kiulik - kiulak (Ög 20)

[Tomte]

På Ög 20 $ är den dödes namn ristat kiulik, enligt tolkningen i Samnordisk runtextdatabas ($ = Fältex. C; N20), och enligt hur runorna är ifyllda. Brate uppger dock att det står kiulak. Detta tolkar han som "Kjollak" (jämför med isländskt Kjallak). I Samnordisk runtextdatabas anges trots det omtolkade runinnehållet de normaliserade formerna Kjallak/Kjullak (FVN) och Kiulak (NFS). Men är detta namn fortfarande det som är att antaga om runinnehållet är kiulik? Borde det då inte snarare röra sig om ett namn på -(l)ing? Kjulling, Kjuling, Kjolling, Kjoling? Känner man till något sådant namn?

Normaliseringen i Samnordisk runtextdatabas bör väl utgå från tolkningar man kan göra utifrån den translitterering man finner där? Är det då verkligen så i det här fallet?

Extrainformation: Både på planschen och på artikelbilden i Östergötlands runinskrifter ser namnets näst sista runa ut som ett i. Om runan skriver dock Brate: "...på a finnes ett gropigt kännestreck, som t.v. är 2,5 cm och t.h. blott 0,5 cm."

[Jan Owe]

Låt mig börja med läsningen. Sven B.F. Jansson granskade stenen på 1940-talet i samband med en omfattande fältgranskning för att se hur pass väl Arthur Nordéns läsningar stämde (Nordén höll då på med ett supplement till Brates Östergötlands runinskrifter). Jansson noterade: "I runan 44 finnes en ojämn fördjupning på hst:s vänstra sida. Den förefaller ej att vara huggen. Runan är alltså snarast i, ej a som Brate läser".

Sen är frågan om i kan användas istället för a, och det finns flera exempel. Se t.ex. på iarlibaki för Iarlabanki på U 212 (Vallentuna k:a) och på ufraþ × siti för Ofraðr satti på Ög 146 (Dagsbergs k:a).

Men kan man hitta ett namn där man inte behöver läsa a, då är det namnet att föredra. Tyvärr har inte verket Sveriges medeltida personnamn (SMP) kommit längre än till Iordan, varför jag - för fornsvenska namn - har enklast att kolla de på G-.

Exempel på namn som kan vara intressanta att gå vidare med är (fsv) Gudhlek och (fda) Gelike. Men det finns fler, jag har bara letat litet i SMP och sedan har vi hela den fornvästnordiska namnskatten.

Brates tolkning är fortfarande möjlig utifrån skriftbilden och finns ingen annan, så kommer den kvarstå.