Nya upptäckter i Birkas hamn

[AndreasE]

Med fokus menar jag just att hamna i folks blickfång. Det är inte så ofta.  Som du säger ska man nog inte begära det av grävande arkeologer, ändå känns det som om ni får axla det ansvaret eftersom ni blir påminda om att det ni gör ska komma samhället till del. Sanningen är att det gör det sällan, och det som gör det ligger ofta långt långt efter.  Även om ni upplever at visningarna är välbesökta så når det bara ut till en pytteliten del av befolkningen, och era bloggar läses knappast av de som inte redan är inne i ämnet. Hur många individuella besökare har en arkeologiblogg eller en nät-publicerad rapport?
 
Det är en gammal men ofta väl dold kunskap att kunskap måste tryckas ut, det räcker inte med att säga att det faktiskt finns tillgängligt.   Det är som att jag i min proffesion skulle säga att vårt företag finns på eniro och vi har en hemsida..... hur bra skulle det gå om jag inte jagade kunder, aktivt talade om vilka vi är och vad vi kan? Och då erbjuder vi tjänster som faktiskt efterfrågas dagligen av massor med företag.
 
I detta aktiva uttryckande av information spelar komersiella intressen en viktig roll!

Jag håller absolut med om att kommersiella intressen spelar en viktig roll när det gäller förmedlandet av det vi gör. Samtidigt så är sanningen den att vi inte kan tvinga någon att vara intresserad av det vi gör. Vi kan inte tvinga folk att komma på våra visningar, vi kan inte tvinga folk att köpa våra publikationer, och vi kan inte tvinga folk att surfa in på våra bloggar. Om för få människor köper publicerade rapporter så kan man inte rent finansiellt motivera en kommersiell tryckning av de flesta sådana. Då får vi kanske nöja oss med att de görs tillgängliga på nätet och att den tryckta versionen skickas till alla större bibliotek i landet. Någonstans får allmänheten även ta sitt eget ansvar och ta del av den tillgängliga informationen på eget bevåg.

Jag förstår att arjkeologerna är nöjda och stolta för sitt fynd, det ska dom vara. Men samtidigt, ibland skulle man önska att de kom upp ur gropen och såg sig omkring innan de uttalade sig. Och framförallt tog ett stadigt tag om journalistens öra.  Journalister har som bekannt inte vett att fylla på med det arkeologerna visste men aldrig sa....

Problemet är nog att man oftast har väldigt lite inflytande över det som journalisterna skriver. Det är nästan alltid de som bestämmer hur långvarigt deras besök blir, hur intresserade de är om bakgrundsinformation, och till slut vad som kommer skrivas. Ofta sitter man där och läser en artikel som inte har så mycket med det man har visat att göra. Visst kan samarbetet mellan journalister och arkeologer bli bättre, men det är väldigt många saker som påverkar slutresultatet.

[Yngwe]

Jag håller absolut med om att kommersiella intressen spelar en viktig roll när det gäller förmedlandet av det vi gör. Samtidigt så är sanningen den att vi inte kan tvinga någon att vara intresserad av det vi gör. Vi kan inte tvinga folk att komma på våra visningar, vi kan inte tvinga folk att köpa våra publikationer, och vi kan inte tvinga folk att surfa in på våra bloggar. Om för få människor köper publicerade rapporter så kan man inte rent finansiellt motivera en kommersiell tryckning av de flesta sådana. Då får vi kanske nöja oss med att de görs tillgängliga på nätet och att den tryckta versionen skickas till alla större bibliotek i landet. Någonstans får allmänheten även ta sitt eget ansvar och ta del av den tillgängliga informationen på eget bevåg.

Problemet är nog att man oftast har väldigt lite inflytande över det som journalisterna skriver. Det är nästan alltid de som bestämmer hur långvarigt deras besök blir, hur intresserade de är om bakgrundsinformation, och till slut vad som kommer skrivas. Ofta sitter man där och läser en artikel som inte har så mycket med det man har visat att göra. Visst kan samarbetet mellan journalister och arkeologer bli bättre, men det är väldigt många saker som påverkar slutresultatet.

