Författare Ämne: Hogganviksteinen  (läst 12953 gånger)

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Hogganviksteinen
« Svar #20 skrivet: juli 30, 2012, 13:35 »
erilaz=herul?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hogganviksteinen
« Svar #21 skrivet: juli 31, 2012, 11:48 »
Erul-herul-herold-herse-hertig utgår från samma rot.

Hertig/Hertiginnor var en klass av kunglig börd, dvs. född av en konung. 
Jarlar var nästa klass i ätten, dvs. att dom skulle ha en hertig/herold till upphov.
Karlar och Kvinnor var sen söner/döttrar av dom olika jarlar (häradshövdingar) - som i kraft av sin börd fick roller som bönder, hantverkare, handelsmän och andra 'fria yrken'. Deras barn, trälarna, var tydligen femte och sista led (kategori) i familjträdet.
 
Erul/Herold kan alltså beskriva medlemmar av högadeln som hade andra uppgifter än att residera som hertig/hertiginna. Lägg märke till att det gotiska kungahus som introducerades till Rom efter 407 fick hämta nya kungar från äkta arvprinsar (hertigar) när den gamla kungen avled. Den nya kronprinsen skulle alltså vara född av en etablerad kung - varför dom gotiska Amalierna fick hämta sina nya tronpretendenter hemma i Norden.

Det gamla ordet 'tul' visar till män (karar, bönder) som fått barn och blivit 'familj-överhuvuden'. I dag talar bönder och bondebarn gärna om familjens 'gubbe' (respektive 'gumma') i samma mening. Böndernas barn blev sen kallade 'trälar' vilket kan översättas med 'allmoge'. Tjud/thjod visar sen till 'folk' eller 'församling'. I gammal norska används 'ljod' som synonym till 'församling'.   

Det gamla orden tul och tjud/thieud/tjod är alltså olika former av samma grundmening - utgått från en fadersfigur (tul) som med tiden blivit familjöverhuvud för en grupp/församling folk.

Ty/Tjud/Thieud/Theud/Tjov har även språkliga kusiner i andra IE språk:
Citera
 

ÞÝ:      n., qs. þivi, [Ulf. þjus = GREEK, þiwan = GREEK, þiwi = GREEK, þiwis = GREEK; A.S. þeow; Dan. ty, tyende; cp. þjó-na] :-- a serf, bondsman

Översättningar hämtade från An Icelandic-English Dictionary by Cleasby/Vigfusson (1874)   http://lexicon.ff.cuni.cz/texts/oi_cleasbyvigfusson_about.html

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg49020.html#msg49020

 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hogganviksteinen
« Svar #22 skrivet: juli 31, 2012, 11:51 »
OK, så de västnorska namnen Huntjof och Geirtjof skulle då kunna bli typ HunÞiubs och GeirÞiubs, om de hamnat på en runsten. Ja, -theow tycker jag mer liknar -thiubs än -thewaz, men böjer mig för fakta.

Fakta?!
Finns här en otvivelaktig facit någonstans?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Hogganviksteinen
« Svar #23 skrivet: juli 31, 2012, 13:46 »
Fakta?!
Finns här en otvivelaktig facit någonstans?

Nej, för all del, men eftersom jag inte är en lingvist, får jag ändå förlita mig på andra.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hogganviksteinen
« Svar #24 skrivet: juli 31, 2012, 13:52 »
Thewas har äl en likhet med Theus/Dyaus/Devas, vilket leder till en längre I-E utläggning över begreppet 'deities' - alltså 'heliga män/kvinnor' - eller 'dignitärer' som det heter inom mer profana ramar.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Hogganviksteinen
« Svar #25 skrivet: juli 31, 2012, 15:07 »
Kan ju nämna också att titeln herse/härse har tydliga likheter med det heruliska personnamnet Hariso, frågan är vad som kom först. Möjligen kanske Hariso inte är ett personnamn?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Hogganviksteinen
« Svar #26 skrivet: juli 31, 2012, 15:35 »

Utloggad Emund Slemme

  • Veteran
  • Antal inlägg: 976
    • Fra romertid til vikingetid
SV: Hogganviksteinen
« Svar #27 skrivet: juli 31, 2012, 16:08 »
Citat fra ovenstående tekst af Frans-Arne Stylegar:

Citera
Senere brukes imidlertid jarl i en annen betydning; han har fremdeles en militær rolle, men nå på vegne av en overordnet, oftest en konge. Denne siste betydningen forekommer i England i yngre jernalder,

Der må her være tale om titlen thegn, dvs. þægn, thane, þiagnaR (flertal), hvilket samtidig fremgår af tidligere viste afledning fra - thew -

