Ragnfast!
Här kan det helt enkelt ha varit längden på svärden som avgjorde, när kelterna som var i klart numerärt överläge, tvingades att slåss i en ravin, där utrymmet var begränsat. Vissa uppskattar kelternas antal till över 200.000!
Romarnas järn var före år 0 i klart underlägsen kvalitét gentemot vad britoner/kelter/germaner kunde tillverka. Det finns noteringar om hur romerska soldater under strid måste ställa sig och böja rakt sina spjutspetsar och svärd. Men "pilarn" fungerade förståss bra med romarnas järn. Romarna fixade problemet genom att köpa rätt järnkvalitét norrifrån, samt låta allierade folk tillverka kvalitétsvapen för tiden.
En annan detalj är att den gemene britoniske krigaren var beväpnad med sköld och lans. I närstrid kunde de inte uträtta något effektivt mot en romersk linje, som använde sin speciella stridsteknik. Den keltiska högadeln stred från vagn och deras "medelklass" som hade råd med svärd var fåtalig. Britonerna var däremot helt överlägsna i typ "gerillastrid".
Invasionen av England är en romersk propagandamyt. De var INBJUDNA av en allierad hövding ganska långt västerut i S England (nära Cornwall) Här kunde man i godan ro etablera ett kraftfullt brohuvud. Efter att några hövdingar i S England provocerats av den allierade hövdingen började anfallet.
Samma propaganda överdriver alltid de besegrades numerärer och de egna trupperna underdrivs. Dessutom nämner propagandan sällan att de ofta hade gentemot motståndaren överlägsna allierade trupper till stöd. Säger propagandan att motståndarna var 200000, så räkna med högst 20000. Säger propagandan att de romerska trupperna i ett slag där man segrar är 1 legion, så är de antagligen 2. Sägs det 10000 i hjälptrupper, så var de avsevärt fler. All propaganda riktade sig till elitskikten i "världen", adeln i Rom och de kretsar som reste mycket, d v s bl a köpmän.
Romersk Katolska kyrkan var arvtagare till denna propagandamodell och blev med tiden mycket skickligare än den romerska administrationen. Detta påverkar än idag vår syn på historian.
