Svearikets vagga på SVTplay

[gangrade]

Inget ont om stenåldersforskningen vid Göteborgs Universitet. Men gör en lista på publikationer över västsvensk järnålder från 1950 och till idag. Ställ sedan upp motsvarande lista från Uppsala så har du svaret på varför västsvensk järnålder är så okänd. Ställ upp en lista på personer med minst doktorstitel på GU som specialiserar sig på Järnåldern i Sverige. Gör sen samma uppställning för UU. Man får väl åtminstone 5 namn verksamma i UU idag? Motsvarande siffra för Göteborg är väl 0? Antalet publikationer från Uppsala är minst 10 ggr större. Glöm inte att diskussionen kring vaggan bedrevs mellan akademiker från hela Sverige mot oskolade amatörer från Västergötland. Det är denna brist på forskning som gör att amatörerna hörs och syns. Suget bland den västsvenka allmänheten kring sin förhistoria är så stor att när akademin inte gör sitt kliver amatörer in. Det finns tokiga lokalpatrioter även i Uppland, dessa har dock forskning att ta del av och behöver inte stå för den själva.

Intressant. Är det här nånting du vet eller som du bara tror/tycker?

Det vore intressant att se en lista över vilken period som är gångbar på respektive universitet, och då inte bara Uppsala / Göteborg. Så att man vet vilket universitet man ska vända sig till för att få så mycket information som möjligt om sitt eget favorit-område.
Sen kan man också fråga sig varför det är så ifall det skulle visa sig vara så.
Sen kan man också fråga sig ifall det är t ex Uppsala Universitets ansvar att att forska i Göteborgsområdet, eller i Uppåkra, Gotland eller valfri annan plats? Eller ska man förbjuda forskning runt Uppsala, speciallt av forskare knutna till Uppsala Universitet bara för att andra universitet inte är lika inriktade på t ex Järnålder.

God fortsättning på året.
/Stefan

[Marty]

Det är ju bara att gratulera upplänningarna. Varför förbjuda något positivt?

[Marty]

Det går lätt att gå in på institutionernas hemsidor och läsa om den forskning som pågår...

[AndreasE]

Jag är ingen expert, men vad jag förstår så kan man grovt sett säga att de olika institutionerna har profilerat sig ungefär såhär:

Stockholms Universitet: Järnålder, laborativ arkeologi
Uppsala Universitet: Jämförande arkeologi (internationell arkeologi) och GIS
Lunds Universitet: Medeltidsarkeologi/stadsarkeologi, järnålder
Umeå Universitet: Norrländsk/samisk arkeologi
Göteborgs Universitet: Stenålder
Södertörns högskola: Marin arkeologi
Högskolan på Gotland: Osteologi, järnålder.

Det finns säkert fler som jag har missat.

En institutions inriktning betyder inte att man endast har forskare/professorer med den inriktningen. Tex har (eller hade tills alldeles nyligen) professorerna i Uppsala dessa inriktningar:
1 i stenålder
1 i järnålder
1 i medeltid/järnålder
1 i jämförande arkeologi

[Marty]

Kollade på Uppsala: Svante Fisher, Frans Herchend, Bo Gräslund, Anders Kaliff, Ola Kyhlberg. Det är bara att gratulera. Har läst mycket från alla dessa. Kan inte ta fram ett enda namn på GU som matchar dem kring järnålder. Då känner jag ändå inte till alla de andra namnen från hemsidan på UU. Sen finns i Stockholm ett gäng till på SU (bl a Peter Bratt) och sedan på myntkabinett mm.

[Marty]

Glömde Kent Andersson som fram till nyligen verkade på UU och Wladislaw Duczko..

[Frågvis Amatör]

Marty,

Kan man anklaga Uppsala för att GBG universitet prioriterar stenåldern?

Graden av järnåldersutgrävningar i olika regioner styrs väl till övervägande del av infrastruktursatsningar och boenden som planeras på järnåldersområden?

Måste finnas mängder av sådana undersökningar även i VG?

