Intressanta nya fynd i Uppåkra

[AndreasE]

Såååå spektakulärt vet jag inte om det var... 

Då är ju spelpjäsen bra mycket mer intressant, framför allt om det kommit två ur samma stolphål. Låter som ett möjligt husoffer, och ett ovanligt sådant. Jättekul.

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Jag kan inte bedöma värdet  men är inte detta lite spännade?

Det faktum att vi har hittat en degel med spår av smält glas kan tyda på pärltillverkning på platsen men det är inget vi kan säga med säkerhet

Jag har ingen aning om när man började smälta glas under järnåldern i Skandinavien.

Thomas I

[AndreasE]

Japp, smälte glas gjorde man, däremot så tillverkade man inte glas. Man smälte ner importerat glas för att tillverka pärlor. Detta måste ha gjorts i ganska stor skala, kanske nästan på industriell nivå på vissa platser, för pärlor är relativt vanliga då de ingick i varje någorlunda välbärgad kvinnas klädedräkt. Spår av pärltillverkning har hittats lite här och där, framför allt på större boplatser med centralplatsindikationer. Att det förekommit i Uppåkra är inte förvånande. Den största tillverkningsplatsen man har hittat som jag hört talas om är en tyvärr ej publicerad handelsplats i Skåne som jag inte kommer ihåg namnet på.

[Boreas]

Är det någon specifik orsak till att Skandinaverna inte kom på att smälta kvarts/sand till glas, själva?

[AndreasE]

Inte någon känd anledning. Man har helt enkelt inte hittat spår efter någon glastillverkning i Skandinavien. Varför man inte verkar ha importerat teknologin kan vi ju förstås inte veta.

[Tobias]

Det beror helt enkelt på att de som satt på tillverkningsmetoden lyckades hålla den hemlig. Patenträtten var ju inte uppfunnen så det gällde att hålla hårt på alla hemligheter som kunde inbringa förtjänst. Inte så stor skillnad från dagens samhälle egentligen.

[Boreas]

"Hemlighetsmakeri" som förklaring till en okänd orsak ger väl en svår devis att diskutera rationellt? Därmed får man cirkelargumentet "då, som nu - för att nu som då".


Sen får man bära över med att samma sak inte hänt med med legeringen av tenn, bly eller sink med koppar. Eller med agronomi och husdjursavel. Eller med järnframställning och järnsmide. Eller med blykulor och krut, än med vätebomber...   

Kan inte empirin bakom "hemlighetsmakeri-teorin" bli lite tunn?

Kontakter och samvaro, handel och vandel kan numer spåras mellan Östersjön och Medelhavet redan under bondestenålder, bronsålder och äldre järnålder. Under alla dessa perioder sprider seg dom samma eller likartade kunskaper och färdigheter sej - mellan norr och söder,öster och väster. Skandinaverna var ju redan mycket duktiga på stenslag som kvarts - och dessutom mycket skickliga på smältning av sten till olika metaller. Är det sannolikt att dom inte skulle ha snappat upp hur deras handelspartners vid Medelhavet fick gjord sina glas?

Varifrån kommer förresten bevisen för att svenska glaspärlor gjordes enbart av "importerad glas-skräp" - och inte av svensk kalk och kvarts-sand? 

[Sven-Åke]

Hemlighetsmakeri förekom,  man har ju fortfarande inte lyckats lista ut vad "grekisk eld" var  och ändå lär det ha legat en "fabrik"   söder om Konstantinopel som tillverkade sådant.

[Tobias]

Kan inte empirin bakom "hemlighetsmakeri-teorin" bli lite tunn?

Absolut Men de flesta teknologier som ger en konkurrensfördel försöker man hindra, begränsa, eller åtminstonde kontrollera spridningen av. Det var sannolikt lika grundläggande då som nu. Så småningom sipprar det förstås ut (oftast) - Glastillverkning kom ju så småningom till Sverige också. Det kan nog gälla för flera av de exempel som du tar upp.

Kunskapsspridning sker ju inte heller allltid i en stor stöt. Även om man har fått sig de grundläggande bitarna till livs så kan metoden för att optimera utfallet dröja. Tex hur man får det starkaste och smidigaste bronset, hur man får järnet att bli stål, hur man får krutet att brinna snabbt eller långsamt. Listan kan göras lång.

Hemlighetsmakeri behöver inte vara den enda förklaringen men jag är övertygad om att det är en viktig del. Kunskap är makt, och har alltid varit så.

[supergeten]

Absolut Men de flesta teknologier som ger en konkurrensfördel försöker man hindra, begränsa, eller åtminstonde kontrollera spridningen av. Det var sannolikt lika grundläggande då som nu. Så småningom sipprar det förstås ut (oftast) - Glastillverkning kom ju så småningom till Sverige också. Det kan nog gälla för flera av de exempel som du tar upp.

Kunskapsspridning sker ju inte heller allltid i en stor stöt. Även om man har fått sig de grundläggande bitarna till livs så kan metoden för att optimera utfallet dröja. Tex hur man får det starkaste och smidigaste bronset, hur man får järnet att bli stål, hur man får krutet att brinna snabbt eller långsamt. Listan kan göras lång.

Hemlighetsmakeri behöver inte vara den enda förklaringen men jag är övertygad om att det är en viktig del. Kunskap är makt, och har alltid varit så.

Eftersom den första masugnen vi känner till i Europa ligger i Norberg så torde sålunda den industriella järnhanteringens födelse ha skett där?

Inte alls omöjligt, men jag tror ändå att denna teknik hämtats utifrån. Frågan är bara vart och hur, den hämtades...

