Skepp från "frjärran barbarländer" i Roms hamn 100-talet e Kr

[Karlfredrik]

Έσθήτας δέ αΰ Βαβυλωνίους καί τούς έκ τής έπέκεινα  βαρβάρου κόσμους  πολύπλείούς τε καί δάον είσαφικνουμέυουσ

Aelius Aristides :Romtalet,12 100-tal e Kr

Här beskriver Aristides ett stort antal skepp i Roms hamn lastade med babyloniska klädnader eller smycken från ännu mera fjärran barbarländer.
Min fundering är om "barbarländerna" möjligen kunde vara Östersjökusten och smyckerna bärnsten. Vad jag vet brukar ordet "barbarer2 oftast referera till europeiska folkstammar norr om medelhavet.

[Boreas]

I Odyseen beskriver Homer ett folk han kallar "Phaeacians" - som bor "längst möjligt" från Medelhavets stränder. Deras skepp seglade mycket snabbt, jämfört med dom skepp Homer/Odysseus kände till hemifrån.

The ship bounded forward on her way as a four in hand chariot flies over the course when the horses feel the whip. Her prow curvetted as it were the neck of a stallion, and a great wave of dark blue water seethed in her wake. She held steadily on her course, and even a falcon, swiftest of all birds, could not have kept pace with her.

(Odyssey, Book XIII)

 

Approximately eight centuries after Homer, Strabo, the geographer criticized Polybius on the Geography of the Odyssey. Strabo proposed that Schería and Ogygia were located in the Atlantic Ocean.

Homer says also "Now after the ship had left the river-stream of Oceanus"[12] and "In the island of Ogygia, where is the navel of the sea,"[13] where the daughter of Atlas lives; and again, regarding the Phaiakians, "Far apart we live in the wash of the waves, the farthermost of men, and no other mortals are conversant with us."[2]

Approximately eight centuries after Homer, Strabo, the geographer criticized Polybius on the Geography of the Odyssey. Strabo proposed that Schería and Ogygia were located in the middle of the Atlantic Ocean. (Strabo, 1.2.18)

The original text of this passage by Strabo is ταῦτα γὰρ πάντα φανερῶς ἐν τῷ Ἀτλαντικῷ πελάγει πλαττόμενα δηλοῦται.

http://en.wikipedia.org/wiki/Phaeacians#cite_note-13

Strabon påstod alltså att Homers resa hade föregått i norra Atlantern, eftersom Odyssevs seglat efter "den stora havs-strömmen" (Golfströmmen).

I "Odyssevs logg" beskrivs också den "livsfarliga malströmmen" (Charybdis). Ingen av dessa fenomen finns som känt inte i Medelhavet, men enbart i norra Atlantern.

http://no.wikipedia.org/wiki/Fil:Maelstrom,_Carta_Marina.png

Slutligen kan man undra på vart Odyseus hamnar när han "lämnar Oceanets elv-ström" - och kommer i i lugnare vatten ikring ön Ogygia - "vid havets navel". En bit från Itaka torde det ha varit, efter som det tog hjälten 14 år att komma fram och tillbaka.

[Boreas]

Förövrigt beskriver fynd från minoiska och mykenska gravar, samt på egyptiska sarkofager att det exporterades en hel del bärnsten från Östersjön till Medelhavet. Även sumererna anges känna till den baltiska bärnstenen, vars kostbarhet bara övergicks av lödigt guld.  Enligt  Joan M. Todd (1985) har man hittat över 700 fynd med bärnsten bara från Israel och Jordan - med ett tidsspann från yngre bronsålder till tidig medeltid. 

Under namnet "Ori-chalchium" (Ori/Or/Aur = eld, glöd) beskrivs det i såväl Homers som Hesiods och Platos historiska berättelser.

En tolkning av en text från en Egyptisk grav kan även tyda på att man i tidigare tider kunde exportera rätt stora mängder bärnsten - i ett och samma lass. Det kan ju också tyda på seglatser norrifrån...

In a tomb inscription at the time of Thutmose III (about 1500 BC), an inscription tells us: An embassy from the Haunebu (North Sea People), from the Northern lands at the end of the world, brought with them 8943 pounds of Amber!

http://EzineArticles.com/925660

http://archaeology.about.com/od/baterms/qt/baltic_amber.htm