Författare Ämne: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?  (läst 9339 gånger)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #20 skrivet: maj 18, 2012, 18:55 »
Nej!
Men din text stämmer i huvudsak in i min bild för aktuell tid. Det jag avsåg var en sammanställninga över kustnära centralplatser och centralplatser i inlanden som parvis kan knytas samman. Förutom parvisa centralplatser, så sammanfaller alla huvudgränser märkligt väl. Detta gäller i varje fall från Oslofjorden runt Sydskandinavien t o m (nuv) Ögl. Då ser man bl a den koppling jag påpekat. Centralplatserna ger visionen om en stark stormannamakt kombinerat med religiös makt. Kanske stamområden. Själva Skandia (SV Skåne) är undantaget analysen vill jag minnas. Kanske finns samma spår även där, men inom mer begränsad geografi. Mönstret verkar brytas ca 950 +/-100 år. Minns tyvärr inte författaren och titeln.
Angantyr påpekar detta med Ö Blekinge till Möre, vilket skriften stödjer, vad jag minns, och i varje fall tycker jag det verkar självklart i en politisk miljö, vilken ev 950-1020 utstrålar sin makt från Öland (Köpingsvik) västerut i kamp mot makten från Lejre, Själland. I en sådan situation möts makterna just i Ö Skåne och Bornholm. Bornholm landsting "antar" (alltså övergår till Romersk katolicismen, d v s inget motsäger att de redan var kristna, men inom en trosbekännelse och liturgi, där Påven bara var en biskop bland andra) f ö kristendomen ca 1050 och ställer sig samtidigt under daniskt inflytande. SÖ Skåne bör ha stått Bornholm nära, så mellan 1020 resp 1050 bör danernas inflytande utökats med även Ö halvan av Skåne samt ev med V halvan av Blekinge. Svearnas makt verkar ju bryta samman under Erik S son Olov, som tvingas flytta till sitt arvland Vgl. Ev ordnar han en samregent för att bevaka sina intressen i Ö, men det blir inte detsamma. Orsaken kan bl a vara att Olov vill lägga om politiken (till sin egen maktpolitiska fördel) i still med vad de nära släktingarna i danernas maktsfär höll på att göra, d v s söka stöd i den Romersk Katolska kyrkans organisation, samtidigt som hans släkt skulle bli välsedd hos Tysk_romerske kejsaren och alla viktiga högättade europeer. Nu motsatte sig landstingen detta. Möjligen därför att en betydande del av de kristna hade sina affärer åt öster och att de var knutna till någon av de östkyrkliga bekännelserna. Är det säkert att enkolpinen i G Uppsala resp på Öland verkligen är plundringsgods? Är det uteslutet att de inte tillhört östkyrkliga biskopar verksamma på resp ställe?

Vad gäller transporter på vatten, så visade en samegubbe på hur man byggde en stenåldersbåt i ett norskt TV-program jag såg för några år sedan. I detta fall en skinnbåt, som han sedan tog nedför älven i ett 10-tal mil. Detta enligt "experterna" omöjliga gick utmärkt. Båten klarade veckovis både i sött och i salt vatten. Gubben visade också varför hällristningarna från sten- resp bronsåldern längs älven var skissade som det nu är. Han hade lärt sig traditionen av sin farfar, som lärt det från sin farfarsfar. Gubben (då ca 80) visste inte hur man ordnade för segling, men de hade seglats förr, eftersom sådant byggdes till vid havet efteråt. Vitsen var att även sälja båten då man nådde havet och handelsmännen.
Gubben påpekade också att vattentät söm och vattentäta skinn var en konst alla boende tills dagen alltid hade behövt behärska i trakterna.
En älv/å måste ha en säker "kungsådra" fri från hinder (vilket gubbens älv hade) för att vara användbar. lasten fick inte förloras p g a kapsejsning. Det får inte finnas svårlästa hinder i vattnet där flytetyget kan komma till skada. Finns hinder är alltså ett till vattenleden parallellt "vägstråk" sannolikt säkrare. Kanske vägstråket börjar (omlastning) där vattenleden blir osäker?
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #21 skrivet: maj 18, 2012, 19:11 »
En liten vidarutveckling av mina funderingar ovan om att Blekinges fyra härader en gång hängt samman med Värend och Möre i Småland. Jag har bl.a. lagt ut de exakta dragningarna av de gamla häradsgränserna på min karta nedan för att förtydliga. A= Lister härad, B= Bräkne härad, C= Medelstad härad och D= Östra härad. Jag har också lagt in det stora område som omtalas som Ödhken på 1200-talet.

