Skepp funnet

[Mats Hansson]

Och har polisen verkligen i uppgift att utreda (faktiska eller påstådda) felaktigheter i diverse tjänstemannarapporter?

[Sven lagman]

Blev lite konfunderad när jag tog del av redovisningen av utförd undersökning. Där står bl.a.:

"Besiktningen visade att detta objekt var en lerformation på bottnen. Formationen var cirka 35 meter lång, 1,5-1,6 meter hög och 3,5 meter bred. ... Formationen utgjordes av mjuk blålera av regelbunden form spetsig i båda ändar. Längs formationen fanns nedslipade ytor, prickar och urgröpningar. Dykaren förde in armen längst hela formationen och konstaterade att där inte fanns något träföremål i formationen. Troligtvis har de strömförhållanden samt sedimentationslagren i Göta Älv skapat formationen."

Frågor jag ställer mig är:
1. Hur kan i kraftigt strömt vatten en sådan form uppstå som samtidigt är av inte mindre än drygt 1,5 meter höjd? Den borde väl vara helt avslipad?
2. Vad är det för prickar och urgröpningar som fanns utmed formationens långsidor?
3. Hur ska man tolka att dykaren förde in handen utmed hela långsidan? Fanns det ett mellanrum mellan lersedimentet och omgivande bottenlager? Hur är detta i så fall möjligt?
4. Man förutsätter att lerformationen skapats av sediment från Göta Älv. Hur kan dessa bygga upp en så perfekt form till en sådan höjd i så strömt vatten?
5. Fanns det geologisk kompetens med vid undersökningen?

Tänk om det verkligen är ett skepp som legat på platsen. Så länge virket var bevarat byggdes lerformationen upp inne i skeppet. När sedan trävirket försvann fanns lerklumpen kvar och det skapades också ett mellanrum där träet en gång funnits. Det blir så att säga en omvänd version av Ladbyskibet i Danmark. Här hade skeppet ställts på en bädd av lera och det enda som var kvar var avtrycken efter träet i leran samt nitar.

Bara lite funderingar i all enkelhet.
 


 

[Yngwe]

Tänkte ungefär i samma banor som du Sven...

[Vinstorparn]

Jag håller med.

Enligt de uppgifter som jag tagit del av så gjordes för ett antal år sedan  några hundra meter nedströms "skeppsfyndet" vid Älvängens båthamn en muddring.  Sagesmannen menar att efter denna muddring skulle strömningsförhållandena uppströms under en period ha börjat  förändras och rivit upp en mängd bottenslam.

Detta tycker jag kan ge en rimlig förklaring.  Det tidigare  inlagrade "Skeppet" har genom muddringen nedströms delvis blivit exponerat och blottlagt  för strömmarna  och inte minst,  utsatt för den otroliga  turbulens som de stora oceangående fartygens propellrar måste ha orsakat.  Sådana fartyg har nästan dagligen passerat fyndplatsen .  Som Sven redan tidigare nämnt så är ju bordsplankorna  inte särskilt tjocka på ett vikingatida skepp.  Resten kan ni ju räkna ut själva.    Vad som blir kvar  är ett fosilavtryck  av skeppets en sida. 

Är det nu så att detta från början verkligen handlat om ett riktigt skepp  så är det väl inte helt osannolikt att halva skeppet kan finnas kvar fortfarande inbäddat i blåleran.

Kan tillägga att utifrån de bilder man tidigare tagit gjorde man bedömningen att skeppet ligger på slagsida.

[Mats Hansson]

Var det marinarkeologer som dök nu senast? I så fall borde väl de kunna sådana här förhållanden, eller? Annars borde man väl ta dit Johan Rönnby eller någon annan kompetent marinarkeolog och göra ytterligare en koll.

/Mats

[Vinstorparn]

Jag tycker att dom skall skicka dit Sven lagman 

[Bengan]

Det skall ha varit "arméns dykare" som var nere, alltså inte ens flottans dykare... 
I vart fall ingen marinarkeolog. Det är ju inte utan att man är lite undrande.

[Vinstorparn]

Det är kanske så att länsstyrelsen vill inte ha ett Vikingaskepp   Skulle inte alls vara förvånande i dessa tider.

[AndreasE]

Nja, om de har lagt ner 50 - 100 000 kr på att dyka på platsen så tror jag inte att de medvetet skulle försöka mörka någonting. När man rör sig med statliga pengar så vill man ju ha positiva resultat, tvivlar på att de anser att det är bättre för dem att de lagt ner pengar utan nytta.

Jag är skeptiskt till alla konspirationsteorier. Skeppsvrak, framför allt så gamla vrak, är svåra att hitta, och snygga sonar-bilder lurar vrakletare hela tiden. Troligast är nog ändå att det inte var ett vrak, och att allting, som sagt, blivit en riktig sörja.   

[Marty]

Man får betänka att det är 4knops ström och att sikten är 3 cm. Även med de bästa avsikter kan man missa ett stort skepp. Man bör lokalisera platsen och försöka dokumentera med nedsänkabar kamera först. Tror inte heller på att länsstyrelsen skulle mörka något.