Om uppdraget är att gräva fram vår historia och förmedla den till allmänheten, så är det också ett ansvar att förmedla den på ett sätt som gör att den kommer allmänheten till del.   För att nå allmänheten måste man använda media vars form avser att informera denna. Om era visningar, bloggar och rapporter inte når ut så är det inte allmänheten det är fel på, det är ert sät att förmedla kunskapen. Inställningen att folk får ta eget ansvar är tyvärr ett allt för tydligt tecken på bristen i förmedlandet.   

Jag är hundra procent övertygad om att seriösa tidningar låter dig läsa artikeln och eventuellt korrigera den innan tryckning. Jag har egen personlig erfarenhet av hur fel journalister kan sammanfatta det man sagt, men det finns som sagt ett etablerat sätt att motverka det. Jpurnalister är faktiskt för det mesta intresserade av att ge en sann historia. Uppgiftslämnaren bör givetvis ha ett intresse att det han förmedlar återges på rätt sätt, och får nog finna sig i omaket att korrigera både en och två gånger. Det är knappast förmycket begärt om det ingår i ens arbetsuppgifter.

Inom vårt företag använder vi oss då och då av pressen för att få publicitet, inte i form av reklamplats utan i form av artiklar om vårt arbete. Vi ber alltid att få granska, och får alltid våra korrigeringar tillgodosedda. Att det inte skulle gälla arkeologer tror jag helt enkelt inte på. Skillnaden är att för oss har nogrannheten ett värde i reda pengar, för arkeologen har den inte alltid det, och felaktigheter kan skyllas på journalistens okunskap och vårdslöshet.

[supergeten]

Om uppdraget är att gräva fram vår historia och förmedla den till allmänheten, så är det också ett ansvar att förmedla den på ett sätt som gör att den kommer allmänheten till del.   För att nå allmänheten måste man använda media vars form avser att informera denna. Om era visningar, bloggar och rapporter inte når ut så är det inte allmänheten det är fel på, det är ert sät att förmedla kunskapen. Inställningen att folk får ta eget ansvar är tyvärr ett allt för tydligt tecken på bristen i förmedlandet.   

Jag är hundra procent övertygad om att seriösa tidningar låter dig läsa artikeln och eventuellt korrigera den innan tryckning. Jag har egen personlig erfarenhet av hur fel journalister kan sammanfatta det man sagt, men det finns som sagt ett etablerat sätt att motverka det. Jpurnalister är faktiskt för det mesta intresserade av att ge en sann historia. Uppgiftslämnaren bör givetvis ha ett intresse att det han förmedlar återges på rätt sätt, och får nog finna sig i omaket att korrigera både en och två gånger. Det är knappast förmycket begärt om det ingår i ens arbetsuppgifter.

Inom vårt företag använder vi oss då och då av pressen för att få publicitet, inte i form av reklamplats utan i form av artiklar om vårt arbete. Vi ber alltid att få granska, och får alltid våra korrigeringar tillgodosedda. Att det inte skulle gälla arkeologer tror jag helt enkelt inte på. Skillnaden är att för oss har nogrannheten ett värde i reda pengar, för arkeologen har den inte alltid det, och felaktigheter kan skyllas på journalistens okunskap och vårdslöshet.

Håller med, det vore nog faktiskt inte så dumt för arkeologer att ha lite mediehantering i sin utbildning. Att förmedla sina fynd till oss andra är ju/väl egentligen deras uppdrag, även om det nog säkert finns någon informatör som anser att det är just hans uppgift...
Med tanke på hur stort intresse det finns bland allmänheten så är det nog så att man måste se till att "slå sig fram" i det stora informationsbruset.

Hur detta skall gå till är iofs ingen enkel fråga att besvara.

[AndreasE]

Om uppdraget är att gräva fram vår historia och förmedla den till allmänheten, så är det också ett ansvar att förmedla den på ett sätt som gör att den kommer allmänheten till del.   För att nå allmänheten måste man använda media vars form avser att informera denna. Om era visningar, bloggar och rapporter inte når ut så är det inte allmänheten det är fel på, det är ert sät att förmedla kunskapen. Inställningen att folk får ta eget ansvar är tyvärr ett allt för tydligt tecken på bristen i förmedlandet.   