[Tobias]

Eftersom den första masugnen vi känner till i Europa ligger i Norberg så torde sålunda den industriella järnhanteringens födelse ha skett där?

Det har jag inte påstått. Min synpunkt var att människan så gott det går försöker bevara sina konkurrensfördelar, inte att det tidigaste belägget för någon företeelse kan likställas med dess ursprung.

[Boreas]

Min synpunkt var att människan så gott det går försöker bevara sina konkurrensfördelar, inte att det tidigaste belägget för någon företeelse kan likställas med dess ursprung.

Din första synpunkt är en mycket öppen fråga, som antropologer, sociologer och psykologer fortfarande forskar på. Den betingar att du läser forntidens kulturspår genom 1930-talets tuffa, social-darwinistiska solglasögon. Sen kan man modifiera synen med 60- och 70-talets reduktionism - och påstå att "frånvaron av bevis bevisar frånvaro" - på t.ex. samarbete och informationsväxling över regioner och kontinent.

Exemplen på det motsatta är ju tydlig om man drar större linjer genom forntiden - där utvecklingen sker i "progressiva vågor", som når flera världsdelar under deras respektive epoker (perioder).

Ditt andra synspunkt står nog på väsentligt tryggare grund.   

[Tobias]

Din första synpunkt är en mycket öppen fråga, som antropologer, sociologer och psykologer fortfarande forskar på. Den betingar att du läser forntidens kulturspår genom 1930-talets tuffa, social-darwinistiska solglasögon. Sen kan man modifiera synen med 60- och 70-talets reduktionism - och påstå att "frånvaron av bevis bevisar frånvaro" - på t.ex. samarbete och informationsväxling över regioner och kontinent.

Exemplen på det motsatta är ju tydlig om man drar större linjer genom forntiden - där utvecklingen sker i "progressiva vågor", som når flera världsdelar under deras respektive epoker (perioder).

Ditt andra synspunkt står nog på väsentligt tryggare grund. 

Jag hade bara en synpunkt och den avsåg konkurrensfördelar/kunskapsspridning. Det var Supergeten som tolkade in ursprungsfrågan.

Är på det klara med att frågan om kunskapsspridning kan ha många aspekter och att det säkert forskats mycket i ämnet samt att diverse -ismer eventuellt ser det på olika sätt. Det som jag kommenterade på ursprungligen var varför vi (sannolikt) inte tillverkade glas under järnåldern här uppe i norr. Av många möjliga förklaringar anser jag att den enklaste antagligen är den korrekta: att vi antingen inte lyckades ta reda på eller reproducera processen.

[Frågvis Amatör]

Hittade en intressant uppgift i Uppåkrastudier (2002) från Lars Larsson när det gäller byggnader i Uppåkra. Man har gjort en undersökning(testgrävning), år 2000, i den sydöstra delen av området där man hittat rester av hus från romersk järnålder. Vissa av dessa syntes som bevarade golv.

Man har alltså grävt i andra områden än den högsta platån. Beträffande hallen eller rikemanshuset, intill det hus som Magnus Vifot grävde ut 1934, är detta hus så svårtolkat att man avvaktar med fortsatta grävningar där.

Enligt samma publikation och artikel av Lars Larsson har hela Uppåkra-området(40 hektar) visat på fynd från 400 ekr till 800 ekr.

Uppåkra har inte varit en primärt agrar plats. Det sades tydligt på guidningen igår.

Samma artikel har fina skisser över kulturlager i Gudme, Boeslunde, Vorbasse och Sorte Muld och det är bara Uppåkra som har lager som hänger ihop, vilket kan bero på olika förutsättningar i terrängen.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Skånska Dagbladet har varit på plats och gjort ett reportage för några dagar sedan.

http://www.skanskan.se/article/20120626/STAFFANSTORP/706269866/-/de-skrapar-efter-bevis-pa-mordbrand

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Nu kommer det fynd från området nedanför rikemanshuset.  Det är olika vapenminiatyrer som man har hittat några av tidigare:

http://www.uppakra.se/gravdagbok/2011-09-20-vapen-i-miniformat/

I övrigt slagg från metallhantverk och romerska mynt från dagens rapport:

http://www.uppakra.se/gravdagbok/2012-07-04-fjarde-juli-pa-uppakra/

Tidigare år har man hittat hundratals kammar av hjortben. från 300 ekr, vilket visar på ett ganska storskaligt hantverk inriktat på lyxprodukter.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

En träbit, förmodlingen en takdel, från ett nedbrunnet hus hittat i Uppåkra. Huset antas ha brunnit kring 600 ekr.

http://www.uppakra.se/gravdagbok/2012-07-06-brandfynd-i-kvinnohornan/

Thomas I

[Karlfredrik]

Det vore intressant att jämföra Uppåkrafynden med andra fynd från "Det fria Germanien",det vill säga Nord-Tyskland. Jag tror germanernas "barbariska" drag kan ha överdrivits i skriftliga samtida källor.

[AndreasE]

Jag tror germanernas "barbariska" drag kan ha överdrivits i skriftliga samtida källor.

Nu är väl inte det någon nyhet precis... Vi har ju trots allt undersökt norra Europa arkeologiskt i en 150 år vid det här laget, så kunskapen om germanernas samhälle är ju relativt god.

[Vinstorparn]

Jag tror germanernas "barbariska" drag kan ha överdrivits i skriftliga samtida källor.

Om man nu vänder på steken så kan man nog lungt påstå att vad gäller den romerska delen av historien så har det nog fram till de senare decenierna varit åt det rakt motsatta hållet i den arkeologiska litteraturen