Nu vet vi varken om Lodbrok verkligen existerat, och förstås inte heller om en potentiell individ med namnet Lodbrok haft någon sorts ärftlig sjukdom.
Tyvärr så går det inte att binda nu levande individer, eller historiska individer, vid varandra genom att de möjligtvis lidit av samma ärftliga sjukdom. Ta Marfans syndrom. Sjukdomen är ärftlig, men vart fjärde fall är en nymutation, och alltså inte ärvd från någon av föräldrarna. Så länge som sjukdomen leder till något högre dödlighet än genomsnittet så kommer ättelinjer med denna mutation dö ut inom några generationer. Det är bara det faktum att sjukdomen uppstår spontant i en viss procent av fallen som gör att sjukdomen inte försvinner helt ur populationen. Då mutationen är dominant så skulle sjukdomen utan förhöjd dödlighet spridas bland befolkningen, vilket den alltså inte gör.
Detta betyder att ingen idag levande person som bär på mutationen för Marfans syndrom ärvt den av en förfader som levde för 1200 år sedan. Troligtvis har ingen nu levande person som lider av Marfans syndrom ärvt den av en förfader som levde för mer än några få generationer sedan.
Samma mekanismer gäller för de flesta ärftliga sjukdomar. Om de har förhöjd dödlighet i ett förmodernt samhälle kommer varje enskild ättelinjer som bär på sjukdomen dö ut inom några generationer. Att sjukdomarna finns kvar över tid beror på att en viss procent av sjukdomsfallen beror på nya mutationer.
Rent estetiska drag, som tex det Habsburgska underbettet, behöver förstås inte följa detta mönster så länge de inte orsakar funktionella problem. Hos just Habsburgarna så verkar dock detta ärftliga drag både med tiden gett fysiska problem, och det var även associerat med andra hälsoproblem. De sista Habsburgarna var inte särskilt friska. Normal genetisk drift hade dock under normala omständigheter troligtvis spätt ut dessa drag, men familjens ingiften spädde istället på dem.