På ett sätt som kommer allmänheten till del? Så du menar att allmänheten inte har tillgång till internet? Att allmänheten inte har tillträde till våra visningar? Att allmänheten inte har möjlighet att läsa de tidningsartiklar och radioinslag som görs om våra undersökningar? Kom igen. Allmänheten har all möjlighet att ta del av det vi gör.

Jag sa inte att folk får ta eget ansvar, och att vi skiter i resten. Vad jag sa är att vi gör väldigt mycket för att förmedla, men att någonstans så måste man acceptera att det går åt båda hållen. Vi kan göra informationen tillgänglig (och det har vi blivit otroligt mycket bättre på de senaste åren), men den intresserade allmänheten måste även aktivt ta emot informationen. Hur mycket du än påstår det motsatta så kan inte vi tvinga oss på folk.

När det gäller artiklar så har jag själv varit med om att tex SVD inte erbjudit någon möjlighet att påverka innehållet, och att den färdiga artikeln snarast var hånfull i sin ton. Men hey, vi fick en förstasida på kulturdelen...

Till syvende och sist så finns det självklart massor av saker som vi skulle kunna bli bättre på, och det finns säkert många bra idéer som ingen kommit på ännu. Tex visar ju Maja Hagermans succé att det finns ett väldigt intresse för välskrivna skildringar av vår historia utifrån det arkeologiska materialet.

[Yngwe]

Nu är ju uppdraget inte att göra det tillgängligt för allmänheten eller hur?  Det är nämligen det du beskriver.   Om kunskapen ska ha kommit allmänheten till del så ska den ha hamnat i deras huvuden.  Självklart kan man inte nå in i allas huvuden, men man kan nå in i mångas.
 
Att vår och andras historia intresserar folk råder det inget tvivel om, flera författare har sålt stora upplagor, i tidningshyllan  i varje affär finns ett par olika tidskrifter om historia och så vidare. Att ointresse skulle vara orsaken till folks okunskap har ingen förankring i verkligheten.
 
Som jag sagt tidgare vet jag inte om man ska lägga förmedlandet till allmänheten på den grävande arkeologens axlar, jag tycker nog det finns bättre lösningar. Det är bättre att man låter någon som vet hur man hanterar media och informationsflöden får göra det.  Nån som vet att man alltid ska begära att få läsa och ev korrigera, någon som vet att om man inte får tillfälle till det så kontaktar man ansvarig utgivare och frågar vad det är för en slags tidning dom driver....

[AndreasE]

Nu är ju uppdraget inte att göra det tillgängligt för allmänheten eller hur? 

Nja, förmedling finns i stort sett alltid med som ett krav från länsstyrelserna vid slutundersökningar. Hur mycket resurser som dedikeras till detta varierar dock. Tex så har vi i GU hundratals timmar vigna till guidade visningar, och en förmedlare på halvtid finns knuten till projektet.

Att vår och andras historia intresserar folk råder det inget tvivel om, flera författare har sålt stora upplagor, i tidningshyllan  i varje affär finns ett par olika tidskrifter om historia och så vidare. Att ointresse skulle vara orsaken till folks okunskap har ingen förankring i verkligheten.

Om du tittar på vad det är dessa tidskrifter om historia har på sina omslag (alltså det som säljer lösnummer) så är det till 90% 2:a Världskriget, och de andra 10% ägnas åt andra krig. Det finns ett stort historiskt intresse bland allmänheten, men åtminstone kommersiellt sett så är det framför allt krigshistoria som säljer. 

[Yngwe]

Nja, förmedling finns i stort sett alltid med som ett krav från länsstyrelserna vid slutundersökningar. Hur mycket resurser som dedikeras till detta varierar dock. Tex så har vi i GU hundratals timmar vigna till guidade visningar, och en förmedlare på halvtid finns knuten till projektet.

Om du tittar på vad det är dessa tidskrifter om historia har på sina omslag (alltså det som säljer lösnummer) så är det till 90% 2:a Världskriget, och de andra 10% ägnas åt andra krig. Det finns ett stort historiskt intresse bland allmänheten, men åtminstone kommersiellt sett så är det framför allt krigshistoria som säljer.

Frågan är då. är guidade visningar kostnadseffektiva?
 
Även om världskrigen dominerar är siffran rätt rejält överdriven. Å andra sidan är det nog också fullt naturligt att så stora händelser nära vår tid tar en dominant ställning, andra värdslkrigets effekter lever vi faktiskt med ännu, och världen är full av människor som upplevde den.
 
