Författare Ämne: Ög 238  (läst 1079 gånger)

Utloggad Tomte

  • Stammis
  • Antal inlägg: 224
Ög 238
« skrivet: februari 08, 2012, 22:28 »
Jag har tänkt mycket på den svårtydda Ög 238 de senaste dagarna. Stenen, som har omnämnts här förut, bär inskriften þulkR * uasuek * sin × þaosi × if(t)iR × (a)iRku k, som föreslagits representera ToliR(?) ræisti(?) stæin(?) þennsi(?) æftiR(?) GæiRvi(?) ... (Brate translittererar det mycket u-lika t:et i iftiR med u, runorna ue i uasuek har satts inom parentes och är väl inte helt säkra.)

Brate (Se Östergötlands runinskrifter.) tolkar vissa ords stavning som beroende på slarv/okunnighet och andra ords stavning som lönnskrift. Jag tycker inte att hans resonemang håller för alla ords räkning, och jag funderar på hur inskriftens olika ord skulle kunna tolkas om man skippar teorin om lönnskrift. Att sin × þaosi × if(t)iR troligen står för stæin þannsi æftiR är jag överens med Brate om. Att þulkR skulle stå för ToliR finner jag dock inte lika troligt. Brate skriver att "...och namnet torde väl då (om k är lönnskrift för i, min parentes) vara tuliR med þ för t såsom i raisþi uti äldre inskrifter för raisti." Men då preteritumändelsen faktiskt var -þi när stavningen raisþi användes, funkar väl inte det resonemanget. Jag funderar därför på om þulkR kan vara en slarvig stavning av namnet ÞorlakR, som är känt från en öländsk och minst en östgötsk vikingatida inskrift samt från två norska medeltidsinskrifter. I en av de norska inskrifterna (Nr 545) har det stavningen þo=la{K}r

i Ög 165 finns ett klitiskt (påhängt) (e)k (jag) i meningen Þorkell'k ræist stæin þennsi æftiR Tosta. Kan ett sådant ek bara användas direkt på namnet, eller kan det förekomma på t.ex. verbet och förklara ek i uasuek? Jag tänker som Brate om att u i uas kan vara ämnat som r-runa och tänker att uas eller uasu skulle kunna stå för ræist. Antingen har ristaren då skrivit st med enbart s (jämför sin för stæin), varpå u blir svårförklarligt, eller så är u-runan egentligen en u-aktig t-runa, som den uti iftiR.

(a)iRku tycker jag är svårast att förklara. Den kan påpekas att (a) har enbart högersidig bistav, som på Rökstenen. Den skulle väl kunna vara en missformad n- eller k-runa. Om man skulle utgå från att (a)iRku står för ett kvinnonamn i ackusativ, är det någon som har förslag på vad det i så fall skulle kunna vara? Det är väl R inuti som komplicerar lite, men om þulkR skulle stå för ÞorlakR kan man väl tänka sig en slarvig stavning här också och vara beredd att pussla in någon överhoppad vokal. Man bör också tänka att R kan stå för vokal (mest sannolikt y). Förslag (i ackusativ, -u i ställer för -a): GæiR-Ingu, Æi-yngu (Kan man tänka sig yng- som rot?)

Inskriftens sista runa, ett k, kanske kan vara början av ordet konu, som man tänkt rista men har övergett. Ristaren kanske ändrade sig om detta ord efter att ha ristat en runa, och kanske aldrig fyllde i den runan med färg. Eller kan runan ha ingått i samma ord som (a)iRku? Någon som då har ett förslag på vad (a)iRkuk kunde stå för?

ÞorlakR ræist'ek stæin þannsi iftiR Gæiringu...
Detta var mitt lekmannaförslag, som jag inte vet om jag själv tror på, men som känns kul att prova. Jag är nyfiket på vad som finns skrivet om denna inskrift förutom det i Östergötlands runinskrifter. Någon som har lästips? Jag är också nyfiken på vad ni, professionella och amatörer, tänker om denna inskrifts innehåll och betydelse. Räta gärna ut något av mina frågetecken; ni behöver inte fixa alla.

Utloggad Tomte

  • Stammis
  • Antal inlägg: 224
SV: Ög 238
« Svar #1 skrivet: februari 09, 2012, 00:39 »
ÞorlakR ræist'ek stæin þannsi æftiR GæiRingu... skulle förslaget ovan lyda.

Utloggad Jan Owe

  • Stammis
  • Antal inlägg: 351
SV: Ög 238
« Svar #2 skrivet: februari 09, 2012, 13:43 »
Jag har visserligen sett stenen, men inte granskat den. Det första namnet skulle jag kunna gissa kan återge ett Torulv. Men som sagt, det kräver en granskning av runorna. Annars finns det en risk att man blir en skrivbordsrunolog som visserligen kan komma med intressanta tolkningsförslag, men som tyvärr inte bygger på självsyn. Jag passar också i övrigt.
/Jan

Utloggad Tomte

  • Stammis
  • Antal inlägg: 224
SV: Ög 238
« Svar #3 skrivet: oktober 10, 2012, 16:41 »
En ny tanke om Ög 238: Ifall (e)k i uas(u)(e)k skulle stå för ek (jag), skulle då þulkR kunna vara ett adjektiv till ek, som beskriver någon egenskap hos honom när han reste stenen, t.ex. "Sorgsen reste jag denna sten efter..."?

Finns det något fornnordiskt adjektiv som skulle kunna återges med stavningen þulkR (av en ganska slarvig/ovan stavare)?

Utloggad Tomte

  • Stammis
  • Antal inlägg: 224
SV: Ög 238
« Svar #4 skrivet: november 01, 2012, 13:28 »
Tolkningen av uas(u)(e)k som ræist-ek framstår som allt mer sannolik. Precis en sådan formulering finns på U 654, där stavad raistik.