Författare Ämne: Sammanfallande motiv i sten- och järnålderskonst?  (läst 3021 gånger)

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
Sammanfallande motiv i sten- och järnålderskonst?
« skrivet: januari 08, 2012, 20:45 »

Älghuvudbåtarna (och de stora ristningsplatserna) dyker upp för mellan 7500 och 7 000 år sedan (Gjerdes datering), ungefär samtidigt över hela norra Fenno-Skandia.


Pga. av olik landhöjning skildes sjöarna Päijänne och Saimen åt för ca. 7.000 år sen, vilket förde till en vattensänkning av sjöarna ikring Saimen. Då fanns redan ocker-röda hällmålningar på ett lodrätt brant som i dag ligger 14 meter över vattnet.

I "Rocks, Landscapes and Rock Paintings" (Jyväskyyla, 2005) anger Pekka Kivikäs att dom finska hällmålningar kommer samtidigt med kam-keramiken, med 5.400 - 6.000 f.n. som den period med flest fynd. Kivikas kommenterar dock att dom första fynd av rödockra er samtidigt med dom äldsta spår av bärnsten i Finland, vilket tillhör en äldre stenålder. 7000 år f.n. är hursomhelst en accepterat minimi-ålder för dom äldsta målningar - och hällristningarna visar ju ständigt parallella motiver med dessa målningar. Kivikäs anger åtta olika motiv som dom framträdande:

1. Poserande/dansande människa.
2. Båt/Skepp - i regeln med huvudpryd i både för och akter - som på dom välkända "draka-skeppen" från yngre järnålder.
3. Älg
4. Hand
5. Orm
6. Cirkel, Kors, Kringla, 
7. Tre parallella stavar, trekant
8. Kvadrat med "nät-motiv" (vävnad). Samma mönster ses på seglen på Gotlands bildstenar).
För övrigt kan man lägga till svaner och ankor bland som äldre motiven som uppträder jämte renar och björnar. Älgarna är långtifrån ensamma - även om dom är det framträdande symboldjuret bland gamla västerbottningar, finnar och bjarmer.

I järnålderns smideskonst från Komi-folket i gamla Bjarmeland återges en rad mytologiska symboler, figurer och situationer som vi redan känner från såväl skandinaviska hällristningar och gotländska bildstenar, som den forn-nordiska mytologin. Än vidare känner vi numer till att dom forn-nordiska och dom forn-finska myterna har mycket likartad kosmologi. Intill högmedeltiden delade finnarna såväl språk som handel och vandel med Komi-folket och dom övriga folkgrupper efter Volgan och hennes bifloder...

Vad älgen representerar i detta samband är fortfarande inte avklarad - men han uppträder tydligen i samband med andra och välkända motiv från nämnda mytologier. I den komiska bronskonsten kan man se den använt i det välkända 'dubbelmotivet' från brons- och järnåldern - där två djur omger en centralfigur, som i regeln är en dekorerad och/eller symbolstark människofigur.

Se speciellt bild 24 - där två älgar omger en behjälmad 'mångode' (Tor) - vars 'björnarm' berörs av Midgårdsormen - medan den 'näbbiga' Laxormen biter i 'Frejs skära' - halvmånen. Lägg också märke till dom sex skålarna/pärlorna/äpplen som Laxormen bär fram åt 'mån-godinnan' (gydjan).

http://www.perm-animal-style.ru/photo/alvy/

Flera motiv från Komi-folkets 'forn-nordiska/forn-finska' kosmologi:
http://www.perm-animal-style.ru/photo/     
 
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sammanfallande motiv i sten- och järnålderskonst?
« Svar #1 skrivet: januari 08, 2012, 20:45 »
Citat från: Navdi
För att förstå dem måste man förstå älgens betydelse i stenåldersekonomien och i mytologien (speciellt ännu levande samisk mytologi). Detta har naturligtvis ingenting med "drakar" och norrön mytologi att göra.

Hur kan denna summariska dom beläggas? Hur kan vi spöa den föreställningsvärld man hade eller inte hade under övergången mellan mesolitikum och neolitikum?!

