Författare Ämne: Göta Landsväg  (läst 11463 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Göta Landsväg
« Svar #20 skrivet: januari 11, 2012, 23:55 »
Vill man söka förklaringar på hur dessa nätverk uppstod kan man gå tillbaks till den sociala organiseringen av dom grupper som befolkade Eurasien efter istiden. Deras ursprung var en ända grupp - att betrakta som en "storfamilj". Från denna spridde sej befolkningen som "utskott" - i grupper - varifrån kunde komma nya 'utskott'. När man slutligen fick en familj etablerad uppe vid Nordkap hade dom sina nära släktingar som grannar efter hela kusten söderut.  En annan "våg" av immigranter som nådde polishavet från sydost hade på samma sätt en pärlrad av släktingar hela vägen söderut till Ladoga och Valdai-bergen, där den ryska flintan bröts. När dom första kulturerna etablerades - öst och väst av Bottenhavet - hade dom givetvis ett minne kvar av deras gemensamma ursprung - från den "fimbulvinter" vi kallar 'istiden' eller Yngre Dryas.

När man undertiden utvecklar olika ekonomier, språk och kulturformer kan man i utgångspunken knyta dessa "undergrupper" till en biologisk anpassning, där en regional "storfamilj" kan påbörja en egen ätt, som en egen social och politisk konstitution. Det är i dessa situationer man behöver ett 'stratigrafisk samhälle' - där olika roller fördelas efter ålder eller arv, för att ge en social, ekonomisk och politisk stabilitet - som över generationer skapar en egen folkgrupp - typ samer, kvener, svear, daner. Dom startade alla som "avknoppningar" - i form av storfamiljer som efterhand delade sej i olika "klasar", "klasser" eller "stånd".

Med "strategrafiska samhällen" redan under stenåldern kan järnålderns "förfädersdyrkan" framstå som en lång tradition. Med ett socialt system baserad på olika "stånd" kan dom samheliga plikterna ("Vi") fördelas i ett fast system - typ kung/adel vs. bonde/fiskare/hantverkare/handelsman vs. allmoge. Innan penningekonomin fick råda fritt hade all handel varit ett lagstyrd område - där handelsrättigheter och dylika koncessioner enbart fick fördelas eller omfördelas enligt "kungligt beslut". 

Nu behöver man inte "tro på" att stenålderskulturerna som befolkade Norden redan bar på en väl organiserad och reglerad samhällskultur. Men ett växande antal fynd och funderingar kan tyda på det. Att häradshövdingarna inom Skandinaviens bördigaste område redan tidigt gjort "breda vägar" genom landet borde inte överraska någon längre.  8)

http://www.slu.se/hmh/Gotala     
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad CarlH

  • Medlem
  • Antal inlägg: 91
SV: Göta Landsväg
« Svar #21 skrivet: januari 23, 2012, 23:13 »
Göta Landsväg var ämnet!
Låt oss återgå dit efter denna intressanta världsomsegling!
Felet är naturligtvis mitt, när jag nämner marknader långt från Göta Landväg:
Vad vill Rickard44 med tråden?
Tycker att syftet behöver preciseras. Vad är väg eller landsväg? Räcker det med en gång eller ridstig eller skall det vara en väg för kärror eller vagnar?

Personligen vill jag veta när "Göta Landsväg" blev en sådan väg att du kunde köra med kärra mellan landskapen och var den då gick.
Jag vill veta om den stannade vid Markaryd för att danskt territorium sedan vidtog eller om den fortsatte till Öresundstrakten och då förmodligen Helsingborg, som ju finns omnämnt redan på 900-talet enligt Wikipedia.

Jag vill också kartlägga de olika sträckningar denna väg hade över tiden.

Det jag vill, låter sig sannolikt inte göras under min återstående livstid om jag skall göra det själv.

Mitt förslag är därför att vi först undersöker avgränsade områden där vi vet vad vi letar efter och har en uppfattning om var vi kan hitta det och att vi delar upp arbetet mellan oss.

Jag tror bestämt att om man skall leta efter gamla vägar, så skall man göra det på ställen som är svårgenomträngliga och näst intill obebyggda, men där traditionen säger oss att vägen har gått. I odlingslandskap är övergivna vägar oftast bortådrade/bortplogade och går därför inte att återfinna. Min upptäckt vid Stavsjö tyder ju på att det kan finns goda förutsättningar att återfinna gamla vägar i skogstrakter.