From Middle English thew, theow, from Old English þēow, þēo (“servant, slave”), from Proto-Germanic *þewaz, *þegwaz (“servant”), from Proto-Indo-European *tekwos (“runner”), from Proto-Indo-European *tekw- (“to run, flow”). Cognate with Old High German diu (“servant”), Gothic  þius, (“bondman, slave, servant”), Dutch dienen (“to serve”), German dienen (“to serve”), Old English þegn (“servant, minister, vassal”). See thegn, thane.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hogganviksteinen
« Svar #28 skrivet: augusti 01, 2012, 00:41 »
Titlar som Djäknar och Degnar är i likhet med Stjärngossar och Luciatärnor sen länge känt som 'honorära' titlar bland bondbefolkningen i Norden. Deras funktioner fanns främst i det gamla samhället, där dom figurerade - likt tärnor och gossar - som framträdande 'assistenter' till husbonden, speciellt under högtidliga riter.
 
En kunglig Degn fick således procedera ihop med kungen, vilket givetvis varit en större ära. I krigstid hade såväl jarlar, som hertigar och kungar så kallade 'märkesmän' - vilka förde deras respektive fanor/märken. Jag misstänker därmed att en kunglig Thegn i det anglo-saxiska England varit speciellt utvalda män som haft liknande uppgifter...   

---

Kollar man in Rigstula så finns fem olika kategorier samhällsklasser - räknat efter stammens äldsta börd, vilken lär - i ett patrimoni, typ monarki, bäras av en konung (rex). I ett pyramidalt system får kungen sen producera landshövdingar (hertigar, hersar, herolder, duces). (Det är enbart bland äkta kungssöner man kunde hitta ett kungsämne får en ny kungaätt, som östgoternas Amalier (Malungar) och västgoternas Balti (Billungar)).

Landshövdingarna skulle i sinom tur producera Häradshövdingar - också kallad Jarlar.

Med ideal som optimal planmässighet och en bottensäker stabilitet kunde pyramiden symbolisera stammens ursprung, som en liten grupp av förfader och stammödrar - vilka med tiden vuxit stabilt och planmässigt genom generationerna - till väl organiserade samhällen, kulturer och civilisationer. Kärnan i pyramiden är hursomhälst den patrilokala centerlinjen - från fader till son - som kunde föra arvet från ursprunget vidare, som ett kungligt i-del och ideal. I en femdelad monarki kunder man sen reproducera det genetiska arvode i varje generation - och genom a-delen föra en o-del av denna börd ut till varje härad, gård och vagga i hela riket.  Tar man dom bevarade myter, sägner och konstvärk på allvar var det just så man efter istiden kunde skapa nya 'storfamiljer' i folktomma områden - som med tiden utvecklades till såväl kungalinjer som adelskap och folkslag. 

Under tiden fick alltså Jarlarna göra Karar och Kvinnor, vilka blev bönder/torpare - som i sinom tur gjorde den stora majoriteten av medborgare, kallad Trelar. Inom sina respektive häraden blev dessa bondesöner och -döttrar nummer tre på anciennitets-stegen, vilket avspeglas i den sociala termen "Tre-l". Efter viking-kungarnas och ättesamhällets fall blev den gamla adeln decimerad, den gamla säd för reproduktionen ändrat och socionymet träl ersätt med substantivet 'allmoge'.

Jarl-män och -kvinnor var alltså en samhällsklass inom dom gamla, civiliserade monarkier. Landshövdingarnas aktiva roll i krig var sparsam, deras roll var främst social-politisk, medan deras närmaste underordnade, hertigsönerna kallad Jarlar, hade en långt mer direkt och aktiv roll som ledare i krig. (Som nämnt i tråden om den norska ynglinga-ätten var Ragnar Lodbrok troligen en svensk jarl, från början). 

Hertigarnas och Jarlarnas roll som krigsledare kom dock först med dom s.k. Galler-krigerna - och fortsatte intill vikingtid. När hela Europa slutligen erövrades fick också dom skandinaviska samhällen avsluta och glömma sina gamla säder och sitt gamla statskick - för att inkluderas i det romersk-katolska stöpet. Därefter fick också vi biskopar i stället för hertigar i varje län - och härdar istället för hövdingar i varje härad... 

Frans-Arne har också en bit kvar innan bakgrunden för dom historiska titlarna herul/herold/hertig vs. jarl/earl/comte är färdig utredd...  ;)

Vad gäller thev/thjov så går tankarna till det gml.norska ordet tjod - vilket betyder 'folk' i almenhet, som 'allmoge'. Namnet Fritjov skulle i så fall ha samma semantik dom dagens Frimann...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”