Författare Ämne: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?  (läst 6205 gånger)

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« skrivet: mars 10, 2008, 19:03 »
Eftersom vi närmar oss vårdagjämningen kom jag att fundera lite på betydelsen av densamma i de arkeologiska tolkningarna. Det är kanske främst de arkeoastronimiska tolkningarna jag tänker på, och den äldre forntiden, typ stenålder och bronsålder, det är ju under dessa perioder som arkeostronomer brukar vifta med sina kalendrar.
Midvintersolståndet och sommarsolståndet är ju extrempunkter på året, lätt påvisbara med hjälp av solen och dess skuggor, speciellt här uppe de norra delarna av världen. Men hur är det egentligen med vårdagjämningen och höstdagjämningen, de är ju egentligen bara mittpunkterna på en resa. Självklara för oss moderna människor men kanske inte så självklara i en lågteknisk forntid.

Hittade fyra saker som utmärker vårdagjämningen (och höstdagj.):
1. Dag och natt är lika långa.
2. Dag och natt är lika långa över hela jorden.
3. Den utgör tidsmässigt mittpunkten mellan vintersolståndet och sommarsolståndet.
4. Solen går upp i exakt i öster, ned exakt i väster.

Kanske har jag missat något ytterligare villkor.
Låt oss titta på dessa punkter och fundera på om forntidens människor verkligen uppfattade dem. Min mening är som följer:
1:a punkten: Kunde man troligtvis inte uppfatta. Det kräver en ganska exakt, av solen oberoende klocka, för att mäta tiden mellan soluppgång och solnedgång. Verkar inte sannolikt tycker jag att man hade en sådan klocka, och varför skulle detta villkor vara intressant överhuvudtaget.
2:a punkten: Kunde man nog heller inte uppfatta. Även om de som i forntiden färdades långt kanske kunde uppfatta att det var skillnad på dagens/nattens längd mellan t.ex. Norden och Medelhavet, hade man ingen chans att konstatera att just under denna dag så var längden oberoende av var man befann sig.
3:e punkten: Denna kunde man ganska lätt räkna fram på en kalender av något slag. Men vad är det som säger att man delade in halvåret i två likadana delar? Man kanske hade anledning att dela in det i tre delar istället, inget skifte hamnar då på vårdagjämningen. Tudelningen av året är alltså faktiskt en matematisk betraktelse.
4:e punkten: Är egentligen på samma sätt som 3:an en matematisk effekt av att man delar in kompassrosen så. Kanske gjorde man en annan indelning. Det är ju alltså inget speciellt med väster-öster vad beträffar solens uppgång och nedgång, som jag ser det, väderstrecken för dessa händelser varierar ju under året. Jag menar att när arkeoastronomer tycker sig se en manifestation av solens uppgång under vårdagjämningen så kan det ju lika gärna vara helt enkelt en effekt av hur man valde att dela in väderstrecken, ej en kalendermässig angivelse alltså. Det är lätt att hamna i cirkelbevis här, om man inte passar sig.

Så kanske är vårdagjämningen arkeologiskt sett en mer flyktig företeelse än vi uppfattar den idag?

/Mats


Utloggad Heimdahl

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 634
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #1 skrivet: mars 10, 2008, 19:21 »
Kul fråga!
Jag har dock alltid trott att de där med höst- och vårhögtider under äldre tid snarare var något som man kopplade till agrara höst- och vårhändelser, typ  skörd och kalvning, snarare än astronomi. Jag har aldrig hört någon (arkeolog) förfäkta att vår- och höstdagjämning skulle vara något som uppmärksammades allmänt i förhistorien, men så är jag inte så skolad på området heller.

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #2 skrivet: mars 10, 2008, 19:40 »
Håller nog med Heimdall här - knappast troligt att man följde en kalender, däremot väldigt troligt att man firade vårdagjämningen med kalvar på grönbete, drickandet av björkens sav...osv.
Alla de stora högtiderna inföll mao på olika tider i landet, säkert skilde det även mellan byar. Gemene man ville ha en stor fest, själva datumet var antagligen av väldigt ringa betydelse för honom/henne.


...tror jag.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #3 skrivet: mars 10, 2008, 20:21 »
Bra fråga tycker även jag. Jag försöker ta ner den på ett praktiskt plan genom lite egna observationer:

Jag kollade lite i gårdsdagboken och såg att vi de sanaste åren fått våra första lamm 25, 24 respektive 22 mars. Ligger nog ungefär på samma tid i år åxå, tackorna börjar bli redigt runda. Så ja, jag köper också argumentet att djurens yngelperiod nog var det man främst utgick från. För övrigt kan jag meddela att mina höner (men ej mina ankor) just börjat värpa efter vinteruppehållet. Ljuset betyder mer än man tror i en agrar verksamhet.