Med en sådan utgångspunkt blir de mest intressanta områdena utefter "Göta Landsvägs" förmodade färdväg då Kolmården, Hålaveden och Markarydstrakten.

Själv har jag börjat leta i Kolmården och hittat mycket intressanta saker där. Se tråd" Vagnsväg genom Kolmården redan före medeltiden?"

När jag nu börjar läsa lite om Markarydstrakten, så är ju det t.o.m. ännu mer spännande, men längre ifrån de trakter där jag bor och jag är långt ifrån färdig med Kolmården.

Förslag: Den som känner sig manad för att dyka in i ett avgränsat område av "Göta Landsväg" startar en ny tråd med det ämnet och så har vi den här tråden för metod och inriktningsdiskussioner.

Vad tycker ni?

Jag har just i dag fått mängders med intressanta tips om Markarydstrakten i allmänhet och Ulfsbäck eller Ulvsbäck i synnerhet med kyrkohedar som tillika var värdshusinnehavare i slutet på 1500-talet med  kungligt uppdrag att hålla ett öga på danskarna. Dessutom finns det kungsgård i närheten och gränsfogdar som upprättade tulldeklarationer!

Nu kan vi äntligen få veta vad de hade på flaken.

Någon som är intresserad?
 

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Göta Landsväg
« Svar #22 skrivet: januari 23, 2012, 23:48 »
Japp  - återgång till frågan.  Göta Landsväg har ju bevisligen funnits och funnits länge  (dock inte järnåldern eftersom Stockholm inte fanns då)    Så snart Stockholm var  etablerat  som en viktig stad i Sverige  bör väg ha  " uppstått " , till/från de redan etablerade vägarna. 
Mina favoritdelar är;
 längs hela Laga-sträckningen i småland,   
vägen ungefär från Krokek till Ödeshög,  och sedan
den väg som leder ner mot Jönköping. 
      Tror att man kan hitta en del intressanta sträckningar längs Vättern.  Holaveden var ett beryktat område så få vågade sej dit,  på samma sätt som Tiveden och Kolmården. (Härliga namn förresten. )    Bor inte längs med någon del men brukar göra avstickare dit när jag har möjlighet.
    Bygdeföreningar borde vara insatta i ämnet  (gamla vägar)   i sin hemtrakt.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Göta Landsväg
« Svar #23 skrivet: januari 24, 2012, 00:39 »
Vore kul med Lagasträckningen lite nogrannare beskriven.
 
Vad gäller Holaveden verkar inga riktigt oemotsagda sträckningar finnas.  Min gissning är Ödeshög - gamla riksettan ner till Stava - Holkaberg - Porsarp, kleven ner till Grännarasten - och sen via Uppgränna.   Baserat på toponymer , kontinuitet och inte minst kännedom om terrängen.  Antalet passager ner från höjderna till Grännarasten är begränsat , vid Kleven är kanske det bästa alternativet, och ortsnamnet talar för sig själv.       Själva "mitt på Holaveden" förlägger jag vid Stava med den enkla förklaringen att gränsen markerats med en stav  ;D
 
Vägsträckningen tror jag är mycket gammal då sjöfart längs med Vättern i detta område kan vara mycket vansklig. Det saknas långa sträckor helt möjlighet att gå i land vid dåligt väder, och sjön kan bli beryktat otrevlig här.  Alternativ har helt enklet varit helt nödvändigt. Någon vidare standard tror jag inte på. En väl trampad stig men inte mer medeltiden igenom.
 
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Göta Landsväg
« Svar #24 skrivet: januari 24, 2012, 07:31 »
Den äldsta lite mera detaljerade beskrivningen av Holavägen har jag funnit i resenären Samuel Kiechels färder, bl.a. den färd han i februari 1586 företog från Helsingborg till Stockholm. Jag publicerade för länge sedan en artikel om hans färd och nedanstående är en liten del av texten. Tala om strapatser jämfört med dagens motorväg:

”Omtänksamhet mot sitt eget välbefinnande hade gjort att tyskarna på färden genom Sverige själva tagit med sig vin i stora mängder. Vinet förvarades i en ansenlig kantin, innehållande nio stora glasflaskor.Snart skulle det emellertid endast finnas sex stycken kvar. Olyckan var framme när man lämnat Jönköping och just kommit in i den bergiga "Holveden"; den av flera resenärer omvittnat ogästvänliga terrängen öster om Vättern. Samuel hade fått tag i en livlig häst. Hans släde kom dock lite efter de andra. För att hinna ikapp manade han på det ystra djuret. Med en väldig fart började nu en okontrollerbar färd utför branta småvägar:

"Jag kunde ej hålla hästen; släden stötte då mot en sten samt stjälpte, och jag föll ur. Hästen fortfor att springa framåt med släden, och i denna fördes den omtalade kantinen, som där var fastbunden med ett rep. Till slut gick repet av och då föll tre fulla flaskor ut och sönderslogs, så att allt utan nytta flödade bort, vilket bekom oss alla mycket illa."