Utöver detta finns det forsknings och utbildningspengar på instutitionerna?

Stiftelser och privatpersoner sponsrar ibland som Tetra Pak som slantade både till Uppåkra och Birka.
 
Har RAÄ budget? Undersökningen av Ales Stenar gjordes av RAÄ.

Thomas I

[AndreasE]

Kollade på Uppsala: Svante Fisher, Frans Herchend, Bo Gräslund, Anders Kaliff, Ola Kyhlberg. Det är bara att gratulera. Har läst mycket från alla dessa. Kan inte ta fram ett enda namn på GU som matchar dem kring järnålder. Då känner jag ändå inte till alla de andra namnen från hemsidan på UU. Sen finns i Stockholm ett gäng till på SU (bl a Peter Bratt) och sedan på myntkabinett mm.

Ola Kyhlberg och Bo Gräslund har gått i pension, den första alldeles nyligen och den andra för ett antal år sedan. Svante Fischer är endast i Uppsala på deltid. Dessutom ska tilläggas att ingen av dessa forskare har fokuserat på Uppsala eller ens Uppland (förutom möjligtvis Bo Gräslund). Kyhlberg och Herschend skrev sina avhandlingar delvis på material från Birka, men båda har framför allt ägnat sig åt mer generella frågor i sin vidare forskning. Svante Fischer har ett projekt om folkvandringstid i Skandinavien där han arbetar med övergripande frågor om fyndspridning, och Anders Kaliff har som bekant arbetat mycket med goter (och vampyrer).

Den enda vid Uppsala Universitet som just nu arbetar med ett rent Uppländskt material är John Ljungkvist som driver projektet om Gamla Uppsala, vilket endast är några år gammalt.   

Graden av järnåldersutgrävningar i olika regioner styrs väl till övervägande del av infrastruktursatsningar och boenden som planeras på järnåldersområden?

Absolut. Det är alltså framför allt länsstyrelserna som kan påverka vilka sorters lokaler som undersöks arkeologiskt, inte universiteten, vilka har mycket begränsade möjligheter att själva driva arkeologiska projekt.

Utöver detta finns det forsknings och utbildningspengar på instutitionerna?

Generellt sett, nej. De flesta universitetsinstitutioner runt om i landet har svårt att ens hitta pengar till en årlig fältkurs på 3 veckor för sina studenter. Alla större projekt som drivs via universiteten (Uppåkra, Gamla Uppsala osv) finansieras utifrån. Detta kräver en eller flera engagerade forskare som lägger ner mycket tid på att söka pengar från diverse fonder och privata företag inom ramen för ett forskningsprojekt.

Har RAÄ budget? Undersökningen av Ales Stenar gjordes av RAÄ.

RAÄ har en budget, men den är liten och räcker inte för större projekt, vad jag förstår. Om större projekt ska drivas via RAÄ krävs att pengar förs in utifrån, som tex skedde under Helgö-projektet. Ofta utför dock RAÄ projekt som finansieras av länsstyrelserna, tex räddningsundersökningar osv. 

[Marty]

Marty,

Kan man anklaga Uppsala för att GBG universitet prioriterar stenåldern?

Tycker jag verkligen inte! Gör nån det?

Graden av järnåldersutgrävningar i olika regioner styrs väl till övervägande del av infrastruktursatsningar och boenden som planeras på järnåldersområden?

Absolut!

Måste finnas mängder av sådana undersökningar även i VG?

Inte alls så många då infrastruktursatsningar är mindre här per capita och inte alltid hamnar "rätt" arkeologiskt. Dessutom finns ingen akademi som tar tag i de fynd som görs och kör processen vidare.

Utöver detta finns det forsknings och utbildningspengar på instutitionerna?

Stiftelser och privatpersoner sponsrar ibland som Tetra Pak som slantade både till Uppåkra och Birka.
 
Har RAÄ budget? Undersökningen av Ales Stenar gjordes av RAÄ.