Dom fynd och källor som föreligger kan faktisk ge en enkel, men grundläggande, förklaring på den motivkrets man hittar under stenålder och tidig metalltid - genom att jämföra med senare hällristningar och smiden där samma motiv förekommer. Nu kan vi dessutom identifiera endera av denna kosmologis grundmotiv - och återse dom alla i BÅDE den forn-nordiska OCH den forn-finska mytologin. Dom orala traditioner som ligger bakom både Eddorna och Kalevalan  är fortfarande av okänt ålder - men det är tydligt att huvudmotiv såväl som detaljer från om gotländska bildstenarnas tid också är att hitta på dom tidigare hällristningarna och ockermålningarna från sten- och metallåldern.
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sammanfallande motiv i sten- och järnålderskonst?
« Svar #2 skrivet: januari 09, 2012, 20:06 »
Bronzealderskibet - til langfart



Bronzealderskib med mast, rigning, sejl og styreåre

Under sommeren 1922 fandt Konsul H. H. Holta flere skibshelleristninger på et klippefremspring ned mod jernbanelinjen i Gjerpen, Skien (udtalt ”Skjeen”), Telemark. En af disse helleristninger er skibet vist ovenfor.

Skibet er fremstillet som vi kender disse fra Bronzealderen, og viser et hestehoved i for- og agterstavn.

Homer: Odyssey (Bog IV: 707-709), hvor Penelope, Odysseus’ viv, tiltaler marskallen, der netop har forklaret hende at sønnen Telemakhos er sejlet bort for at søge tidender om sin forsvundne fader Odysseus, i min oversættelse til nudansk:

”Greve [græsk ”kērux”, her opfattet som det oldengelske "gerefa"], hvorfor er min søn bortrejst?  Han havde intet behov for at borde hurtigt-sejlende skibe, der tjener menneskene som dybets heste, og bærer dem vidt over søens bølger".

Homer: Odyssey (Bog XIII: 46-52), i beskrivelsen af det skib fra Kong ”Ἀλκίνο” (Alkino) og Dronning “ἀρετὴν” (Areten, Arete), der hersker over ”Φαιήκων” (Phaiekon)-folket, hvis landskab ligger i ”Echerie, Echeria” (Scheria), der skal bringe Odysseus tilbage til sin hjemstavn i tiden efter Troja’s Fald år 1184 f.Kr., i min oversættelse til nudansk:

”Skibet sprang fremad på sin kurs som en ”fire-i-hånd” [dvs. firspandet] stridsvogn flyver ud af banen når hestene mærker pisken. Hendes forstavns hvælving var som nakken på en hingst, og en stor bølge af mørkt skummende vand kogte i hendes kølvand”.

Lidt til venstre for midtskibs ses den rejste mast, den tværgående rå (raa), og et ovalt sejl. Antager vi at den hvide streg, der i højre side strækker sig lodret fra stavn til under kølen, og derfor under vandlinjen, er en assymetrisk styreåre, er sejlretningen fra højre mod venstre. Masten er derfor rejst mellem midtskibs og forstavn. Derfor er ringen foran hestehovedet i skibets forstavn sikkert Solen, efter hvilken man har stukket sin kurs.

Der er aftryk af to fodsåler agterud, inde i hvilken er gengivet to kors med lige store bjælker – liv-korset – vort symbol på livet. Da fodsålerne og livkorsene tydeligvis skal ses som et samlet hele med langskibet på langfart, fristes man til at gengive H.C. Andersen: Mit Livs eventyr (1855, kap. XI:2): ”At reise er at leve”.
Billedkilde: H. H. Holta: En hittil ukjendt helleristning i Gjerpen (1923); Dr. Just Bing: Helleristningen paa Tufte ved Skien (1924)


Jeg har absolut ingen viden om brugen af et elghoved som pryd i stavnen, og det skyldes at jeg aldrig er stødt på det i mine undersøgelser om emnet i det sydlige Skandinavien. Jeg er derfor tilbøjelig til at være helt enig i antagelsen at dette ser ud til at være en Finnmark /samisk sæd fra arilds tid.

I Bronzealderen er stavnen på langfartsskibene  i det sydlige Skandinavien prydet med et hestehoved.

Såvel skibskonstruktion, som brug af drage-hoved i stavn (på billedsten, på guldskillinger, på armringe, på sværd,  på tagrygge af hov og hus, på Vejrfane etc.) er en skik vi først ser indført med vor ankomst nord for Ejder-strømmen ca. år 40-77 e.Kr. Jeg er ikke stødt på undtagelser til denne konklusion, endnu da.

mvh
Flemming

Nu är dateringen av hällristningarna i almenhet osäkra - men på senare tid har man flyttat en hel del av dessa båt-ritningar från brons- till stenålder (se Navdis replik, ovan).

Sen är det en öppen fråga om det "drakaskepp" du återger är dekorerat  med huvud av "hästar", häller än "hundar" eller "drakar".  Båten från Gjerpen har t.ex. en tydlig "gapande orm med tungan ute" - ett tema vi känner väl från senare åldrar. Dessutom ser man den bita i ett äpple eller liknande...  :-\ 

Finns det något sätt att definiera skillnaden?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”