Författare Ämne: Bautastenar  (läst 17264 gånger)

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« skrivet: augusti 28, 2005, 20:58 »
Jag har ibland kommit att fundera lite över de olika utseenden som bautastenar kan ha. Oftast är de ju ganska jämntjocka, kanske med en mindre avsmalning uppåt - men så förekommer det ibland stenar som kan sägas vara trekantiga och ännu mera sällan stenar som i det närmaste kan kallas för runda.
Åtminstone på de platser som jag varit har det inte funnits mer än en trekantig sten i samlingen av mer ordinära, raka stenar. Finns det några tankar kring detta "fenomen"?


Trekantig sten i Jällby, Västergötland


Asige i Halland - tre "normala" bautastenar (två utanför bild) och en trekantig sten


Jag har läst någonstans om att det fanns en treenighet även inom hednatron, vilket jag då antar är Oden, Tor och Frej som avses. Kan trekantiga stenar ha något med detta att göra? I närheten av där jag bor finns det flera platser där just tre stora bautastenar stå tillsammans, alla kallade för Odens flisor - tre igen. Och så har vi ju treudden...


Odens flisor i Jällby, Västergötland med en "rund" sten i mitten

Om vad en rund sten skulle kunna stå för ( :D ) har jag ingen hypotes.

Observera att jag valt att kalla ämnet för enbart Bautastenar så att man kan skriva allt om bautastenar här!

Bautastenar - min hemliga fetish (betyder överdrivet intresse...)!

Bengan

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Bautastenar
« Svar #1 skrivet: augusti 28, 2005, 23:08 »
Talet "tre" är något som återkommer inom flera religioner men jag skulle inte gå så långt att tolka det som en motsvarighet till den kristna treenigheten.

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Gunnar Creutz

  • Stammis
  • Antal inlägg: 199
    • Slutarpsdösen
Bautastenar
« Svar #2 skrivet: augusti 28, 2005, 23:49 »
Här kommer en liten spekulation. I Gylfaginning i Snorres Edda dyker ju den "treenige" Oden upp i gestalt av de tre kungarna Hög (Hár), Jämnhög (Jafnhár) och Tredje (Þriðji). I Grímnismál i Eddasångerna berättar ju Oden om sina olika namn och där räknas dessa tre namn upp. Kanske kan det finnas någon koppling mellan dessa Odens flisor, som uppträder i tretal, och de tre kungarna i Gylfaginning? Tre höga stenar, alla jämnhöga, vore ju ett bra sätt att symbolisera kungarna Hög, Jämnhög och Tredje på. Tja, den tredje stenen behöver väl inte ens vara jämnhög med de andra båda.

Nåja, sedan är det ju den källkritiska frågan om varifrån Snorre och författaren till Grímnismál fick namnen ifrån ...  Kanske Snorre hittade på alltsammans och Grímnismál skrevs senare inspirerad av Snorres verk. Kanske därtill namnen Odens flisor gavs till tretaliga bautastenar av någon glad göticist, som ville koppla dem till Eddan ... Per Tham på Dagsnäs vore ju en god kandidat till en sådan historieförfalskning ... :roll:

Hälsningar
Gunnar

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Bautastenar
« Svar #3 skrivet: augusti 28, 2005, 23:58 »
Thorgunn Snaedal har tolkat Björketorpsmonumentet på ett liknande sett. Monumentet består av två jämnhöga bautastenar samt en tredje, lite högre, sten (den med runorna på).

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #4 skrivet: augusti 29, 2005, 02:34 »
Intressant med Odens tredelning, något jag aldrig hört eller läst om!
Efter lite snurrande på Internet låter det ju lite som den kristna treenigheten där Gud är den ende men samtidigt tre - fadern, sonen och anden. Denna treenighet var dock inte något ursprungligt inom kristendomen utan infördes genom ett beslut på 1000-talet då sonen tillkom, dock inte inom alla kyrkor. Om jag fattat det hela rätt så skrevs Grímnismál på ca 800-talet?
(Tillägget då sonen lades till heter filioque och är ursprunget för hokus pokus filiokus, tillkommet under tidig medeltid!)   :)


Efter ytterligare snurrande på Internet är det, som Gorm skrev, att just talet tre är heligt eller magiskt lite här och var över hela världen. Här hemma har vi ju själva bl.a. ödesgudinnorna Urd, Skuld och Verdandi, Yggdrasils tre rötter, samernas shamaners tre världar osv.
Frågan är vilka tankar som funnits bakom de trekantiga och treställda stenarna? Något svar lär vi aldrig få, men jag tycker att det är intressant att trekantiga och treställda stenar förefaller finnas i endast ett exemplar per gravfält. Som någon vis man sagt - man släpade inte fram dessa stenar utan att det fanns en tanke bakom.


Odens flisor, gravfältet Getakroken i Hudene



En rund sten på Bautagatan i Vårgårda, en gång ingående i ett gravfält på Skövde hed.
Cirka femtio meter från den runda stenen ovan står den bautastora trekantiga bautasten nedan,
de enda två stenarna i området som inte är av den mer ordinära högresta och mer jämnbreda sorten.