I väster innefattar Finnveden södra Halland. Min gamla teori var att Finnveden låg under danskt område (det finns bl.a. en runsten vid Bolmen som omtalar att mannen var kung Haralds skeppare) och nu är den påspädd med att Blekinge kanske varit en del av Värend och Möre.

Jag har också lagt in det troliga läget på de gränsstenar som man satte, troligtvis på 1000-talet (några menar så sent som på 1200-talet). Dessa har givetvis inte stått mitt ute i skogen utan indikerar några av de huvudvägar som vid denna tid gick över gränsen. I Blekinge finns Brömsesten längst i öster och Vita sten i väster. Än i dag finns en fornlämning i detta område bestående av en sten vars namn Vita sten kan föras nedåt i tiden. 

Kartan har ni här: http://www.fotevikensmuseum.se/bilder/smaland4x.jpg

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #22 skrivet: maj 18, 2012, 19:16 »
SÖ Skåne bör ha stått Bornholm nära, så mellan 1020 resp 1050 bör danernas inflytande utökats med även Ö halvan av Skåne samt ev med V halvan av Blekinge. Vad gäller transporter på vatten, så visade en samegubbe på hur man byggde en stenåldersbåt i ett norskt TV-program jag såg för några år sedan. I detta fall en skinnbåt, som han sedan tog nedför älven i ett 10-tal mil. Detta enligt "experterna" omöjliga gick utmärkt. Båten klarade veckovis både i sött och i salt vatten. Gubben visade också varför hällristningarna från sten- resp bronsåldern längs älven var skissade som det nu är. Han hade lärt sig traditionen av sin farfar, som lärt det från sin farfarsfar. Gubben (då ca 80) visste inte hur man ordnade för segling, men de hade seglats förr, eftersom sådant byggdes till vid havet efteråt. Vitsen var att även sälja båten då man nådde havet och handelsmännen.
Gubben påpekade också att vattentät söm och vattentäta skinn var en konst alla boende tills dagen alltid hade behövt behärska i trakterna.
En älv/å måste ha en säker "kungsådra" fri från hinder (vilket gubbens älv hade) för att vara användbar. lasten fick inte förloras p g a kapsejsning. Det får inte finnas svårlästa hinder i vattnet där flytetyget kan komma till skada. Finns hinder är alltså ett till vattenleden parallellt "vägstråk" sannolikt säkrare. Kanske vägstråket börjar (omlastning) där vattenleden blir osäker?
Lister och Blekinge verkar inte ha blivit danska förrän på 1200-talet. Adam av Bremen skriver tex i fjärde boken, kapitel 14 följande: "Men om vi vänder tillbaka till det baltiska havets mynning i norr, möter vi först nordmännen, därefter skjuter det danska landskapet Skåne fram, och öster därom bebor götarna ett vidsträckt område upp till Birka". I fjärde boken kapitel 7 skriver Adam: "Skåne är den yttersta delen av Danmark och utgör en halvö". Fortfarande vid det skånsk-halländska upproret 1180-1182 deltar tex inga blekingar eller listerlänningar.

Jag såg dokumentären du skriver om. Den var intressant. Däremot så anser jag att det går att transportera gods i små båtar längs åar med landdrag, tågning mm förbi hinder i ån. jag har själv hållt på en del med det.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #23 skrivet: maj 18, 2012, 21:11 »
Här är ett litet filmklipp från expedition Vittfarne med vikingabåtsrekonstruktionen Himingläva och en liten intervju med expeditionsledare Håkan Altrock.
http://www.plira.se/filmer/vf_nedstroms.html

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #24 skrivet: maj 18, 2012, 21:42 »
Här dras Himingläva över bergen med hjälp av oxar.
http://www.plira.se/filmer/vf_oxdrag.html

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #25 skrivet: maj 19, 2012, 00:06 »
Sven din "tanke" om Konungs Östken är mycket intressant, jag har hunnit titta på den nu.  Jag har en gammal notering om Örkened liggande med uppgift om att det kallades Konungs Ötken. Den har nu fått sin förklaring,  Bara frågan hur man ska tolka Konungs.... är det helt öde på kungar?  Tolkning av Örkened kvarstår, men det känns spännande.
 
