Författare Ämne: Falbygden och Irland  (läst 1930 gånger)

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
Falbygden och Irland
« skrivet: juni 27, 2012, 17:53 »
Prehistoriska ceremoniella eller poetiska namn för Irland var "Fal". Folken Tutha de Danann kom till Irland från fyra nordiska öar och en av dem var "Fal" eller "Falias". Det kunde vara möjligt att jämföra stenålders megalitiska konstruktioner i Falbygden och irländska "Fal", eller? Men ingen tar irländska legender på allvar; ett fel?...

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Falbygden och Irland
« Svar #1 skrivet: juni 27, 2012, 18:51 »
Jag skulle nog mer rösta på den danska ön Falster i detta fal(l)et. Vad hette de andra öarna?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Falbygden och Irland
« Svar #2 skrivet: juni 28, 2012, 00:38 »
Megalitgravarna går väl längs kusterna, om jag minns rätt och sticker in en tarm till Falbygden, i Västergötland, ska kolla närmare någon dag.. Fast vad heter bygderna i sydeuropa??, och Falsterbo har väl inga megalitgravar?? I Bohuslän finns det väl heller inga Fal-orter??

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Falbygden och Irland
« Svar #3 skrivet: juni 28, 2012, 08:51 »
Tuatha De Danann (Stammar av Gudinnan Dana) kom till Irland från "nördiska öar", på vilka bodde de i fyra
"städer" : - Fal(ias), Gor(ias), Mur(ias) och Find(ias). Jag skulle tro at "Murias" kunde vara nån "Stenstad" och "Findias" var "Vita Staden". "Gurias" kan man ta för "Staden of Heroes" från walesiska "gwr". OK. Så bara "FAL"
återstår för att följa vidare. En del av Tuatha De Danann kunde faktiskt komma från Medelhavets länder. Robert Graves har de som vandrande Pelasger i hans bok "White Goddess". Men han var inte nån arkeolog utan en poet med stor historisk intuition.

Ledtråden till vidare literära efterforskningar börjar här : http://en.wikipedia.org/wiki/Lia_F%C3%A1il
Take it or leave it... goda gamla wikin.


Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Falbygden och Irland
« Svar #4 skrivet: juni 28, 2012, 09:56 »
"Northern isles", borde inte det vara öarna norr om Irland?

"Fal-" i Falbygden, liksom i Falster, Falsterbo och Falun är ett germanskt ord som betyder slätt(-landskap). Det är besläktat med ord som fält, flat och flak. Besläktade ord finns även i andra indoeuropeiska språk (lånord i germanska språk), exempelvis palm (handflata), plan och Polen.

Källa: http://runeberg.org/svetym/0215.html

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Falbygden och Irland
« Svar #5 skrivet: juni 28, 2012, 13:58 »
Gaelic har "fal" som "inhägnad", säger wiki (se ovanför). Irländare tydligen måste skydda sina fält mot vilda djur med stenmurar. Man ser dem i landskapet även idag. Fältet i vilket står Lia Fail stone of Tara symboliserar hela Irland - Fal (gr. anekoumene). Dessutom Lia Fail - the Coronation Stone, känner igen rättmätige kungen, som skulle bli "gudomlige FALLusen" (?) av hela landet. På lägre nivån, har jag sett många fallus-menhir i mitten av fält på Brittiska Öarna och i Sverige har vi ättehagar på sidan eller i mitten av ett fält.

Men låt oss titta en gång till på den texten, med vilken jag började här. "Stammar" och "städer" - är det inte för mycket på ett ställe? - OK. Det var munkar som skrev ner sagorna. För dem, "civitates" (städer) var detsamma  som "stammar" om de gruperades omkring en "oppidum" per stam. Som namnet antyder, "Tuatha de Danann" var en religiös konfederation av stammar under ledning av gemensam gudinna Danu. Med namn av städer kronikören menade kanske specialiseringen av olika stammar inom konfederationen. Så vi hade där en stam inom samhället - de Falias, som hade privilegie att förse konfederationen med kungen. De Findias kanske var druider eller liknande och bär vita (find-) kläder. Kanske de Gorias (heroes) var soldater och de Murias var byggare i sten. Som vanligt, fotfolket blev inte omnämnt.

Från traditioner av iriska Tuatha De Danann kommer at i "nordiska öar" från vilka de kom till Irland - på sidan av fysiska meningen av "fältet", "Fal" hade ett djupt symboliskt innebörd. IMO Ett fält skulle ha en menhir (sten-fallus) imitten, som garanterade fruktbarheten av fältet. På högre nivå, i hela landets skala, det var kung och hans "Ropsten" som var menade att garantera detsamma. Med de symboliska innebörd i minnet, - var alla dem "Fal-bygderna" i Skandinavien bundna en gång tillsammans inom en slags kulturella (och religiösa) gemenskapen?
 

