Bristen på dokumentation

[vemvet]

Jag funderar ibland kring bristen på efterlämnade dokument, monument och muntliga sägner i Sverige. Det borde väl ha funnits lärda män även här. De gamla svearna och götarna hade ju kontakt med kulturfolk som både hade skriftspråk och som byggde monument och förevigade sina kungar och gudar med statyer.
Man skulle ju kunna tänka sig att någon mäktig kung som skulle vilja föreviga sig själv. Kanske skulle han skicka ett antal begåvade personer utomlands för att lära sig byggnadskonst, bildhuggarkonst och att tillverka papper/papyrus/pergament eller vad man nu använde nere på kontinenten.
Fanns det någon form av jantelag redan för tusen år sedan? Jag tror inte våra förfäder var primitiva men kanske hade man en annan syn på vad som var viktigt.

Även för att bedriva handel måste man ju ha något sätt att bokföra och att göra upp avtal. När Tre kronor brann så försvann antagligen en del, men det finns väl inte heller i våra nordiska grannländer speciellt mycket gamla dokument?

[Carl Thomas]

Stora delar av Norska Riksarkivet eldades upp på Bohus 1658, du nämnde Tre Kronors brand där vårt arkiv försvann. Förr var brand ett vapen som användes i krig - och krig har vi haft många av, lägg till olyckor, oförstånd, medvetet förstörande, bokbindare som gjorde pärmar av gamla dokument, osv - det ä'r närmare att under att vi har kvar det vi har...:-=

Bergens Brygge och fyndern där från vikingatiden visar ju påp att man skrev ganska flitigt - men på trä och kanske även på skinn - men sådant material försvinner ju med tiden.

Thomas

[dersa]

Muntliga sägner finns det väl gott om?? Det skrivna försvann väl i bränder, eller ligger kvar i gamla hembygsgårdar som brukar hållas öppna vid midsommar??
Kanske hade Islänningarna ett annat förhållningssätt, med tanke på sin korta egna, historia??

[Karlfredrik]

Ett arkiv i Västergötland från 1200-talet brann upp - jag har boken om dess innehåll fråp 1700-talet på latin
Men vi saknar en svensk Saxo eller Snorre - kanske var Danmark/Norge bättre organiserat som stat.

[Sven lagman]

Jag kan fylla på listan: En stor del av den norska kyrkliga handskriftsskatten gick förlorad när svenskarna på 1560-talet brände Hamar domkyrka en så där 25 mil norr om Oslo.
Island är ju ett undantag och tack vare den isländska handskriftsskatten har vi ovärderliga dokument som ger oss sökljus in i vikingatiden. Varför man var så inne med att författa på en så avlägsen plats som Island tror jag beror på att det fanns eremitmunkar på ön när skandinavierna började bosätta sig där. Bosättningen var ju knappast ett resultat av erövringar på ön så varför skulle man då inte kunna lära av varandra i bästa samförstånd.

[vemvet]

Tack för alla kommentarer. Även Vetgirigs kommentar från en annan tråd tycker jag är intressant i sammanhanget

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3951.msg47533/topicseen.html#msg47533

Avsaknaden av dokumentation och andra efterlämningar kan ju också säga en del om historien

[Sven-Åke]

Dersa.
  Om jag minns rätt så var det just tack vare att   bokbindare återanvände gamla pergament som bokpärmar,   som så många "sagor"   bevarats.  En forskare på 1600-talet kunde tack vare det  få fram ett antal versioner av gamla sägner. Tror han hette Magnusson, och det lär finnas något museum  tillägnat honom.  Dessa sagor togs sedan till Köpenhamn och fick ett allt större genomslag under 1800-talet.

I Sverige finns det numera ett STORT antal gamla biblar som inte har något värde på loppisar.  Man kanske borde kolla deras pärmar??     

Någon som vet mer?? 

[Sven-Åke]

   "By the way"    -  jag håller på med bokbinderi som hobby   

[tty]

Dersa.
  Om jag minns rätt så var det just tack vare att   bokbindare återanvände gamla pergament som bokpärmar,   som så många "sagor"   bevarats.  En forskare på 1600-talet kunde tack vare det  få fram ett antal versioner av gamla sägner. Tror han hette Magnusson, och det lär finnas något museum  tillägnat honom.  Dessa sagor togs sedan till Köpenhamn och fick ett allt större genomslag under 1800-talet.

Det är Arni Magnusson du tänker på, men just i fallet Island har såvitt jag vet palimpsester (alltså dokument som återanvänts för andra ändamål) inte spelat någon större roll, utan det rör sig nästan helt om mer eller mindre välbevarade avskrifter som märkligt nog bevarats på isländska gårdar fram till 16-1700 talet. Däremot har spridda delar av svenska klosterbibliotek och -arkiv plockats ihop av trägna forskare ur (främst) Gustav Vasas kassaböcker.