I vilket fall så har du ju faktiskt presenterat ett namn på en del av ödenarken söder om Värend. Tack för det!  ;D
 
Jag är numera tveksam till om Värend och Blekinge hört ihop. Dom flesta folkland består av väl sammanhållna byggder vilket visas av gravfält och tidigmedeltida kyrkor.  Mellan Blekinge och Värend finns ett flera mil brett mellanrum.   
 
Den delen av Värend som ligger närmast gränsen till Möre, och vars gräns också skulle fortsätta mellan mellan Medelstads och Östra härad, verkar vara sent bebyggd. Kyrkorna Långasjö och Vissefjärda är troligen ej äldre än 1300-tal och området saknar helt gravfält.  Jag har därför svårt att se något tidigt Värend så långt österut, och därmed svårt att se sambandet mellan gränserna Möre/Värend och Medelstad/Östra härad
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #26 skrivet: maj 19, 2012, 00:07 »
Sven om du har möjlighet fick du gärna ge mig koordinaterna för gränsstenarna så att jag kan plotta dom exakt i min kartbild!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #27 skrivet: maj 19, 2012, 09:08 »
Har bara exakta koordinater för Vita sten. Den ligger på gränsen mellan Farbols by i Kyrkhult socken i Blekinge och Bjellerhults by i Almundsryds socken i Småland. Fornlämningsnummer: Almundsryd 146:1.
Koordinater:
N 56° 26' 22,46", E 14° 36' 49,63"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #28 skrivet: maj 19, 2012, 11:49 »
Har bara exakta koordinater för Vita sten. Den ligger på gränsen mellan Farbols by i Kyrkhult socken i Blekinge och Bjellerhults by i Almundsryds socken i Småland. Fornlämningsnummer: Almundsryd 146:1.
Koordinater:
N 56° 26' 22,46", E 14° 36' 49,63"

Tack.  Kanske du skulle korrigera i din karta, där ligger pricken öster om Mörrumsån, medans Almundsryd 146:1 ligger väster om ån.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #29 skrivet: maj 19, 2012, 13:08 »
Yngve och Sven!
Jag har fått den uppfattningen att i synliga gravfält manifesteras tillhörighet till ätt/klan (makt). Avsaknad av gravfält behöver inte säkert betyda att ett område är helt utan befolkning. Ett antagande om folktomhet bör nog kompletteras med en över ytan pollenundersökning för att utröna ev kontinuerliga spår av mänsklig verksamhet.

Folklivsforskarna i slutet av 1800-talet har enligt min mening utfört ett ovärderligt arbete, trots att de i det närmaste förföljdes av det akademiskt historiska etablicemanget. Hyltén-Cavallius studerade Tiohäradsbygderna. Redan då visade han på de s k "vandrande byarna". En metodik att kombinera jakt, fiske, samlande, boskapsskötsel och jordbruk (i form av svedjebruk). Metoden innebar att boplatsen regelbundet behövde flyttas, typ 1 ggr per 3-5 år beroende på lokal terräng. Svedje ger regelmässigt bättre skörd (men bara 1-3 år) än dagens bästa jordar, som konstgödslas. Men de är utomordentligt goda betesmarker i ytterligare ett antal år, för att därefter generera goda jaktmarker. Vandrande byar var alltså ett tecken på välstånd, god resursnyttjande och god försörjning. Rörelserna skedde inom byamarken och upphörde snabbt efter digerdöden enligt vad arkeologi visat inom Finnveden. Dessa "finnar" kanske ingick i andra ätter/klaner än de fastboende. De manifesterade kanske sin tillhörighet på andra sätt, som vi idag inte förstått. Själv vill jag peka på förekomsten av uppallade stenar, s k liggande hönor, som en möjlig typ av manifestation.
"Finne" betyder f ö "svedjare" och betänk annars att finne även är beteckningen för dagens Same, d v s Samen var en gång odlare. Det är digerdöden och slutligen Gustav vasa som tvingade överlevande Samer att fly till inlandens skogar och där mötte de renskötere som hade invandrat österifrån. Våra "finnmarker" bör alltså ha mindre med (invandrade) finländare att göra än att markera att där bodde svedjande Samer. (som appropå)

