Har man koll på den geologiska och topografiska förhistorien till dom inre delar av S-Sverige? Dom enorma sediment-massorna som utgör ytorna av stora landskap har ju flyttat på sej ett antal gånger, först isens rubbning och smältvatten - sen genom 'vandrande' glaciärer och oräknade mängder med smältvatten - intill Yngre Dryas.
Därefter har vind och regn flyttat på dom övre skikten ett antal gånger, på ett större antal platser. Lägg därtill en relativ landhöjning - med varierande effekter från region till region. Resultaten är att fjordtungor, mindre havsviker, öar, näs, inlandsvatten, åar, älvar, myrmarker och våtmarker kommit - och gått.
Förflyttningar av luftburna sediment kan ha gjort en stor skillnad i tiden mellan 12.000 och 10.000 f.n. - då vegetationen var relativ tunn och sparsam i hela Norden. Rena bergytor och nakna, oblandade sediment ger inte speciellt bra växtlighet. Det tog därför tid innan sediment-ytorna i södra Sverige stabiliserades, efter att slätterna stigit, våtmarkerna torkat och kustlanden hade grott till av såväl skog som ängar, moar och hedar - för att gradvis erövra inlandet, också...
Under tiden utvecklar människorna norr om Öresund tre olika ekonomier - också kallad 'kulturformer'.
1) Den grundläggande består av fiske, skörd, fångst och jakt - i nämnda prioritet.
2) Den andra består av pastoralism - där man röktar (och avlar) djur som kan producera livsnödvändigheter -typ mjölk, kött, fläsk, ull, horn och skinn.
3) Den tredje består av agronomi och lantbruk - där 'vilda växter' utvecklas genom avel och korsning - till ett systematisk och intensivt jordbruk - som växlande svedjebruk eller produktionsintensiva gårdsbruk.
Jag antar att det är enbart dom första två kategorier som törs användas i en diskussion om hur Smålands inland exploaterades och befolkades. Sen kan man ju fråga om inte Smålands äldsta, öppna landskap främst inviterade till fiske och fångst. Men så snart skogar och produktiva våtmarker var etablerade kom troligen svedjebruket och pastoralismen också - eller hur?
Enligt våra äldsta skriftskällor hör getter, får och svedjebruk gärna ihop. Sen associeras dom främst med s.k. 'skogsbönder' - typ 'skogsfinnar'. När namn som Finnskogen och Finveden i pricip betyder samma sak, kan man ju altids fråga om man kan inte - sen en gemensam forntid - haft en 'skogsfinsk' befolkning i Småland - i släkt med inlandsbefolkningen norr om timmerfronten genom Värmland och Hälsingland...