Bengan

Utloggad Gunnar Creutz

  • Stammis
  • Antal inlägg: 199
    • Slutarpsdösen
Bautastenar
« Svar #5 skrivet: augusti 29, 2005, 09:48 »
Den kristna treenighetsläran fastslogs på det andra ekumeniska kyrkomötet i Konstantinopel år 381. Läran fanns dock tidigare men var då omdiskuterad. Kyrkomötet år 381 satte dock i stort sett punkt för diskussionen.

När Grímismál och resten av den Äldre Eddan skrevs är omdebatterat. En del forskare föreslår t.o.m. att den ska vara samtida eller t.o.m. något senare än Snorres Edda. Snorres Edda är dock från 1200-talet, eftersom den tros vara skriven av Snorre. Snorre var ju kristen, och det är ju först i Snorres Edda som denne "treenige" Oden dyker upp, vilket ju kan tolkas som att det är fråga om en kristen influens. I Grímnismál förekommer bara namnen Hár, Jafnhár och Þriðji på olika ställen i en längre lista över Odens namn utan att direkt relateras till varandra.

Att sedan koppla tretaliga bautastenar till något, som skulle kunna vara påhittat av Snorre, blir ju tyvärr mer eller mindre hängande i luften. Ja, det t.o.m. skulle kunna peka mot att namnet Odens flisor skulle vara en göticistisk efterkonstruktion. Det trista här är väl att vi aldrig lär få veta hur det ligger till.

Det är dock intressant att höra att Thorgunn Snædal gjort denna koppling angående Björketorpsstenarna.

Hälsningar
Gunnar

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #6 skrivet: augusti 29, 2005, 10:56 »
Du har naturligtvis rätt, Gunnar, det var något bråk mellan öst- och västkyrkorna om filioque år 1054 som jag misstolkade - sorry!

Odens flisor kan givetvis vara ett namn av ung ålder, men tretalet bör ändå ha haft en innebörd av något slag då stenarna restes.

Min förhoppning var att man vid arkeologiska undersökningar skulle ha funnit något avvikande i samband med dessa stenar eller att det finns någon diskussion om avvikande gravskick. Måhända de står i något speciellt väderstreck?

Bengan

Utloggad nina

  • Stammis
  • Antal inlägg: 182
Bautastenar
« Svar #7 skrivet: augusti 29, 2005, 13:09 »
Du återfinner den heliga treenighten även hos kelterna, tre var där ett magiskt tal. Lindowmannen (om jag minns rätt) dog t ex. en trefaldig död.
If you are going through hell, keep on going!

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Bautastenar
« Svar #8 skrivet: augusti 29, 2005, 14:42 »
Just de första primtalen (3,5,7) verkar ju återkomma som heliga tal i många mytologier. I våran kulturkrets, som alla stammar från Mesopotoamien och Egypten, så verkar också siffrorna 9 (trippel tre) och 12 (basen i räknesystemet) signifikanta.

När det gäller domarringarna var ju den gamla (folkliga?) förklaringen att det ojämna antalet motsvarade ojämnt antal domare, vilket skulle underlätta beslut med enkel majoritet.

Bengan, är det ristade koncentriska cirklar på bautastenen i Asige? Vet du vilket fornlämningsnummer det är?

/David

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #9 skrivet: augusti 29, 2005, 15:19 »
Ja, det är sex koncentriska cirklar på denna sten. På stenarna i bakgrunden finns bl.a. skålgropar, rännor och en cirkel, dock svåra att se.
Asige 1-3 tror jag stenarna kallas, även Hagbards galge.



Bengan

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Bautastenar
« Svar #10 skrivet: augusti 29, 2005, 15:42 »
Coolt! Just koncentriska cirklar har jag aldrig sett på resta stenar förr. Dessutom verkar RAÄ:s inventerare ha missat den för den nämns inte i beskrivningen Fornminnesregistret.

Lite Carnac-känsla.

/D

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #11 skrivet: augusti 29, 2005, 15:56 »
Carnac, ja... Närmare Asige kyrka, inte långt från stenarna ovan, står ytterligare tre stenar, rester efter vad som sägs ha ingått i en 60-70 m lång gata eller aveny av resta stenar!

Bengan

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
Bautastenar
« Svar #12 skrivet: augusti 30, 2005, 11:09 »
Citat från: "Bengan"
Carnac, ja... Närmare Asige kyrka, inte långt från stenarna ovan, står ytterligare tre stenar, rester efter vad som sägs ha ingått i en 60-70 m lång gata eller aveny av resta stenar!