Det är lätt att i förstone tro att områden, som med dagens bygder sett inom Finnveden/Värend upplevs som periferiområden, i äldre tider skulle varit folktomma. Kanske skulle Örkened kunna hänföras till periferiområdet till Finnveden/Värend, liksom N halvan av Bräkne/Medelstad härader(typ). Påminner om min syn att Värend en gång delades i princip på mitten. Emellertid, så lämnar inte vandrande byar särskilt mycket spår efter sig i svensk terräng. Och ingen letar heller sådana spår, vilket innebär att de heller inte hittas. Om de finns? Danska arkeologer påvisade f ö fenomenet först efter världskriget, men Hyltén-Cavallius var först.

Folktomheten kan kanske vara en skimär och landnamet i medeltid, runt 1350 kan vara en indikation för att man även inom Värend lämnade de vandrande byarna och bosatte sig fast istället. Men folket fanns kanske redan på plats.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #30 skrivet: maj 19, 2012, 17:19 »
Vetgirig, kanske fanns det vandrande byar, det återstår i så fall att påvisa!  Säkert är nog iallafall att inte markerna var helt folktomma, folk har rört sig där, jagat, fiskat och kanske gömt sig. Kanske har man också svedjat. Men det känns högst otroligt att det skulle röra sig om några större folkgrupper, markerna är helt enkelt för resursfattiga för det.
 
 
Men med nuvarnde kunskap är det svårt att inte ta hänsyn till de spår som finns av befolkningarna.  Gravfält, kyrkor och toponymer ger en relativt samstämmig bild över folklandens utbredning över tid.
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #31 skrivet: maj 19, 2012, 18:23 »
Kan hänvisa till en karta över hur fornlämningar och medeltida kyrkor fördelar sig i Blekinge. Denna databas gjorde jag för snart tio år sedan men innehållet håller än, i varje fall för mig. Klicka på Blekinge till höger och klicka sedan på länken på första raden. För sedan musen över kartsymbolerna. Bilden är oerhört tydlig över var vi haft de viktiga bebyggelsekoncentrationerna.
 
http://www.fotevikensmuseum.se/sweden/vik1.htm

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #32 skrivet: maj 19, 2012, 21:03 »
Yngwe!
På vilket sätt menar du att de "folktomma" markerna är resurfattigare än de bevisligen befolkningstätare områdena?
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #33 skrivet: maj 19, 2012, 21:19 »
Yngwe!
Vad gäller Finnveden, så finns det nedteckningar av muntligt traderade uppgifter. OCH i samband med vägarbeten, omläggning av vägar, hittade man ett antal gårdsboplatser i onormala lägen. Inom resp byamark hade ca 1400 anlagts en fast bosättning i ett gott läge för sådan, vilket skulle kunna ses som att markernas brukare då blivit bofasta. Givetvis handlar det om tolkning av vad som hänt i både det danska fallet och i detta fall.

Jag tror att Hyltén-Cavallius anteckningar från intervjuerna är kvar någonstans. Kanske dags för en yngre förmåga att lusläsa dem. H-C har kanske uppgifter även för SO Värend.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #34 skrivet: maj 19, 2012, 23:38 »
Yngwe!
På vilket sätt menar du att de "folktomma" markerna är resurfattigare än de bevisligen befolkningstätare områdena?

Jag menar att naturen är lågproduktiv, marken antingen stenig eller mossig och direkt olämplig för odling, den erbjuder inget vidare bete. Kor får och grisar blir helt enklet inte feta på mossa och lingonris.
 