Sedan läste jag någonstans nyligen att det i sverige föds flest barn den 22 mars, vilket passande nog är min födelsedag    :lol:

(ja jag har lantraser av gammal typ - inte moderna produktionsdjur)
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Jasaw

  • Stammis
  • Antal inlägg: 480
    • Archaeological Haecceities
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #4 skrivet: mars 11, 2008, 07:46 »
Eftersom dagjämningarna är globala fenomen så kan jag ge några exempel från mayaområdet. Här var de ganska tydligt noterade, åtminstone i viss arkitektur. Det främsta exemplet är från Chichen Itza (ett av världens sju nya ”underverk”). Solens uppgång och nedgång under vår och höstdagjämningen uppmärksammas ofta av stora turistskaror i Chichen Itza. Solens strålar skapar ett intressant skuggspel utmed Kukulkanpyramidens trappor. Det ger skenet av att en skallerorm som ringlar sig ned (en av trapporna har ormhuvuden vid dess bas). Nåväl, detta fenomen kan dock ses flera dagar innan och efter dagjämningarna, men turistindustrin ser till att alla är på plats vid dagjämningarna…

Dock delade/delar maya in världen och tiden i fyra delar och de olika delarna gavs olika mänskliga karaktärer. Hos dagens tzotzilmaya associeras öster med tiden mellan vintersolståndet och vårdagjämningen. Vårdagjämningen kopplas ihop med manliga principer och en uppåtriktad riktning och ökande värme. Tiden fram till sommarsolståndet förknippas med norr och början av regnperioden och sådd. Höstdagjämningen kopplas ihop med kvinnliga principer, en nedåtriktad riktning och avtagande värme, väster och döden. De kortare dagarna mellan höstdagjämningen och vintersolståndet associeras med söder och markerar slutet av jordbrukssäsongen. Hela denna indelning existerade bevisligen före spanjorernas ankomst även om den inte nödvändigtvis såg likadan ut på varje plats.

Sammanfattningsvis kan man säga att dagjämningarna uppmärksammades hos maya, men hos dem kan de vara ett resultat av att man delade in året i jämna delar med extrempositionerna vid solstånden som utgångspunkt. En del forskare menar att hörnen i mayas fyrdelade värld var solens uppgång och nedgång vid de två solstånden. Dagjämningarna blir då enbart mittpunkterna i ett kosmogram.
Blogg: Archaeological Haecceities
http://haecceities.wordpress.com

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #5 skrivet: mars 11, 2008, 08:48 »
Jag har aldrig hört någon (arkeolog) förfäkta att vår- och höstdagjämning skulle vara något som uppmärksammades allmänt i förhistorien, ...
Nej, kanske överdrev lite, är väl mest (mer eller mindre seriösa) arkeoastronomer som jag sett göra ett stort nummer av det.

Intressant, Jasaw, med maya-exemplet. Styrker ändå min tes att dagjämningarna troligast har uppmärksammats just p.g.a. en tudelning av halvåret (eller fyrdelning av året om man så vill), mer än att man lyckats observera de speciella astronomiska egenskaperna.

Att fira yngelperioderna verkar ju rimligt också förstås, men känns mer som ett allmänt firande av vårens ankomst och fruktbarhet, och kan knappast alltid pricka in en viss dag.

/Mats

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #6 skrivet: december 13, 2011, 21:15 »
Är gångrifterna ordnade observatorier av månen faser?!

Citera

Jættestuer er grave, der blev anlagt for mere end 5.000 år siden. Forskerne ved, at der blev udført ritualer omkring jættestuerne, og at de blev brugt til at opbevare knogler. Tidligere har forskerne dog ikke kunnet forklare jættestuernes placering og orientering, men den gængse holdning har været, at der er en relation til solen.

Den holdning må de måske tage op til genovervejelse, efter en dansk forsker har fundet en sammenhæng mellem jættestuernes orientering og et mønster af fuldmåneopgange forud for måneformørkelser i sommerhalvåret.

»Hvis det viser sig, at stenaldermennesker fra denne tid har været i stand til at forudsige måneformørkelser og bygget deres jættestuer efter dem, var de langt mere avancerede i deres tankegang, end vi hidtil har troet. Hvis det holder stik, skal vi måske skrive om i historiebøgerne,« siger cand.scient. og astronom Claus Clausen, der er forskeren bag de opsigtsvækkende resultater.


http://videnskab.dk/miljo-naturvidenskab/stenaldermennesker-var-maske-forud-deres-tid

Citera

Når fuldmånen stod på himlen, begav stenalderens bønder sig ind i jættestuerne. Hulerne af sten og jord fungerede nemlig – sammen med Månens stråler – som kalendere, der kunne fortælle, om det var tid til at høste eller så.

Stenaldermenneskerne havde nemlig placeret jættestuerne i retninger, så fuldmånen kunne skinne ind ad deres indgange. Men vel at mærke skinnede fuldmånen ind ad forskellige jættestuer, alt efter hvilket tidspunkt på året, man befandt sig.

På den måde kunne stenaldermenneskerne vide hvornår de skulle afholde et ritual der passede til årstiden – til såning eller høst, alt efter hvilke jættestuer, der blev oplyst. Sådan har det sandsynligvis været, hvis man skal tro cand.scient. og astronom Claus Clausen, der er manden bag den opsigtsvækkende teori...


http://videnskab.dk/kultur-samfund/teori-jaettestuer-var-stenalderfolkets-kalender

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #7 skrivet: december 14, 2011, 13:34 »
Vårdagjämning = Alvablot, Hörstdagjämning = Disablot. (motsv. det keltiska Samhain)
Hell thir regin donaraz!

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Vårdagjämningen - arkeologiskt överreklamerad?
« Svar #8 skrivet: december 14, 2011, 23:41 »
Samhain infaller månadsskiftet oktober/november, inte vid höstdagjämningen.

De två andra viktigaste keltiska högtiderna Beltine och Lugnasad infaller vid månadsskiftena apil/maj och juli/august och har alltså inte heller något med dagjämningarna att göra.