Den mystiska jättekäften i Nottebäcks kyrka

[Jerrark]

Häromdagen hade jag tillfälle att besöka Brahekyrkan på visingsö. där, inbyggd i en ljuskrona finns något som man tidigare trodde var ett enhörningshorn. I själva verket är hornet en bete av en narval.
Detta fick mig att tänka på en annan naturhistorisk kuriositet, nämligen jättekäften i Nottebäcks kyrka i Småland. Käften består av en del av en käke från ett stort djur. Länge misstänkte man att käken kom från en ullhårig noshörning, men allt tycks numera luta åt att käken tillhört en späckhuggare istället. Här är ett radioreportage om den mystiska käken. I reportaget figurerar bl a faunahistorikern Ronny Liljegren och osteologen Leif Jonsson nämns också (även om man i reportaget kallar honom Lars Jonsson). Även Kim Aaris Sörensen från Köpenhamns universitet nämns.

Här kan ni höra reportaget:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=4673094

Här är en bild på käken:

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5b/Underk%C3%A4ken.jpg/800px-Underk%C3%A4ken.jpg

Lite tidigare skriverier:

http://ostfor.wordpress.com/2010/02/22/jattekaften-i-notteback-uppdatering/

Det här leder ju onekligen in tanken på andra naturhistoriska kuriositeter som finns eller funnits vid våra kyrkor. Sålunda berättas det om ett omkring 30 cm stort abborrhuvud som en gång skall ha förvarats i Luleå kyrka. Man kan ju undra vad som var den verkliga historien bakom det föremålet.

Någon som känner till några andra naturhistoriska kuriositeter i våra kyrkor?

[Adils]

Linné beskriver från sin gotländska resa 1741 en valfisk i Visby domkyrka om jag inte missminner mig.

[Jerrark]

Även utomlands finns det, eller har det funnits, fantastiska kuriositeter i vissa kyrkor. Man kan ju till exempel nämna det gäddskelett som under flera sekler skall ha funnits i katedralen i Mannheim i Tyskland.  Skelettet skall ha varit nio och en halv meter långt. Enligt äldre uppgifter skulle det härrört sig från en gädda som fångades i sjön Kaiserwag år 1497. Runt gäddan skall ha funnits en kopparring med texten "Jag är den fisk som först av alla utsläpptes i denna sjö av världshärskaren Fredrik II, den 5:e oktober 1230".
På 1800-talet lär en forskare ha undersökt resterna av den väldiga fisken lite närmare och kommit fram till att de bestod av skelettdelar från flera olika fiskar.

Man kan läsa om den här fascinerande kuriositeten i Gunnar Brusewitz bok Silverlöjan och den fattiges tröst.

[Jerrark]

Linné beskriver från sin gotländska resa 1741 en valfisk i Visby domkyrka om jag inte missminner mig.

De valben som funnits i Visby domkyrka och som numera finns på Gotlands naturmuseum troddes tidigare vara benen av en jungfru Wisna som skall ha fått ena handen avhuggen av Starkodder i slaget vid Bråvalla någon gång i en mytisk forntid. Det var Linné som kunde konstatera att benen kom från en val.

Dessutom fanns ju i Visby domkyrka den s k Domedagsfisken. Det spekulerades länge om vilken sorts fisk eller djur det var men numera vet man att fisken var en ovanligt stor torsk. Faktum är att några kotor av fisken ännu finns kvar; liksom jättebenen förvaras även de på Gotlands naturmuseum. När Linné gjorde sitt besök i domkyrkan var fisken mer välbevarad än idag och en del kött, skinn och fenor fanns kvar. Fisken lär ha kommit till Visby domkyrka år 1282, och den nämns i skrift redan på 1600-talet. Enligt den tro som uppstått kring denna fantastiska fisk så skall domedagen inträda den dag den helt har ruttnat bort. Med tanke på hur lite som numera återstår av fisken så borde domedagen vara ganska nära.

Man kan läsa om domedagsfisken i en artikel av Bengt Rosén på: http://www.kulturarvgotland.se/node/3099

Man kan även läsa om jättebenen på: http://www.kulturarvgotland.se/node/2509

I en artikel av Bengt Rosén i Fauna och Flora finns teckningar på både jättebenen och den kotrad som idag återstår av domedagsfisken:

Rosén, Bengt. 1998. Domedagsfisken i Visby, Fauna och flora 93:4, s. 187-191.