Thomas I

[Marty]

Andreas

Vet inte vad du argumenterar emot egentligen.. Ville bara påvisa och gratulera till att Sveriges ledande akademiska forskare inom järnåldersarkeologin finns i Uppsala och Stockholm.  Hoppas att GÖ-U med tiden får en ökad ambition inom området. Jag är egentligen mest intresserad av VG men läser mycket om Danmark, Uppland, Gotland, Högom etc eftersom det finns litteratur därifrån. Det lilla som finns från VG är oftast gammalt. Detta är fakta och inte någons "fel" eller någon komplott. Det är dock mot denna bakgrund man bör analysera det hårda tonläget i TV-serien.

[Frågvis Amatör]

Marty: Här i Skåne finns det arkeologi överallt sägs det men går det att undvika utgrävningar så tar man det beslutet. Vi har kvarlämnade bronsåldershögar i motorvägsavfarter här i Malmö.

Finns det mycket arkeologi så bygger man nästan aldrig infrastruktur på dessa platser. Ett undantag är Glumslövs backar mellan Helsingborg och Landskrona med ett järnvägsbygge genom bronsålderslandskap för 15 år sedan. Den goda sidan av detta är tre rejäla volymer om utgrävningarna med en rapport om 60-talet bronsåldershögar bland många andra intressanta rapporter. Idag finns ett fåtal högar kvar.

VG är väl ett landskap som har mycket arkeologi liksom Skåne?

Thomas I

[vitsvan]

Jag tror du har rätt i att lokalpatriotism finns precis överallt, konstigt vore det väl annars. Jag tror inte heller den är större i Uppsala än på andra orter, och som du säger är Uppsala-folket nog i hög grad inflyttade. Men som jag skrev innan ska man kanske inte se det som vanlig lokalpatriotism utan mer som en kåranda, där närheten till GU skapat en slags vördnad och också stolthet som tar sig precis samma uttryck som vanlig lokalpatriotism. Det blir liksom omöjligt att studera i Uppsala utan att ha Uppsala som utgångspunkt,  och med den mängden fynd och monument som finns i närhet blir det lätt en referensram för all forskning, och till det läggs det sociala tryck att sålla sig till en slags gemensam uppfattning.  Den blev väldigt tydlig när Västgötaskolan tog sats, utom tvivel kom det att handla om prestige och ovilja att acceptera en annan bild än den som var etablerad.  Man kan kalla det för lokalpatriotism eller kårande eller vad man vill, det är iallafall en sak som tydligt påverkat resultatet av forskningen!

Jag känner inte igen mig i den beskrivningen där institutioner med nödvändighet utvecklar ett gemensamt synsätt och en gemensam kåranda. Nu har jag inte varit verksam vid just arkeologiska institutionen i Uppsala, men jag har arbetat inom och tillsammans med tillräckligt många andra universitetsinstitutioner för att veta att så inte behöver vara fallet. Minst lika vanligt är att det råder en ganska hård intern konkurrens som kan härledas till kampen om resurser, prestige, fåfänga etc. I en sådan situation är det snarare så att många försöker muta in sina revir och profilera sig för att sticka ut och framstå som bättre/annorlunda än kollegan eller de andra forskningsprojekten. Därtill tillkommer konkurrensen mellan generationerna, där yngre forskare kommer med nya idéer och kunskaper och utmanar de äldre generationerna.

Jag säger inte att det inte kan uppstå en kåranda eller ett gemensamt synsätt, men det är långt ifrån någon självklarhet. Det räcker således inte med att bara säga att det varit på det sättet, utan vill man få det till att det faktiskt förhållit sig så, så måste man nog styrka sina påståenden.