Vore fränt om så var fallet, jag har dessvärre inga minnen av några sådana uppgifter efter de genomgångar jag gjort av:

Hallands landsbeskrifning 1729
SP Bexell 1817-19. Hallands historia och beskrifning
J Richardson 1752. Hallands historiska beskrifning
Rannsakningar efter antikviteter band III:1
O Worm. 1643. Danicorum Manumentorum libri sex

Men det var å andra sidan ett par år sedan jag studerade dem så jag kan ha glömt ev uppgifter om detta. Men det låter allt för intressant för att jag (eller någon av källorna) skulle ha missat det. Hagbards galge finns i alla fall med.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Bautastenar
« Svar #13 skrivet: augusti 30, 2005, 13:07 »
Om man tittar på Asige i FMIS så ligger det längs en gammal landsvägssträckning på ca 500m 15 registrerade gravar. Intrycket man får från kartan är att vägsträckningen och gravarna har ett samband. Vilket håll kausaliteten går på är förstås svårare att säga.

För de resta stenarna hänvisar FMIS till: Brusewitz reseberättelse, 1865. --Hofbergs reseberättelse. -- ATA 1924/75. --Sarauw,G.: Berättelse om resandet avkullfallna bautastenar, 1913.

Kanske finns mera info där.

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #14 skrivet: augusti 30, 2005, 13:09 »
Uppgifterna om stengatan kommer från en informationsskylt vid stenarna i Asige. Intressant och märkligt är att avenyn inte nämns i den svenska texten utan i den betydligt mer kortfattade engelska versionen...

Alla stenarna bär ristningar i form av skålgropar,  vad som tolkats som ett solskepp och så den bifogade bilden av en sten med skålgropar, rännor och en 30 cm vid cirkel.




Bengan

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Bautastenar
« Svar #15 skrivet: augusti 30, 2005, 18:58 »
Intressant och fina bilder på bautastenar! Instämmer att det är lite unikt med ristningar på resta stenar på det här sättet. Jag funderar på om detta inte är fråga om äldre järnålder, kanske även med tanke på just de intressanta ristningarna och skålgroparna. Är det någon av stenarna på bilderna som kan dateras på något sätt, t.ex. via gravfältkontext? Är det äldre järnålder så blir väl kopplingen till ev. asatro mer tveksam.

Det där med trekantigheten på stenarna, nja, det beror ju på hur man uppfattar dem bildmässigt. De kan lika gärna beskrivas som koniska/toppiga, eller?

Vad gäller yngre järnåldern så finns väl den mest tydliga tre-symboliken hos tre-uddarna, som såvitt jag vet typiskt förekommer på höggravfält.

/Mats

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #16 skrivet: augusti 30, 2005, 23:19 »
Troligen bronsålder säger skylten i Asige lite svävande, någon gravfältkontext känner jag inte till. Det enda jag väl egentligen kan lägga till är att stenen med de sex koncentriska ringarna och den trekantiga stenen står uppe på en förhöjd, kvadratisk platå.
Söderut ligger flera gravhögar invid vägen, precis som David skrev.

Angående trekantig eller ej, jag har mest noterat att de skiljer sig till utseende från de flesta andra bautastenar, men föredrar att kalla dem trekantiga. Formen har säkert inte använts av någon tillfällighet.

Treuddar - i Öinge som ligger bara några km sydost om Asige finns två av Sveriges största treuddar vilka vardera uppges ha en sida av 33 m och en höjd av ca 0,7 meter.

Bengan

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Bautastenar
« Svar #17 skrivet: augusti 31, 2005, 09:02 »
När jag klickade runt i FMIS så såg jag att det ca 200m öster om stenarna finns den delundersökt boplats daterad till yngre bronsålder (Asige 107:1 och 107:2, de två undernummerna representerar de två olika grävschakten). Det är kanske baserat på denna boplatsens närhet som man skriver "troligen bronsålder"?

Länkar till Asige 107:1 och 107:2:
http://www.kms.raa.se/cocoon/kmsgen/visa?kontext=FMI&objektid=10143301070001

http://www.kms.raa.se/cocoon/kmsgen/visa?kontext=FMI&objektid=10143301070002

Titta på de skannade dokumentet längst ner för mest aktuell beskrivning.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
Bautastenar
« Svar #18 skrivet: augusti 31, 2005, 15:47 »
Vad gäller yngre järnåldern så finns väl den mest tydliga tre-symboliken hos tre-uddarna, som såvitt jag vet typiskt förekommer på höggravfält/Mats

Söder om Hjälmaren och öster om Örebro, i Torsborg och Hidingsta, finns så vitt jag vet treuddar utan några höggravar i närheten. I Hidingsta finns dock en kvadratisk stensättning intill treudden
Qui tacet, consentit

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
Bautastenar
« Svar #19 skrivet: september 01, 2005, 03:07 »
Citat från: "David"
När jag klickade runt i FMIS så såg jag att det ca 200m öster om stenarna finns den delundersökt boplats daterad till yngre bronsålder (Asige 107:1 och 107:2, de två undernummerna representerar de två olika grävschakten). Det är kanske baserat på denna boplatsens närhet som man skriver "troligen bronsålder"?


Det verkar väl kunna vara troligt. Men att inte stenarna finns i Fornminnesregistret...?

Bengan