Stor samhällsförändring på 200-talet?

[Karlfredrik]

”To hundre år senere (200 e Kr) gennemførte germanerne selv en omstrukturering over det meste av Nordeuropa, som havde været utænkelig inden for rammene af det traditionelle stammesamfund. Her gik landbrugs- og beskatningsformen op i en højere politisk og militær enhed, som endegyldigt løste landet fra stamme- og slægtsamfundets lighets og loyalitetsideal”

Lotte Hedeager & Henrik Tvarnø:Romere og Germanere, Det Europeiske Hus 2, Aarhus 1988 sid 120
om Lotte Hedeager har rätt innebär det en betydande samhällsförändring, från gemensam egendom och stamlojalitet till privat jordägande och möjlighet att kräva in skatt, samt en hird eller här som håller ordning.
Hedeager har ett skatteexempel där friserna fick betala tribut i form av hudar till den romerska hären kring första århundradet f Kr. Hon berättar att rommaren Corbulo påtvingade friserna år 47 e Kr,  senat, ämbetsmän och skrivna lagar.

[Karlfredrik]

Som belägg nämner Hedeager bl a uträvningarna i jylländska Hodde (75 f Kr) och Vorbasse (300 e Kr) där man tydligt kan se hur strukturen skiljer sig. I Hodde samlade sig husen runt ett torg, i Vorbasse har varje gård blivit en ekoni´misk enhet.

[vitsvan]

Jag var på ett föredrag med John Ljungkvist och Maja Hagerman härom dagen. Temat var "Vad vet vi om det gamla Uppsala?". Bakgrunden till föredraget är de senaste utgrävningarna i Gamla Uppsala samt utgrävningarna i samband med nya E4-dragningen genom Uppland, vilket resulterade i Hagermans bok "Försvunnen värld".

Bl.a. tog man upp de stora samhällsomdaningarna som ägde rum med början omkring 200 e.Kr., där den tidigare bebyggelsestrukturen, som varit likartad sedan bronsåldern, börjar att brytas upp och man kan spåra en förflyttning och centralisering av boplatserna, vilket i Gamla Uppsalas fall ledde till att platsen mer och mer fick karaktären av en centralort.

Föredraget finns att beskåda i sin helhet på http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/45/video/2637. Fr.o.m. cirka 26:30 in i föredraget diskuteras de händelser som beskrivits ovan.

Föredraget i övrigt kan också vara intressant att följa, och det berör många av trådarna som diskuterats senaste tiden här på forumet. Tyvärr är det väldigt översiktligt, med 15-20 minuter vikt åt respektive föredragare följt av en frågestund, och man skulle gärna önska att mer utrymme kunde ha givits åt ämnet.

[Boreas]

Omorganiseringen av bostadsstrukturen - från stora ringtun (klustrar) med ett stort, gemensamt omåde -  till mindre, men ett högre antal, prydligt spridda gårdar - tyder på en intensivering av jordbuket för att få fram ett grundlag för en befolkningsökning. Varje gård bli mindre, men antalet bönder (= familjer) mångdublas.

Det törs ha samband med dom nya politiska förhållen som inträtt efter romernas rama desimering av dom (gamla) frankiska samhällen, söder om limes. Man behöver helt enkelt flera folk norr om limes - och en mer stringent/strikt samhällsordning - för att stå emot den romerska aggressionen. Det verkar få konsekvenser ända upp i Svealand - och senare också i Norge och Norrland...

[Boreas]

En udgravning i Rindum har nu afsløret, at der ved siden af jernalderens lidt tilfældige bosættelser fandtes en anden, og meget organiseret planlægning af en landsby.

Gårdene ved Rindum er alle meget ens og ligger på én lang række. Hver gård ligger tilmed inden for nøje afmålte 27 x 27 m store parceller. En så gennemført og organiseret grundplan jernalderen er aldrig tidligere set i Danmark..

Hidtil har jernalderens bosættelser båret præg af huse placeret tilfældigt i små enklaver, men pludselig opdagede arkæologerne en bosættelse med helt ens huse og nøje afmålte parceller. Rækkehuse fra 400-500-tallet fortæller ikke kun en historie om meget tidlig byplanlægning.

- Det må være planlagt af en person med henblik på at inddrive skatter eller afgifter fra de bønder, der havde de små parceller. Man har simpelthen reguleret bebyggelsen for at have et fast grundlag at skrive skatter ud på. Vi kan nu se, at det også er tilfældet andre steder, og det betyder, man kan sige, at der sidder et fyrstedømme eller lignende på det tidspunkt, som i hvert fald har hersket over hele Jylland, fortæller Steen Hvass.

http://kpn.dk/historie/article1931925.ece

[vitsvan]

Jag missade i mitt tidigare inlägg att föredraget av Maja Hagerman och John Ljungkvist blivit uppdelat i två avsnitt på vardera c:a 1 timme långa videoklipp. Den andra delen finns på följande länk http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/45/video/2638. Även i detta avsnitt återkommer man till samhällsförändringen som startar kring 200-talet och fortgår fram mot vendeltid. Frågan diskuteras c:a 42:50 in i klippet och några minuter framåt.