Prokopios: ”tretton småkungadömen”

[Castor]

Enligt Prokopios skulle större delen av Skandinaviska halvön (som han kallar ”Thule”) ha varit ödemark. I de bebodda (läs: kända) delarna ska det ha funnits 13 ”kungariken” i mitten av 500-talet…

http://www.gedevasen.dk/procopheruls.html

Det är naturligtvis ovisst hur Prokopios’ skriverier om Skandinavien ska tolkas, t.ex. om talet 13 ska tas bokstavligt eller om det bara är ett uttryck för ”mer än ett dussin” eller ”ett otal”. Det är också oklart vad som menas med begreppet ”kung”. Ovisst är också om en ”kung” kunde ha makt över flera ”stammar”. Jordanes räknar ju upp åtminstone 26 olika ”stammar” så några av Prokopios’ 13 ”kungariken” måste ha omfattat mer än en ”stam” förutsatt att Jordanes och Prokopios talar om samma geografiska områden. Slutligen är det ovisst om det fanns ”stammar” utan ”kung”;  Skridfinnarna (samerna) t.ex., hade de en ”kung” i samma mening som övriga folk?

Det är naturligtvis omöjligt att veta den exakta omfattningen av de tretton småkungadömena. Att reda ut detta måste av nödvändighet innebära en hel del gissningsarbete. Nedanstående lista är bara ett skissartat förslag. Den utgår dels från Jordanes förstås (hans folknamn inom parantes)…
 
http://people.ucalgary.ca/~vandersp/Courses/texts/jordgeti.html

dels från wikipediaartikeln om norska småkungadömen…

http://en.wikipedia.org/wiki/Petty_kingdoms_of_Norway

och dels från fördelningen av platser där brakteater och guldhalsringar har hittats i Skandinavien…

http://www.catshaman.com/s25eril/braktkart.htm

http://www.archeo.uw.edu.pl/zalaczniki/upload801.pdf

Anhopningar av guldföremål kan indikera maktcentra. Guldet kan också ses som en indikator på kontakter med östromerska och östgotiska områden. Dessa kontakter är själva förutsättningen för Jordanes’ och Prokopios’ kännedom om delar av Skandinaviska halvön och dess befolkning.

De tretton småkungadömena:

• Hålogaland  (Adogit, Suehans)
• Hordaland   (Arochi)
• Rogaland  (Rugi)
• Agdir  (Augandzi, Taetel?)
• Grenland  (Granni, Taetel?, Eunixi?)
• Raumarike  (Raumarici, Vinovilith?)
• Ranarike  (Aeragnaricii [Ranii], Vinovilith?, [Dani?])
• Södra Bohuslän  (Evagreotingis & Mixi, [Dani?])
• Sydöstra Götaälvdalen  (Gauthigoth)
• Kålland, Kinne och slätten sydost om Vänern  (Ostrogoth [Suetidi?])
• Norra Halland och delar av Sjuhäradsbygden (Viskadalen)   (Fervir, [Dani?])
• Södra Halland och nordvästra Skåne  (Hallin, Bergio, Liothida m.fl. [Dani?])
• Sydvästra Skåne  (Berörs ej närmare av Jordanes, [Dani?])

[Marty]

Varför petar du in Dani här och där?
Min tolkning av de jag vet nått om:
7.Ranarike - Ranii - Centralbyggd - Kville , Hög Edsten
8.Södra Bohuslän - (Evagreotingis & Mixi) (Örgrytingar i Älvsyssel och Hisingsbor) – Centralbyggd, Alvhem (kanske under Gauthigoth)
9.Göta Älv över Lilla Edet (första fallen) i Götaälvdalen  (Gauthigoth)
10.Västergötland samt Dalsland  (Gauthigoth)
11.Norra Halland  (Fervir) Fjäråsbor, Centralbyggd - Fjäråsbräcka
12 Halland (Hallin, Himli, Bergio, Liothida) Centralbyggd bl a Grimerton (Himli)
13.Kanske Vagoth öster om Ostrogoths som är Östgötarna på samma plats som idag

De "Gotiska” stammarna som kan ha en gemensam styrning i perioder är i ett band från väst till öst över landet:

Evagreotingis
Gauthigoth
Ostrogoth
Vagoth

Med vänlig hälsning/Marty

[Carl Thomas]

Ingjald Illråde tog ihjäl 12 kungar och styrde sedan Svitjod under en tid – det får i alla fall jag till 13 kungar – och kungariken?

Thomas

[Castor]

Varför petar du in Dani här och där?

Därför att jag tror att Dani inte var en enda stam utan ett stamförbund som på ett eller annat sätt berörde hela västkusten från Öresund till Oslofjorden. Stamförbundet, som kan ha bildats någon gång i början av 500-talet, kan ha varit orsaken till att såväl herulerna som ranii-kungen Roduulf försvann från området (Roduulf stack till Ravenna, men vart herulerna tog vägen vet man inte).

11.Norra Halland  (Fervir) Fjäråsbor, Centralbyggd - Fjäråsbräcka
12 Halland (Hallin, Himli, Bergio, Liothida) Centralbyggd bl a Grimerton (Himli)

Ja just det, Himli = Ahelmil, den glömde jag. Jag kollade lite i Åke Hyenstrands bok "Lejonet, Draken och Korset" som också kopplar ihop Ahelmil med Himle, vilket även Josef Svennung gjorde:

http://fornvannen.se/pdf/1960talet/1964_065.pdf.

En annan halländsk centralplats är ju Slöinge, men den kanske inte blommade upp på allvar förrän efter 500-talets slut.

http://fornvannen.se/pdf/1990talet/1996_027.pdf

Halland överlag är förhållandevis fattigt på brakteater, men Slöinge är rikt på guldgubbar.