Natten mellan den 13 och 14 övernattade man i Gränna. Följande dag körde man ordentligt vilse; ett vattendrag spärrade nämligen vägen. Först klockan tre på natten fick man skydd mot kylan hos en vänlig bonde. Det var barn som orsakat denna irrkörning. Bönderna brukade nämligen skicka ut minderåriga barn som körkarlar. Detta oskick upprörde Samuel, inte minst genom att dessa barn endast var iförda tunna kläder.

Den 15 februari, på den sjunde dagen efter avresan från Helsingborg, nådde man vid middagstid den lilla staden Linköping. På förmiddagen dessförinnan hade den olycksdrabbade Samuel åter fått företaga en vådlig färd med en skenande häst. Med risk för livet hade han slängt sig ur släden; samma släde som några minuter senare förvandlades till en brädhög. Det var således en något omtumlad resenär som denna dag färdades genom Östergötland. Trötta tog man på kvällen in hos några borgare i "Surköping", dvs Söderköping.”

Uppenbart låg Gränna på vägsträckningen genom Holaveden.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Göta Landsväg
« Svar #25 skrivet: januari 24, 2012, 13:18 »
Ja det är nog helt riktigt att Holaveden avsåg ett större område än man normalt gör idag och kan sägas börja redan norr om Huskvarna.
 
Sen är det inte alls säkert att man använde samma väg på vintern som på sommaren.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Göta Landsväg
« Svar #26 skrivet: januari 24, 2012, 16:01 »
Nästa i raden av resenärer som beskrivit Holveden eller Hålvägen som jag funnit är länsmannen Sivert Grubbe på Malmöhus som på kung Christian IV:s order begav sig från Malmö till Stockholm i oktober 1618:

”10. Idag bev jeg for mine hestes skyld i Jönköping. Da jeg skulde rejse gjennom den klippefulde skovegn Hulvejen, og dette steds befalningsmand, Bent Kable, fik at vide, at jeg i min konges ärinde skulde rejse til hans konge, saa gav han mig en vejviser med, der skulde före mig til bekvemme herberger og skaffe mig heste paa reisen.

11. Gav vi os paa vejen, og efterat have oversteget passet Hulvejen, reste vi gjennem Skinta. Wi saa grev Mogens Brahes borg Lyckars, der er bygget af trä. Derpaa drog vi gjennom Greden og overnattede i Melby ligeoverfor Visingsö, som ligger i söen Vetteren, hvor grev Mogens Brahes grevskab er.

12. Overnattede vi i Aby hos prästen hr Hans. Her fik jeg fat i en ”hestebottere”, som med nogle Ord kurerede min hest, som var bleven temmeligen halt, da vi passerrede Hulvejen.”

Intressant är att Sivert har med sig en av svenske kungens män betrodda guider från Jönköping. När han därför klargör att Hulvägen var namnet på ett pass som låg söder om Lyckås slott, mellan Skinta (var nu detta ligger) och Jönköping är han nog inte ”ute och reser”. Också kul episod med en hästkurerare som botade hästar genom att tala med dem.

Sivert talar om Hulvejen som ett namn på en skogrik "egn", dvs som ett område, inte som en väg. Troligtvis har han med sin danska uppfatta Hulveden som Hulvejen. Intressant är då att han preciserar detta till ett bergspass. Är det detta pass som gett hela området sitt namn? Och var exakt finns detta pass? Någon med lokalkännedom som kan bringa klarhet?