[Marty]

Ja, landskapen är nog mer lika än vad VG - Uppland är exempelvis. Vi har dock inget Uppåkra/Uppsala/Birka projekt som leder forskningen vidare och skapar publikationer etc. Finnestorp är spännande men ett mikroprojekt med avseende på budget. Nästa stora projekt här blir Gamlestaden/Nya Lödöse i Göteborg som var Sveriges näst största stad under 1500-talet. Här kommer man inte hitta mycket järnålder då staden flyttades hit från Lödöse på 1500-talet. Varnhem fick pengar från Sparbanken med sensationella fynd av bl a en stenkyrka från början av 1000-talet och kristna gravar från 800-900-tal. Man hittade också ett kulturlager, hus mm som indikerar en mycket stor boplats. Här har man nog hittat ett Uppåkra av något slag, fast utan Tetra Pak blir det ingen fortsättning. På platsen finns redan mycket rika fynd från RJÅ och framåt (precis som det var i Uppåkra före projektstart)

[AndreasE]

Andreas

Vet inte vad du argumenterar emot egentligen.. Ville bara påvisa och gratulera till att Sveriges ledande akademiska forskare inom järnåldersarkeologin finns i Uppsala och Stockholm. 

Jag ville bara påpeka att alla dessa järnåldersarkeologer som finns tex i Uppsala till stor del inte arbetar med Uppländsk eller ens Mälardalsk arkeologi. Antalet järnåldersarkeologer på en institution säger mycket lite om hur mycket forskning som bedrivs om närområdets järnålder.

Marty: Här i Skåne finns det arkeologi överallt sägs det men går det att undvika utgrävningar så tar man det beslutet. Vi har kvarlämnade bronsåldershögar i motorvägsavfarter här i Malmö.

Finns det mycket arkeologi så bygger man nästan aldrig infrastruktur på dessa platser.

Så är det i hela landet. I fornminneslagen sägs det uttryckligen att man ska i så hög mån som möjligt undvika att ta bort fornlämningar. Det är länsstyrelsen som sedan har ansvaret att ta beslutet om vilka fornlämningar som anses ha så högt värde att bygglov inte beviljas på platsen.

Rent generellt så är det dock att ytterst få fornlämningar är helt fredade från exploatering. I nästan alla fall anses exploateringens allmännytta vara större än fornlämningens värde. Vanliga boplatser eller gravfält ges det generellt sett undersökningstillstånd för.

Ett exempel är Gamla Uppsala. Ingen skulle någonsin få bygga ett hus eller en väg genom höggravfältet. Däremot så gick det bra att dra den nya järnvägstunneln rakt genom själva boplatsområdet. Här spelar fornlämningens visuella intryck, samt störningsgrad stor roll. 

[Piankhy]

Jag är ingen expert, men vad jag förstår så kan man grovt sett säga att de olika institutionerna har profilerat sig ungefär såhär:

Stockholms Universitet: Järnålder, laborativ arkeologi
Uppsala Universitet: Jämförande arkeologi (internationell arkeologi) och GIS
Lunds Universitet: Medeltidsarkeologi/stadsarkeologi, järnålder
Umeå Universitet: Norrländsk/samisk arkeologi
Göteborgs Universitet: Stenålder
Södertörns högskola: Marin arkeologi
Högskolan på Gotland: Osteologi, järnålder.

I sammanhanget kan man ju nämna att Göteborg också har en hyfsat livaktig bronsåldersforskning med professor Kristian Kristiansen i spetsen och med forskare som Johan Ling. Men jag kan hålla med dig om att det just nu inte är så jättemycket järnålder på gång. Dock har det ju skrivits en del avhandlingar och artiklar om järnåldern också.

[Herulen]

Kollade på Uppsala: Svante Fisher, Frans Herchend, Bo Gräslund, Anders Kaliff, Ola Kyhlberg. Det är bara att gratulera. Har läst mycket från alla dessa. Kan inte ta fram ett enda namn på GU som matchar dem kring järnålder. Då känner jag ändå inte till alla de andra namnen från hemsidan på UU. Sen finns i Stockholm ett gäng till på SU (bl a Peter Bratt) och sedan på myntkabinett mm.

Svante Fisher är mer knuten utomlands, Bo Gräslund är pensionerad sedan länge och Anders Kaliff är mer intresserad av Östergötlands järnålder.

