Tidig vikingatid:Ny viktig handelsväg Medelhavet-Skandinavien via Ryssland?

[Karlfredrik]

Henrik Tvarnø hävdar att det uppstod två nya,viktiga handelsväg från Medelhavet till Skandinavien
via Ryssland under tidig vikingatid, i tillägg till de två stora handelsvägarna krin 700: Marseille och Venedig norrut.
Det Europæiske hus, Lotte Hedeager og Henrik Tvarnø : Romere og Germanere, 1991 sid  303
Har han rätt?

[Yngwe]

Finns vägarna närmare beskrivna så skulle en redovisning av dessa här underlätta.

[tty]

Har han rätt?

Jomenvisst. Det är bara att kolla präglingsåren på de ca 90 000 (!) islamska silvermynt som hittats i Sverige.

[Yngwe]

Jag fick intrycket att det handlade om två nya specifika vägar.    Att antalet mynt ökar behöver ju inte betyda att handelsvägen är ny, det kan förklaras på andra sätt, enklast genom att anta att handelsprofiten omfördelas.
 
Frågan är alltså om vi kan få reda på vilka vägar som avses utan att gå till biblioteket?

[Karlfredrik]

Enligt Penguin Atlas of Medieval history 1961:
1. Kaspiska havet - Volga-Ladoga via Skåne-Jylland till Holland/Frankrike alterenativt Skottland-Irland
2. Svarta havet - Djeper-Dvina (Riga)
(Handel hade givetvis förekommit här tidigare men aldrig i denna omfattning)
Gamla vägar: 3.Medelhavet-(Marseille)- Rhône-Seine- (Rouen) Engelska kanalen-England (Jylland)
4. Venedig- (tydligen en bit vägförbindelse)-Donau-Rhen-Holland -Nordsjön- England- (Jylland)
(Moderna städer inom parantes)

[Yngwe]

Inga nya rön alltså.   En högst förenklad bild skulle jag tro.  Floder som Oder, Wisla,  Dniestr, Pripiat, med respektive biflöden har bevisligen fungerat som handelsrutter. Deras betydelse är svårbedömd men koncentrationen till Volga-Ladoga och Dnepr-Dvina är egentligen också baserad på spekulationer, det går att rita en karta full av alternativa vägar och hitta stöd för dem
 
 
Det "nya"  torde vara att under tidig vikingatid så hamnar stora delar(så småningom hela) av rutten via Dnepr mot Ladoga under samma politsika styre, vilket dessutom är nära knutet till Skandinavien, vilket borde medföra möjligheter till stark organisation och vinst. 
 
Dessutom borde övertagandet ochförstörelsen av betydande Khazarska och Volga-Bulgarska städer fram till 900-talet ha genererat stora mängder silver, vilket då skulle vara en alternativ förklaring till "silver-boomen"
 

[Karlfredrik]

Nja, poänget var väl en ökad handel över Ryssland, inte att det fanns bara två färdvägar.
Man valde väl att markera de två största.

[Yngwe]

Som intresserad av själva sträckningen hade jag hoppats på en mer ingåenda analys av just den...

[Karlfredrik]

Tyvärr har jag bara hittat översiktskartor

[tty]

Dnjepr-Dvina-vägen är ju dokumenterad med och på samtida runinskrifter (omnämnanden av Domesnäs, Semgallen, Vitaholm (Vitichev), Ustaholm, Aifor och Grekland, samt runstenen på Berezanj) medan den norra vägen vad jag vet bara är belagd så långt som till Novgorod (Holmgård).

[Yngwe]

Dnjepr-Dvina-vägen är ju dokumenterad med och på samtida runinskrifter (omnämnanden av Domesnäs, Semgallen, Vitaholm (Vitichev), Ustaholm, Aifor och Grekland, samt runstenen på Berezanj) medan den norra vägen vad jag vet bara är belagd så långt som till Novgorod (Holmgård).

Absolut, men med vetskap om hur lite skriftligt material vi har att tillgå måste man anta att detta bara beskriver en liten del av verkligheten.  Inte heller är ortsnamnsforskning är hundraprocentigt tillförlitlig då man har svårt att bedömma åldern på toponymer som motsvarar t.ex. drag, de kan vara från tiden för Novgorods storhet och alltså inte alls indikera vikingatida vattenvägar. Ändå ger de nog en rätt bra indikation, och tillsammans med arkeologiskt material ger det iallafall en antydan om ett vattenvägnät betydligt mer omfattande än bara Dnepr-Dvina och Volga-Ladoga.