Utloggad CarlH

  • Medlem
  • Antal inlägg: 91
SV: Göta Landsväg
« Svar #27 skrivet: januari 24, 2012, 23:50 »
Fick i går boken "Främlingar ser på Sverige, Reseberättelser från 400 år" av Bengt Hildebrand, som just i kapitel 1 beskriver Samuel Kiechels besök i Sverige 1586. Han åkte med släde (med stort besvär) från Helsingör över Öresund till Hälsingborg i februari 1586. For vidare genom danska Skåne till småländska Ulfsbäck i nuvarande Markarydstrakten, vidare till Jönköping, Gränna, Linköping, Norrköping, Nyköping och här fortsatte han till Strängnäs eftersom hertig Karl var där medan Nyköpings hus byggdes om och sedan vidare till Stockholm. Bortsett från "avstickaren" till Strängnäs har han följt Göta Landsväg som vi inbillar oss att den gick som föregångare till Riksväg 1. Han nämner inget om några problem vid gränsövergången från danskt till svenskt territorium vid Ulfsbäck, men väl om mindre behagliga upplevelser vid övernattning nere i Skåneland.

Fråga till Sven Lagman:
Har du samma källa som jag eller har du den översatta originaltexten?
PS Jag har en Pdf-version av Samuel E. Brings Iterneraria Svecana om du själv inte har den och är intresserad av tips på andra tidiga reseskildringar i Sverige.

Vad trevligt att vi har intresse för både Lagastigen upp till Jönköping och för sträckningen vidare genom Hålaveden.

Sätt i gång och starta varsin tråd om det!

Jag har lite tips att dela med mig om Hålavedsvägen, men vet väldigt lite om Lagastigen. Har dock sett en sten rest av en hembygdsförening utefter Lagastigen och där bör det finns folk som vet mer. Har tagit foto på den och skall se om jag hittar det, bara någon startar tråden?

Ingen som vill ta tag i Ulfsbäck/Markaryd?

Här trodde jag att Yngwe skulle tända på alla cylindrar för han har ju hela tiden frågat: "Vilka körde vagnarna och vad hade de på flaken?"

Finns det tullsedlar att läsa, så får vi ju veta och extra intressant är det ju om dessa finns under lång tid så att man kan se om det sker ändringar i volym eller sammansättning av det gods som fraktas.

Det blev ju lite senare ett fredsavtal där tullfrihet garanterades mellan Sverige (och där ingick väl Finland), Danmark och Norge inbördes och inte heller någon Öresundstull skulle utgå för dessa länder. Vi fick alltså en nordisk frihandelszon och efter denna finns det väl inga tulldeklarationer som kan ge oss upplysningar.
Bara det att en frihandelszon skrivs in i ett fredsavtal tyder ju på att det var omfattande gränshandel och jag tycker att det i alla fall vid denna tid (strax före år 1600) är klarlagt att "Göta Landsväg" inte slutade i Markarydstrakten utan fortsatte in i Skåne och att det bedrevs handel mellan länderna.

Det skulle vara intressant med ännu tidigare tecken på detta.

Kanske tullsedlarna kan ge det, eller fynd av danska mynt som går att datera till tidigare tid på den svenska sidan?
Någon som vet eller vill gräva?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Göta Landsväg
« Svar #28 skrivet: januari 24, 2012, 23:52 »
Skinta är namn på en äng vid Drättinge enligt SOFI. Lyckars är givetvis Lyckås gård.  Melby är dagens Mällby, i Gränna, 300 m från mitt hus! Åby måste vara dagens Stora Åby strax öster om Ödeshög.¨
 
Jag har mycket god terrängkännedom i området då jag är uppvuxen här och spenderat tusentals timmar både i terrängen och vid kartorna.  Jag kan inte tolka det på annat vis än att dansken var ovan vid skogar och ganska graft missuppfattat begreppet.
 
Det framgår tydligt att han tycker sig ha passerat Holaveden innan han kommer till Skinta, och han benämner det som passet Hulvejen.     Utan tvekan tolkar han den smala landremsan mellan Vättern och Brunstorpsberget och forstättningen mellan Brunstorpsberget och Vista Kulle, förbi byarna Rudu och Ed, som Hulvejen.   Och visst är det ett klart markerat pass i Huskvarnabergen, eller en stor Hulvej/Hålväg om man så vill, och efter att ha kommit upp i Skärstadalen var nog resan rätt behaglig fram till Gränna.
 
 
Hela vägen till Gränna sammanfaller alltså troligen nästan helt med gamla riksettan.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Göta Landsväg
« Svar #29 skrivet: januari 25, 2012, 02:36 »
Tullsedlar, varför har ingen tänkt på det tidigare!? (I alla fall inte jag)… Surt sa räven.