Likväl så måste man inse att historia säljer, folk tycker det är både intressant och spännande, trots en torftig undervisning i skolan och trots den stora okunskapen som råder.
 
Problemet ligger nog till del i att vissa etablerade inte vill att det ska sälja. Ta upp frågan om varför det inte finns ett riktigt modernt vikingamusem i Sverige så får du se....

[AndreasE]

Frågan är då. är guidade visningar kostnadseffektiva?

Hur menar du? Menar du att vi ska sluta med dem för att de inte drar in pengar? För det gör de definitivt inte eftersom att de är gratis. Däremot så kan jag meddela att i slutet av juli så hade vi haft över 2000 besökare, och det var innan vi började med 3 visningar om dan i augusti.

Även om världskrigen dominerar är siffran rätt rejält överdriven. Å andra sidan är det nog också fullt naturligt att så stora händelser nära vår tid tar en dominant ställning, andra värdslkrigets effekter lever vi faktiskt med ännu, och världen är full av människor som upplevde den.

Siffran var tagen ur minnet och kanske överdriven, men inte särskilt mycket. Försöker hitta studien om det hela men hittar den inte just nu. Siffran kan ha varit för både 2:a världskriget och andra krig tillsammans.

Problemet ligger nog till del i att vissa etablerade inte vill att det ska sälja. Ta upp frågan om varför det inte finns ett riktigt modernt vikingamusem i Sverige så får du se....

Jag har ingen aning om varför det inte finns ett vikingamuseum i Sverige. Däremot så vet jag att Historiska museet har världens största samling av vikingatida föremål, och en förträfflig utställning som innehåller massor av vikingatid. Men oroa dig inte, snart så har vi ett helt vikingacenter i Fullerö utanför Uppsala...

[Yngwe]

Hur menar du? Menar du att vi ska sluta med dem för att de inte drar in pengar? För det gör de definitivt inte eftersom att de är gratis. Däremot så kan jag meddela att i slutet av juli så hade vi haft över 2000 besökare, och det var innan vi började med 3 visningar om dan i augusti.

Siffran var tagen ur minnet och kanske överdriven, men inte särskilt mycket. Försöker hitta studien om det hela men hittar den inte just nu. Siffran kan ha varit för både 2:a världskriget och andra krig tillsammans.

Jag har ingen aning om varför det inte finns ett vikingamuseum i Sverige. Däremot så vet jag att Historiska museet har världens största samling av vikingatida föremål, och en förträfflig utställning som innehåller massor av vikingatid. Men oroa dig inte, snart så har vi ett helt vikingacenter i Fullerö utanför Uppsala...

Kostnadseffektiv, det betyder att man får ut så mycket som möjligt för varje spenderad krona.  I praktiken, hur mycket sprids kunskapen i samhället per krona. Om vi spenderar x kronor och når ut till 2000, kan vi på annat vis spendera x kronor och nå ut till 20000?  Eller  200000?
 
Hur många av dessa två tusen är individuella besökare? Alltså, kommer vissa människor flera gånger, och i så fall, hur många gånger? Hur ser besöksprofilen ut, vilka typer av människor, varifrån kommer dom? Är det människor som högst troligt skulle ha tagit del av kunskapen på annat sätt även om man inte höll visningarna?  Har ni koll på det, eller räknar ni bara besökare per tillfälle?
 
 
Fullerö... ja du ser....  antikvarierna hissnar och ojar sig....dom är rätt bekväma som det är...saker i källare eller möjligen i glasmontrar ska det vara...  och till det en stor skopa koncentrerad jantelag.
Ursäkta, men jag tror fatiskt att jag föredrar lite jippo, det gör ju åtminstone folk glada....

[AndreasE]

Kostnadseffektiv, det betyder att man får ut så mycket som möjligt för varje spenderad krona.  I praktiken, hur mycket sprids kunskapen i samhället per krona. Om vi spenderar x kronor och når ut till 2000, kan vi på annat vis spendera x kronor och nå ut till 20000?  Eller  200000?
 