Marty

[Carl Thomas]

1987 tror jag att det var när vi gjorde tre undersökande dykningar utanför Lödöse. Denna sträcka har aldrig muddrats enligt Göteborgs Hamn.

Botten bestod av svart extremt finkorning glaciallera – och nästan stenhård. Dykarna försökte ”såga” med handkanten i leran för att komma ned i den – de kom ned bara några millimeter. Den svarta glacialleran var så finkorning att den satte sig fast i fingeravtrycken och den var svår att få bort, även med nagelborste. Ungefär som svart tusch.

Botten var som ett ”salsgolv” med ”drevlar”, alltså omväxlande små dalar och små höjder i strömriktningen, av totalt ungefär 1 meters höjd. Någon blålera fanns inte på den sträcka vi var – på någon av de tre dykplatserna. De fynd vi gjorde låg uppe på den svarta leran, t.ex en medeltida tegelsten, slagg från en medeltida ässja, mm.

Drevlarna blir ju här lite intressanta eftersom de var av ca 1 meters höjd totalt. Vi mätte aldrig deras längd, så hur långa de var är okänt. Jag vet inte heller om de var ”skeppsformade” eller inte – och det kanske skiljer sig hur bottenmaterialet formar sig i strömmande vatten mellan nästan stenhård finkorning glaciallera och blålera?

Thomas

[Vinstorparn]

Carl Thomas, talar du här om själva djuprännan / farleden?
1987, Kring dom åren hade jag ett projekt ihop med Rune Ekre.  Näsvist frågat: Handlade dessa dykningar möjligen om sökandet efter den sjunkna jättekanonen som skulle omvandla Bohus fästning till en grushög?? 

[mof]

Jag är inte förvånad egentligen - entusiasmen blir lätt för stor och sättet att rapportera på är inte alldeles väldigt ovanligt, och jag vill ju gärna tro. Det hade varit väldigt kul med ett sådant skepp.

Jag kan förstås ingenting om geologi men rent spontant känns det som att sådana formationer kan uppstå naturligt.

Men kanske är det så att detta är ett lerskepp från de längst förgångna tider då götarna behärskade haven och träskeppen ännu inte var uppfunna? Vi talade ju om lera även runt gamla Uppsala. Kanske är det också rester från leråldern?

Om det nu ändå är ett skepp lär vi få höra det med tiden.

[Carl Thomas]

Ja, jag sökte efter Skiegge – i samarbete med bland annat Rune Ekre. 

Nej, inte enbart djuprännan, vi dök även utanför djuprännan – och där såg bottnen likadan ut som i djuprännan - enligt dykarna. Om jag minns rätt var det lite planare utanför djuprännan, men samma typ av lera.

Thomas

[Marty]

Thomas

Det finns uppgifter i ett gammalt protokoll om "master som stod upp ur älven norr om Tjurholmen". Jag vet att nån dykare som letade efter den stora kanonen skall ha sett pålar som satt fast i botten på denna plats. Var det du eller nån du känner? Har själv hittat en bearbetad stock från en spärr i Äskekärr som daterades till (C14) 450 e kr. Har uppgifter om pålar från Tjurholmen och in mot Grönåns mynning. En marinarkeolog har dessutom noterat nedslitna stolpar i mynningen av Grönån. Är förstås ute efter platsen/platser för Götarnas pålande i Älven i sagorna.

MVH/Marty

[Carl Thomas]

Marty, när jag sökte efter Skiegge fick jag kontakt med en väldigt massa människor som berättade saker och ting för mig. Någonting som jag minns idag är att man hittat en rustbädd som gick längs med berget (östra sidan älven)ned till Göta Älv och den slutade strax norr om Tjurholmens norra spets. Jag tittade på Google Earth och som jag förstår det följde rustbädden ungefär den väg som finns idag – men låg närmare berget nåpgra meter.

 Rustbädden omtalades av så många att vi gjorde faktiskt ett sök från Tjurholmens norra udde och ca 150 -200 (minns inte exakt sträcka idag) meter norrut i älven – utan resultat. Där fanns enbart lera.

En annan dykare vet jag dök i älven mellan Tjurholmen och Lödöse, han hittade en stock (kan ha varit en gammal mast) som stod diagonalt ned i leran och pekade snett uppåt i ca 30 graders vinkel och var ca 3 meter hög. Exakta positionen vet jag inte, han dök ca 2-3 år efter mitt sökande. Han var brandman/dykare och tillhörde Gårdas Brandstation, lite frågande där - och kan du säkert hitta honom.

Vi sökte av hela bottnen från Spetalsberget ned till mitten av varvet och ekolodade var femte meter från strand till strand. Skiegge finns inte på den delen av älven. Inte heller alltså 150-200 meter norr om Tjurholmen.

Det ekolod vi använde oss av slog även genom leran och trädstammar skulle synas på ekolodet om det fanns några där. Det fanns bara tre sådana ekolod i Sverige vid denna tid. Detta ekolod fanns på Göteborgs Hamns båt Fram (eller något sådant, ett kort namn i alla fall).

Thomas