Naturligtvis bör det finns gamla tullhandlingar som talar om vilket gods som fraktades, kanske till och med av vem – och vart det var på väg. Kanske kan vi hitta mycket gamla sådana. Tullen har säkert gamla arkiv!
Kanske kan vi till och med få reda på hur varorna fraktades, t.ex klövjning eller med vagn?

OM vägarna hittades bör det vara relativt enkelt att även hitta rastplatser längs vägen eftersom rastplatser bland annat kräver vatten, alltså de platser där vägen korsar vatten, eller är i kontalt med vatten på annat sätt – där kan man även hitta kolrester från eldar – och det bör finnas stora mängder kol. Folk har även en benägenhet att tappa saker när de rör på sig i olika ställningar, alltså från stående till sittande och till och med kanske till liggande. Saker ramlar då ur fickor, gördlar och penningpungar. Kanske kan man till och med hitta rastplatser med metallsökare av detta skäl?

Bra tanke CarlH!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Göta Landsväg
« Svar #30 skrivet: januari 25, 2012, 15:00 »

Ingen som vill ta tag i Ulfsbäck/Markaryd?

Här trodde jag att Yngwe skulle tända på alla cylindrar för han har ju hela tiden frågat: "Vilka körde vagnarna och vad hade de på flaken?"


Tyvärr, jag har begränsat mig lite, är av nöden tvungen, och jag har mitt fokus tidigare i tiden än sent 1500-tal.  Min uppfattning är att skillnaden mellan tidig och sen medeltid är mycket stor och att 1500-tals handel inte går att applicera på 1200-tal. Iallafall inte gällande omfattning och metodik.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Göta Landsväg
« Svar #31 skrivet: januari 25, 2012, 18:14 »
Hela Samuels resedagbok är publicerad på svenska i Historisk tidskrift 1892. Den är en underbar beskrivning som ger många intressanta bilder av det dåtida livet, t.ex. hur de offentliga toaletterna var inrättade i Stockholm för att nämna något av många exempel. Samuel gick fel och hamnade på ”damernas”, en stor grop bakom ett plank. Han färdas också till Uppsala och när han sedan ska lämna Stockholm för Kalmar far han vilse redan utanför Södertull. Berättelsen avslutas i Malmö där hans häst kastar av honom i en dynghög om jag minns rätt.

Jag har länge varit intresserad av just gamla vägsträckningar och vad man kan få ut om dessa via gamla dagböcker. Erik Dahlbergh är en sådan intressant källa. År 1667 reser han från Stockholm söderut. Efter att han kommit till Jönköping sjövägen har han antecknat följande om Lagastigen.

Han ankom om morgonen den 17 juni till Jönköping och reste genast därifrån: ”Dito till krogen Tiäre 2, Unnarid 2, Orre 1 1/4, (totalt) 5 ¼ mihl. Den 18 till Gisslawij 2 ½, Bölarid 2 ¼, Nissarid 1 ¼ till Halland: Rammnås 1 ¼ och Draarid 2, (totalt) 7 ¼ mihl. Den 19 junij till Halmstad 2, ….”

Alla de orter som han omtalar har varit skjutsställen där man bytte hästar och kunde inta förfriskningar och mat.

Utloggad CarlH

  • Medlem
  • Antal inlägg: 91
SV: Göta Landsväg
« Svar #32 skrivet: januari 25, 2012, 21:47 »
Tack för tipset Sven Lagman om Historisk tidskrift. Skall försöka  få tag på den.
Det är alltid mycket bättre att ha originaltexten (eller översättning av den) i stället för referat.
PS
Intressant det du skriver om Erik Dahlberg, men har du inte hamnat på Nissastigen nu?
Ämnet var ju "Göta Landsväg" och jag räknar inte in Nissastigen i den vägsträckningen.
DS


Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Göta Landsväg
« Svar #33 skrivet: januari 26, 2012, 12:48 »
Du har helt rätt, det är givetvis Nissastigen. Denna och Helsingborg - Örkelljunga - Ulfsbäck/Markaryd vägen var ju de två stora vägarna söderut från Jönköping.

Utloggad Richard44

  • Novis
  • Antal inlägg: 3
SV: Göta Landsväg
« Svar #34 skrivet: mars 11, 2012, 18:31 »
Tack för alla kommentarer 
det var ett tag sedan jag kikade in här

Men att Göta Landsväg har ett äldre ursprung är jag rätt säker på
inte minst då på grun av glömstastenen. Det ska ha funnits föregångare