Nu var det ju du som nämnde "högre mark", jag bara påpekade att bron ligger på 20 metersnivån så höjden var det alltså inget fel på. Och jag utgår absolut inte från att det skulle gå raka vägar mellan gårdslägen. Varifrån kommer den idén? Däremot så följer vägarna i det äldsta kartmaterialet när det går jordbrukslanskapet, och inte utmarken. Om man tänker sig en väg mellan Täby och Vallentuna några hundra meter öster ut så verkar det som att den skulle gå genom utmark (skogsmark med få fornlämningar).
Jag har verkligen inte påstått att gårdarnas läge eller antal varit konstant. Självklart byggde Jarlabanke säkert hus och kanske kyrka också. Däremot så förefaller det mindre troligt att hans skulle grundat en ny, separat gårdsbebyggelse i området, vilket var vad jag tolkade det som att du föreslog. På 1000-talet var de historiskt kända medeltida bylägena i stort sett etablerade. Om Jarlabanke tex hade en gård i Täby så borde den legat i ett av de etablerade bylägena. Bron i fråga verkar ju inte leda till någon av de mindre bebyggelseenheterna i närheten som man skulle kunna tänka sig etablerades lite senare, tex Fittja eller Byle, utan mellan just Täby och Vallentuna.
Ja, nu är det ju lite mer än bara en tro. Oberoende av arkeologiska bevis, som förstås är få (inte lätt att hitta stigar arkeologiskt, och inte blir det lättare om många täcks av 1000 år av senare vägar), så har lanskapsarkeologer kommit med övertygande argumentation för att så är fallet. De baserar det på analyser av bebygelsestruktur, tidiga ägogränser, äldre kartmaterial, fornlämningsbild och topografi. Med hjälp av arkeologi så kan man förvånansvärt ofta se att även om vi inte kan se stigarna arkeologiskt, så förefaller moderna vägar förhålla sig till förhistoriska gårds- och bylägen som inte existerat sedan järnåldern (och ibland ännu tidigare).
Du slingrar dig som en småländsk skogsväg AndreasE!
Du säger att jarlabankes ligge 20 möh, och att det inte är höjden som det är fel på. Där har du helt fel, höjden relativt omgivingen är ju det som gör det blött, det är alltså den det är fel på! Vidare resonemang om detta onödigt.
Han behöver inte alls ha startat en ny separat gårdbebyggelse, och det vet du mycket väl. Man kan ha byggt en ny inom samma marker relativt nära den gamla. Den behöver heller inte vara flyttad, bara ett nytt pampigare bygge med tillhörande ny väg, en maktdemonstration alltså, precis som bron. Såvida du inte med hårda fakta kan påvisa att det inte var så, så är det inte mycket att diskutera det heller. Då är det en möjlighet, och det är fullt tillräckligt.
Eftersom vägar är mitt intresse så har jag förstås läst en hel del AndreasE, så jag vet väl att man kan utläsa en hel del av landskapet, bebyggelser med mera Men det är också så att "moderna" vägar i detaljstudie genar en hel del om man jämför med äldre, så sträckningarna är i stort sett lika men inte identiska. Det är också så att medvetet anlagda vägar faktiskt har lite andra förutsättningar, en mycket klar sådan är att man faktiskt vid en anlagd väg måste utföra ett arbete och då är det inte säkert att det är fördelaktigast att dra den utefter den naturligt uppkomna stigen. Det är därför fullt naturligt att en slingrig väg runt en våtmark med tiden rätas och dras över våtmarken. Det händer inte alltid, men ofta.
Det tror jag alla landskapsarkeologer håller med om, jag har iallafall aldrig läst någon som påstår motsatsen.
Alltså, igen, du har faktiskt inget underlag som säger att det är troligt att där gick en väg innan bron byggdes, inte ens en stig. Är det möjligt, javisst, men det är en ren gissning.
Nog om Jarlabankes, grundfrågan i sig var som sagt om runstenens väg kan antas vara äldre än runstenen. Svaret måste vara nej om vi inte har andra fakta att stödja oss på. Är det möjligt, javisst, men det är en till gissning!