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Falbygden och Irland
« Svar #6 skrivet: juni 28, 2012, 15:14 »
Fortsatt kommentar:

om vi kan anta att Tuatha de Danann var samma som tidiga Daner, kan den fortsatta tolkningen av orterna Falias peka på Falster och Findias på Fyn. Gorias och Murias är knepigare, men kanske Murias syftar på öarna Mors eller Mön. Gorias kanske syftar på Aerö. Således södra Danmark

Men några skotska öar kanske är troligare.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Falbygden och Irland
« Svar #7 skrivet: juni 28, 2012, 17:30 »
Sen XII-hudratalet, i Polen finns det en storfamilj (ätten) Dunin med Svanen i vapensköld. Deras förste kände förfader hette Piotr, son av Wlost. (http://en.wikipedia.org/wiki/Piotr_W%C5%82ostowic) Kärnan av hans vidsträckta jordegendomar fanns på det Heliga Berget Sleza i Nedre Schlesien, där keltiska sanktuarier var en gång i bruk. Om denna familjen skrevs det att i urtiden kom de från Danmark och blev prinsar av Schlesien. Det finns en legend om Piotr Wlostowics död som säger att druiderna på Heliga Berget halshögg honom. Sen kommer det typiska med keltiska legender. - Han tagit hans huvud i händerna och gick neråt berget tills han nådde Pilgrimen - keltiska skulpturen, som står vid foten där.

"Dunin" kunde komma från "Danann" och denna ättens legend en gång fått mig att tro att Tuatha De Danann kanske kom till Irland från danska öarna (och Falbygden?), ändå. How silly of me?

 

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Falbygden och Irland
« Svar #8 skrivet: juni 28, 2012, 17:53 »
Urtiden? Vandalerna höll väl till i Schlesien?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Falbygden och Irland
« Svar #9 skrivet: juni 28, 2012, 18:49 »
Japp; jag har tagit lite i överkant. Men ändå; kelterna hann dit innan vandalerna kom neråt. På Heliga Berget Sleza finns bara keltiska ringmurar och skulpturer.  (http://en.wikipedia.org/wiki/Mount_%C5%9Al%C4%99%C5%BCa) Lugii var inte uteslutande en konfederation av Germaner och Slaver, som någon skriver på wiki. Kelterna var en del av den också. Jag tror att efter germanska stammar kom, Mt. Sleza förblev en exteritoriell keltisk sanktuarie för lång tid framöver. (På nedre toppar av berget, andra folk kunde utöva sina separata kulter) Hårddata på detta finns dock inte.

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Falbygden och Irland
« Svar #10 skrivet: juni 28, 2012, 19:56 »
OK. Jag har tagit fram det senaste som finns angående Mt.Sleza. ("Ślęża w pradziejach i średniowieczu" -
Instytut Archeologii i Etnologii PAN, Wrocław - "Mt.Sleza i prehistorien och medeltiden", 176 s, A4) Grzegorz Domanski skriver följande angående Vandalerna eller rättare om en del i senare vandalska konfederationen - de Silingarna, från vilka namnet "Schlesien" skulle komma (eller inte?) :
 - "(sidan 97ff) Silingarna dyk upp två gånger i skrivna källor. Första gången Ptolemaios (II11, 10) nämner dem under II-seklet och sen Hydatius i V-seklet... Samband med Vandalerna och grannskapet till Semnonerna, som bodde vid övre Spree och Havel (Seyer 1983a, s.49-55, 1983b, s.221) lokaliserar tydligen Silingarna på nord-västliga periferin av Przeworsk-kultur... Förutsättningar fanns inte för deras flyttning från glesbefolkade norra Schlesiens trakter ner till intensivt kultiverade områdena av Medel-Schlesien, som visar oavbruten bosättning av befolkning sen La Tene- perioden..."

Grzegorz Domanski skriver också att inga spår efter en sanktuarium av Silinger, postulerad genom
Jahn 1937, s.9-14; 1940, s.1015ff och Geschwendt 1938, s.42-45, kunde upptäckas. Så som jag personligen ser på detta, det var keltiska (eller kanske bara "lokala") specialister från kontakter med gudarna av Mt. Sleza som mötte där intagande Slaver i början av VI-talet. Så var det om detta "Olympus" av Nedre Schlesien.

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Falbygden och Irland
« Svar #11 skrivet: juni 28, 2012, 19:59 »
Har läst om att ordet Silinger skulle härstamma från önamnet Själland, tror det var Ohlmarks.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Falbygden och Irland
« Svar #12 skrivet: juni 28, 2012, 22:09 »
Olika oklart ihågkomna tilldragelser på något område kunde resultera i legender byggda lager-på-lager som slutligen landade in i klosterliga "krönikor". Orsaken noterat för det där med "druider" av Mt.Sleza, som halshuggit Piotr Wlostowic, var på grund av att han funderade så många kyrkor.