Om marken vore produktiv kan vi vara relativt säkra på att där funnits en bofats befolkning.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #35 skrivet: maj 20, 2012, 14:30 »
Du vet skillnaden mellan mossa och lav hoppas jag. Lavbevuxen mark är ofta bemängd med klippor i markytan. Det är inte bra.
Mossbeväxt mark behöver inte betyda annat än att växtligheten ger sådan skugga att fuktigheten räcker till att gynna mossan. Ris finns mer eller mindre överallt. Den mark du beskriver är alltså perfekt för svedje. Sten var inget större problem då man bara fick sveda lite större yta. Svedjan innebar att man dels fällde en del träd och dels barkade andra träd inom valt område sommaren före svedjan avsågs tändas. Sedan fick allt torka över en vinter. Under tidigvåren tändes svedjan sedan. All skörd togs i alla fall med skära, så obrända stammar, stubbar, stenar etc var av mindre betydelse. Ris, mossa, ved gav god näringsrik aska. En torvmosse var däremot karg och näringsfattig i de flesta lägen. De viktiga var ändå att marken var "dränerad" och inte utsatt för frost. Ren våtmark kunde inte användas annat än som bete, men sådan komplettering behövdes alltid intill de olika årgångarna av svedjor.

Redan innan jordbruket nådde norden använde sig jägar-/samlarsamhället av eld för att föryngra sin näringsmiljö. Skogarna brändes så regelbundet, i varje fall inom Västerbottens Län, att man kan anta att för varje ny generation tuttade man på ett område, vilket sedan efter ett par år, då skog och sly etc började växa till sig, blev rikt på vilt och annat matnyttigt till nytta för en ny familj. Användandet av eld var så långvarig att den vilda faunan i den grad anpassat sig över årtusendena att nu när skogsbränder inte tillåts, så har en stor del av den specialanpassade faunan blivit "rödlistad".
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #36 skrivet: maj 20, 2012, 23:54 »
Hur som helst så kvarstår det faktum att marken ger dålig utkomst, fråga Rasken och Karl-Oskar och alla andra torpare som försökt livnära sig i dessa marker. För jordbruk är området en katastrof. Möjligtvis kan en mindre befolkning svedja sig fram i tillvaron.  Jag är inte alls främmande för att det funnits, men likväl så måste de ha utgjort en marginell del av befolkningen, och deras påverkan på skogsområdena måste ses som mycket liten.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #37 skrivet: maj 21, 2012, 09:31 »
Yngwe!
Svedjemetoden existerade fram till 1350-1400 inom Finnveden, och bör med tanke på att Hyltén-Cavallius kunde nedteckna (slutet av 1800-talet tror jag) uppgifter om svedje "i forna dagar" från olika platser inom hela Tiohäradsbygden, ha nyttjats även inom de andra häraderna. Vid provsvedjorna i Bollebygd och Västmanland (Norberg tror jag), så valde man inte markavsnitt där man fick vara med större omsorg. Man gick in i skogen och beredde ett valfritt område (med så lite sten som möjligt). Skörden blev god, i varje fall 1 år.

Men metoden kan långsiktigt bara försörja en begränsad befolkning "per ytenhet", eftersom markåtgången långsiktigt blir avsevärd. Är ytorna ändå stora, så blir numerären trots allt avsevärd hos svedjarna.

Spåren finns där antagligen om man vill se dem. T ex kan man se i Norrland nära bygderna hur man fram till för 2-300 år sedan nyttjade markerna annorlunda än idag. De marker som då nyttjades för svedjor och därefter till beten, beväxes idag med fin skog (efter att ha lämnats för naturlig igenväxning, då skogsbeten förbjöds), vilken det är dags att fälla de närmaste åren. I storskogen kan man fortfarande skönja fä-stigarna parallellt med sluttningarna. När skogen är fälld, så är spåren normalt helt borta p g a maskinåverkan. Och finns de ev kvar till någon del, så markplöjer man inför att plantera ny skog.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #38 skrivet: maj 21, 2012, 20:07 »
Tycker det är mycket intressant med detta marginaljordbruk, och de som kan tänkas utövat det.
 
Vore intressant att veta i vilket område i Finnveden där man funnit spåren av svedjejordbruk för att jämföra med t.ex gravfältens och sockenkyrkornas spridning.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Tiveden, Holaveden, Risveden och Kolmården och....?
« Svar #39 skrivet: maj 21, 2012, 23:43 »
Yngwe!
Jag har för mig det var i närheten av Markaryd. Markaryds kommun om sådan finns.
Amatör! Skåning i Norrland!