Hur många av dessa två tusen är individuella besökare? Alltså, kommer vissa människor flera gånger, och i så fall, hur många gånger? Hur ser besöksprofilen ut, vilka typer av människor, varifrån kommer dom? Är det människor som högst troligt skulle ha tagit del av kunskapen på annat sätt även om man inte höll visningarna?  Har ni koll på det, eller räknar ni bara besökare per tillfälle.

Visst finns det folk som kommit flera gånger, men de utgör endast en extremt liten minoritet.

Så vad är din idé? Ska vi skippa visningarna och lägga pengarna på någonting annat? Vad skulle det vara? Vad är bäst, att ha visningar så att folk i närområdet får veta vad som händer och vad som hittas, eller lägga pengar på tv-dokumentärer som visas 2 år efter att undersökningen är slut? Jag har inga svar, men jag vet att visningarna är mycket uppskattade, inte minst av de som bor i närområdet.

Besöksprofilen är väldigt blandad. Många pensionärer förstås, framför allt innan semestertiderna började. Men många barnfamiljer, mor- och farföräldrar med sina barnbarn, utländska turister och grupper från alla möjliga företag, institutioner och föreningar.

[Yngwe]

Jag menar inte att visningarna inte är kostnadseffektiva, det var bara ett exempel på hur man bedömmer om de är det. Jag har ingen aning, jag vet ju inte vad kostnaden är och inte hur besöksprofilen ser ut.  Det är ju jäkla skillnad om den består av pensionärer som mest har tråkigt och vill ha nåt att göra eller länets alla historialärare.   Rent spontant så skulle jag säga att det nog är ett av de bättre sätten, men det är mer känsla än fakta bakom det.  Jag tycker formen är trevlig, inte minst för den lokala förankringen.
 
Och vad som är bäst av visning och TV-dokumentär vet jag verkligen inte. Dokumentärerna är ofta väldigt intressanta och i regel väldigt informativa tycker jag. Tyvärr sänds de allt som oftast på udda tider och jag skulle tro att tittarsiffrorna är låga....    Kanske skulle man satsa på ett traditionsenlig jul eller nyårsdags program.  Då sitter folk still och tittar. Kan vara kul omväxling till Ivanhoe!
 
Om jag skulle chansa på ett bra sätt att nå ut så skulle jag nog försöka med ett web-baserat skolmaterial för högstadie och gymnasium, det är en stor målgrupp och en nyfiken sådan, och med lite tur kan man få en spridning av kunskap inom familjerna så att föräldrar slutar tro att vikingar bodde i grottor och inte hade ett ordentligt språk.
 
Innehållsrika och informativa fornminneskylt-appar är en nyhet för oss medelålders men har nog stor potential. Ett ping i mobilen talar om vad som finns i närheten....     men det kanske mest är för oss inbitna... jag skulle iallafall gilla det skarpt.

[Anganatyr]

Något som i alla fall jag uppskattar är när man lägger ut små "filmsnuttar" från utgrävningarna på Youtube. Jag försökte hitta några från Birkas hamn men hittade bara äldre klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=HiNV2cu1870&feature=relmfu
http://www.youtube.com/watch?v=qlUMhniZ1UY

[Anganatyr]

SVT har detta:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/nya-fynd-vid-birka

[AndreasE]

  Rent spontant så skulle jag säga att det nog är ett av de bättre sätten, men det är mer känsla än fakta bakom det.  Jag tycker formen är trevlig, inte minst för den lokala förankringen.

Det här är en jätteviktigt aspekt på det hela. Ibland utgör vi ett väldigt inträngande element i den lokala befolkningens vardag (vägar flyttas runt, gröna ytor försvinner, parkeringsplatser försvinner, grävmaskiner som låter hela dagarna osv) och då är det otroligt viktigt att de får en möjlighet att se på nära håll vad vi gör och vad vi hittar. Det kommer inte förändra allas åsikt om oss, men många går hem från en sån visning med förnyat intresse och lite mer tolerans för de störande element som vi kan utgöra. 

[Ättelägg]

Varför denna känslighet....själv bor jag i en region som är otroligt eftersatt arkeologiskt med stora anläggningar och intressanta fynd vilket inte gör Uppåkra, Uppsala, Birka mindre intressant, inte tala om Polska utgrävningar osv. Seger brukar väl betyda tävling/kamp....