom ofta ihop med storhögar som generellt dateras till FVT och framåt i MD. VG saknar denna typ av ortsnamn utan där är det "gamla" -hem som dominerar centralplatserna; Alvhem, Gudhem, Varnhem, Nifelhem osv. VG har ett ortsnamn som är unikt för landskapet och har föreslagits (av bla Ulf Erik Hagberg) visa på någon form av förkristen religiös "Eriksgata". Utspridda i centrala VG finns ett antal Åsaka-orter med betydelsen "Asens åkning". Vad heter de centrala ortsnamnen (de med mest exklusiva järnåldersfynd fynd etc) i era landskap?

[Frågvis Amatör]

Järnålders kända centralplatser i Skåne är

-Uppåkra
-Vä
-Maletofta/Ravlunda
-Järrestad
-Dybäck

Thomas I

[Marty]

Thomas

Om du kollar fornlämningar per härad, finns då inget mönster där vissa ortsnamn återkommer vid kloster, tidiga kyrkor eller större gravfält etc? Tänker exempelvis på -lund -lunda.. I VG finns det rätt många -hov, -hof som ligger bra till. I Norge har man nyligen hittat ett extremt stort järnåldershus vid ett -hov. Hallen har med största sannolikhet använts av regionens boss för "officiella" ändamål.

[Frågvis Amatör]

Jag känner till ett sådant exempel men kan leta efter fler:

Vid Lundåkra-bukten(Öresund) finns Lundåkra med gravfält från brons- och järnålder. Följer vi Löddeå bort till Furulund finns där ett järnåldersgravfält där platsen heter Lundåker.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Supergeten: Finns ett Tuna på Ven också så lägg till Landskrona till din lista. Mellan Landskrona och Helsingborg finns också ett Fortuna.

Marty: Nu känner jag inte till alla platser i Skåne med det kluster av egenskaper som du beskriver. Du kan kanske titta på karten och återkoppla?

Jag kan inte hitta några speciella mönster på de platser jag har tittat på.

Finns ett Hov på Bjärehalvön med en kyrka, gård intill kyrkan och gravfält.

Jag tittade även runt Vä, idag en förort till Kristianstad. Här finns både lång kontinuitet sedan järnålder och kloster och kyrka under medeltiden.

Inte så långt från Vä finns Fjälkinge med en större gård sedan yngre järnåldern och en imponerande kyrka.

Järrestad vid Simrishamn visar inte heller något bestämt mönster.

Uppåkra har några -löv orter i närheten med arkeologi.

Jag har letat efter -ie, -inge, -hov, Lund-, -lunda, -tofta och -löv orter. Man får göra en tabell och sedan slänga ut ortkonstruktionerna på en karta.

Ser bara en, icke testad, magkänslabaserad koppling mellan -lunda och Lund- med gravfält.

Att -ie orter är relaterade till bronsåldershögar här i Skåne är väl redan klart?
 
Thomas I

[Yngwe]

Har tittat vidare på Tuna och plottat Tuna-orter i även Västmanlands, Ötebro och Västergötlands län.
 
Om man bara säker på orter innehållande Tuna så ser man att även om det finns sådan mitt i den Västgötska centralbygden så ser man en klar skillnad i täthet mot i t.ex. Västmanland.
 
Hur förklarar man då det? Man kan ju dra en massa kulturella och politiska slutsatser av detta. Jag valde istället att söka en språklig förklaring.  En sökning på tun och tuner som namnled gav ett rätt stort tillskott för VG, men inte mer än en träff i VML.  Med dom plottade så ser man att det fortfarande finns en skillnad, men ingen enorm sådan. Tun/Tuna finns väl representerade även i Västergötland.  Tätheterna är lägre i VG än i VML och SML, men dessa matchas väl av de centrala områden i ÖG.   Som jag ser det finns då ingen möjlighet att amvända Tuna som indikator på någon avgörande skillnad emellan Götalandskapen och Mälardalen. 
 
Givetvis kan den etablerade forskningens konsensus bero på någon information jag missat, men den kan ju också (igen) bero på ett undermåligt arbete med bristande objektivitet.  Om det senare är rätt är det rätt skrämmande hur 80-talsforskning enkelt kan skrotas med hjälp av internet...
 

[AndreasE]

Yngwe, jag vill inte klanka ner på din forskning, men jag vill  påpeka att just tuna-orterna är väl undersökta av ett stort antal forskare. Till skillnad från dig så har de lagt ner års arbete, och kollat på varje tuna-orts tidigaste belägg osv. Den skillnad som finns mellan antalet gamla tuna-orter i östsverige, och då framför allt Mälardalen, och andra delar av landet är signifikant och väl dokumenterad.

Jag är tyvärr på landet så har inte tillgång till någon litteratur, men kolla upp Stefan Brink, Lars Hellberg och många andra. 

[Kungsune]

Mot bakgrund av vilka ideal som tycks ha drivit svensk historieskrivning till idag så är Yngwes skepsis helt befogad. Tänker inte utveckla mer...

[AndreasE]

Ok, skulle du vara villig att säga det till tex Stefan Brinks ansikte?

Sen handlar den här diskussionen till stor del om grunddata. Varför skulle grunddatan ha förvanskats av generationer av forskare för att uppnå något sorts ideal? En sådan systematisk forskningsförvanskning skulle utan tvekan ha uppdagats för länge sedan.

[Kungsune]

Inte grunddata, snarare vilken grunddata man väljer att visa och ladda med betydelse. Detta är ju ett grundproblem inom all vetenskap. Vi föreställer oss att vi vet vad vi mäter. Ortnamn är dessutom rent hypotetiska så osäkerhetsfaktorn är än högre. Och varför skulle jag inte våga säg så till Stefan Brink? Har han forskarutbildning så vet han redan detta. Jag angriper inte honom personligen. Vi är alla slavar under våra kollektiva föreställningar och myter, tro inget annat. Varför tror du att översättare ännu på 80talet lägger till riktningar och väderstreck som saknas i originalet. Jo de tror att de vet eftersom vi har en kollektiv bild som är så svår att frigöra sig från.

[AndreasE]

Men vad skulle man vinna på att förvränga datan just när det gäller tuna-orter? Vad skulle vara målet? Det faktum att tuna-orter är vanligast i Mälardalen gör ju inte regionen bättre eller sämre än någon annan region.

Att ha åsikter på hur tuna-orterna har tolkats och vilken betydelse de har givits i den traditionella forskningen är en sak. Men varför misstänksamgöra dess utbredning som någon sorts ideologisk vinkling? 

[Kungsune]

Vem har påstått att de förvrängts? Däremot har man väl en inbyggd misstänksamhet när någon hittar mönster. Vare sig det är somkalendrar, ortnamn eller stjärntecken. Faktum är att svenska historiker i århundraden försökt belägga sådana bebyggelsemönster som passar "svitjod":s ursprungliga "stat".  Det man söker finner man;-). Hjärnan skapar passande mönster med oerhörd kreativitet. Jag betvivlar inte att Stefan varit saklig och metodisk. Frågan är om han ställde rätt frågor till sig själv när han gjorde sina urval? Som sagt, jag uttrycker skepsis och det är väl inte lönt med mer när vi inte har data framför oss?

[AndreasE]

Är du lika skeptiskt när det gäller tex "-hem"-namnen i VG?