I Göteborg finns giganten Kristian Kristiansen, Tove Hjørungdal, Elisabeth Arwill-Nordbladh samt att man är knuten till den historiska institutionen med vår tids mest kunnige tidigmedeltidshistoriker, Thomas Lindkvist, och hans kollega Henrik Jansson. När det gäller den historiska institutionen så har de ett mycket tungt arv att bära från så stora namn som Jörgen Weibull, Erik Lönnroth, Birgit & Peter Sawyer, vilka ju var mycket kunniga inom nämnda tidsperiod. Sedan måste jag säga att intresset för Västsvensk järnålder faktiskt är stort. Låt vara att resurserna inte är lika stor, men vi har forskare som vår moderator, Magnus Reuterdahl, Lotte Hedeager,  Ingmar Nordgren, Lennart Carlie, Anne Carlie, Påvel Nicklasson, Lars Ersgård, Bengt Nordqvist, Gisela Ängeby, Leif Karlenby, Göran Lundh, Lars Lundqvist och många fler. Du sa tidigare att det i stort sett inte fanns något skrivet av vikt de senaste 50 åren om västsvensk järnålder. Det kan du väl ändå inte mena. Om jag tar snabbt ur minnet kan jag varmt rekomendera följande böcker:


*   Tore Artelius (2000) Bortglömda föreställningar : begravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder.

*  Lars Lundqvist (2000) Järnålderns centra : exempel från Halland och Västergötland.
                       
*  Bo Strömberg (1991) Järnhantering på boplatser i Halland under äldre järnålder.

*  Ingegerd Särlvik (1982) Paths towards a stratified society : a study of economic, cultural and social formations
    in south-west Sweden during the Roman Iron Age and the Migration Period.

*  Kjerstin Cullberg (1973) Ekehögen - Backa Röd - Valtersberg : frågor om kronologi och kulturkontakter under
    yngre förromersk järnålder i Göteborgsområdet.

*  Ingemar Nordgren (2007) Kult, guld och makt : ett tvärvetenskapligt symposium i Götene.




 

[Marty]

Nu fokuserade Svearikets Vagga på Järnålder och Västergötland/Västsverige. Historikerna är väl ändå inte speciellt fokuserade på järnålder? De arkeologer du nämner har väl inte tjänster på GU? (förutom de som är fokuserde på sten/bronsålder?) Jag blir tyvärr inte speciellt upplyft av din lista. Nicklasson har väl inte mycket med Västsvensk arkeologi att göra?

*   Tore Artelius (2000) Bortglömda föreställningar : begravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder.

Pensionär? och 13 år gammal skrift som inte berör Västergötland.

*  Lars Lundqvist (2000) Järnålderns centra : exempel från Halland och Västergötland.

Bor numera på Gotland och 13 år gammal skrift (Mycket bra), främst Halland
                       
*  Bo Strömberg (1991) Järnhantering på boplatser i Halland under äldre järnålder.

22 år sedan, Halland

*  Ingegerd Särlvik (1982) Paths towards a stratified society : a study of economic, cultural and social formations
    in south-west Sweden during the Roman Iron Age and the Migration Period.

33 år sedan

*  Kjerstin Cullberg (1973) Ekehögen - Backa Röd - Valtersberg : frågor om kronologi och kulturkontakter under
    yngre förromersk järnålder i Göteborgsområdet.

40 år sedan

*  Ingemar Nordgren (2007) Kult, guld och makt : ett tvärvetenskapligt symposium i Götene.

Ingen koppling till Universitetet fast spännande

[Piankhy]

*   Tore Artelius (2000) Bortglömda föreställningar : begravningsritual och begravningsplats i halländsk yngre järnålder.

Pensionär? och 13 år gammal skrift som inte berör Västergötland.

Tyvärr gick Tore Artelius bort 2011.

[Piankhy]

Det finns ju också en och annan doktorand som arbetar med Västergötland, t ex Annelie Nitenberg
 med avhandlingsprojektet Att skapa och uttrycka makt: Formeringen av Västergötland 500 - 1200-tal.

[Marty]

Fantastiskt projekt vid Vänern där de skramlat ihop pengar genom åren!