Ok, då får vi kanske se på uppgiften om det tidiga införandet av hjulplogen i Skåne som obekräftad.
Borde inte plogen flytta mindre material än årdern? Plogen är ju designat för att vända på jorden, inte flytta på den, medan årdern helt enkelt drar en fåra genom jorden i vilken man kunde så.
Men hur skulle man kunna skilja ut det? Vi har ju inga detaljerade kartor före mitten av 1600-talet, och markanvändning har ju inte varit statisk över tiden. Om ytan sedan har gåtts över av det moderna jordbruket så blir det nog väldigt svårt att reda ut vilka platser som "plöjts mycket tidigt". Att man inte talar om någon tendens till sämre bevarade boplatser i Skåne och Danmark tyder ju dock på att tidig plöjning med plog inte spelat någon märkbar roll.
Se mitt förra svar.
Ja gör det om det passar. För min del så ger wikipedia ett uppslag för en tanke, att eventuellt har olika typer av jordbruk gett olikheter i vår fornlämningsbild. För att väcka den tanken behöver inte plogen vara styrkt, det räcker med att den är möjlig.
Du kan mindre om jordbruk än jag

. Vändskivan på plogen läger den plöjda jorden åt sidan. Om man ideligen plöjer åt samma håll kommer man att flytta hela åkern i sidled. Dagens jordbukare växlar förstås så att jorden stannar inom åkern.
Det är ju själva poängen. Om resonemanget i sig håller eller iallafall är möjligt, att ett område som plöjts mycket lång tid har betydligt större skador på t.ex. gravar, kanske t.om så pass att gravarna är totalt bortplöjda, då kanske, jag säger kanske, kan man förklara frånvaro av gravfält i områden där man tycker de borde finnas.
I fallet Uppåkra saknas gravfälten, En hypotes är ju då att de låg på en plats som redan för nästan tusen år sedan började plöjas med plog, och att den uppfattning som grundas på erfarenheter från marker som plöjts med plog i 150 år inte är applicerbar på Uppåkra.
Frågan är då om den hypotesen är lösare än den med ett högst lokalt avvikande gravskick, som vi som sagt saknar alla spår efter?