I vår historia påstår vi att våra förfäder begravde sina döda i dösar, gånggrifter, hällkistor, rösen och högar samt flatmarksgravar.
Det har levt, och dött, ca 280 miljoner människor i vårt land de sista 12.000 åren. Det innebär att jag på min tomt på 50X50 meter skulle ha 2 gravar – och så skulle det se ut i hela landet, jämnt fördelat.
Problemet är att det ser inte så ut. Vi har hittat bara några få procent av de gravar som vi vet skall finnas – och de få gravar vi hittat är alltså dösar, gånggrifter, hällkistor, rösen och högar… Vi vet alltså att detta representerar bara någon procent, kanske till och med promille, av de gravar vi vet skall finnas.
Vi vet därmed att man begravde INTE folk i dösar, gånggrifter, osv. Det är de absolut särskiljande gravarna, de udda, de storslagna, de som var meningen att de skulle synas.
De återstående 99% av alla gravar som skall finnas vet vi alltså inte var de är – eller om de ens finns. Kanske begravde man sina döda i vatten, i heliga tjärnar och myrar, i sjöar, i åar som rann ut i havet eller i vatten längs våra kuster?
Det blir svårt tycker jag att argumentera om begravningssätt och gravar – samt antalet gravar - när 99 % av alla gravar inte är hittade? Vi har alltså inte en aning om hur majoriteten av våra förfäder begravdes.
Thomas
