Författare Ämne: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?  (läst 6039 gånger)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
Själv boende i den exotiska skånska metropolen Eslöv kan jag konstatera att staden har sin tillkomsthistoria helt beroende av stambanan. Hade man valt en annan sträckning hade vår stad knappast funnits idag.
Och Eslöv är inte den enda stad som hade stamnanan att tacka för sin tillkomst.
(Och en stilla undran; kan oljepriser och ekologiska synpunkter åter göra järnvägen till ett aktuellt transportalternativ  i framtiden?
Iran talar om ett oljepris på US dollar  250/fat om Israel anfaller jämfört med 100/fat nu)

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #1 skrivet: december 09, 2011, 15:43 »
Just järnvägens tidiga historia är mycket intressant. För att inte tala om varför man drog sträckningarna på stambanorna som man gjorde. Du har helt rätt, Karl-Fredrik. Att du i dag bor i Eslöv har du dessutom koleran på 1850-talet att tacka för. Likaså ni som till äventyrs bor i Hässleholm, Älmhult och Alvesta bör känna tacksamhet mot denna dödliga sjukdom. Här är historien som jag luskat fram:

Landshövding von Troil i Malmö var oerhört engagerad i södra stambanans planering i början av 1850-talet.  Planerna var givetvis att dra sträckningen över de dåtida städerna Malmö, Lund, Kristianstad och Växjö. För att diskuterad detaljerna närmare med rådet i Kristianstad begav sig von Troil 1853 i häst och vagn från Malmö till Kristianstad. Utanför staden blev han emellertid hindrad av utposterad vakt och vägrades tillträde till staden. Eftersom koleran härjade var man rädd att han skulle dra eventuell smitta in i staden. Han tog då in på en gästgivargård utanför staden och kallade på stadens höga herrar. Dessa vägrade emellertid att komma ut. Ilsken fick han återvända till Malmö. Allt detta finns nedtecknat i landshövdingens egenhändigt förda minnesanteckningar där han också skrev ungefär så här: "Detta var orsaken att jag i stället drog linjen över Eslöv bondgård, Hässleholms gård och byn Aringsås (nuvarande Alvesta).

Tala om alla små historiska detaljers betydelse för den nutida verkligheten!

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #2 skrivet: december 10, 2011, 02:21 »
Även på mindre ,och privata banor, valde man ofta att lägga banan (och stationen)   någon kilometer från byns centrum, av hänsyn till brandrisken som var väldigt påtaglig.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #3 skrivet: december 10, 2011, 12:47 »
Jag skulle satsa en tia på att även miltära synpunkter funnits på var järnvägen skulle dras.

En sidofråga är om det gjordes några sensationella arkeologiska fynd i samband med järnvägsbyggen i Sverige?

Thomas I

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #4 skrivet: december 10, 2011, 14:34 »
Militära hänsyn - naturligvis. Därför valde man att dra järnvägen längs norrlandskusten mellan 6 och 10 mil från kusten.  Detta håller man idag på att ändra.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #5 skrivet: december 10, 2011, 15:41 »
En sidofråga är om det gjordes några sensationella arkeologiska fynd i samband med järnvägsbyggen i Sverige?

Nja, det gjordes ju inga regelrätta arkeologiska undersökningar då stambanan byggdes på 1800-talet. Däremot så finns det säkert riktigt fina saker i samlingarna som dök upp under bygget av olika delar av stambanan och som bara lämnades in som lösfynd.

Senare spårbyggnader har gett riktigt fina fynd. Kammargravar från romersk järnålder i Västmanland, den kända Valstahögen (med tre 1100-talsgravar i form av ett kors nedgrävda i en hög från 800-talet) i Uppland osv. Listan kan nog göras lång.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #6 skrivet: december 10, 2011, 16:32 »
AndreasE. Otydlig fråga av mig tidigare. Jag menar givetvis järnvägsbyggande under 1800-talet och tidigt 1900-tal.

Ett exempel, även om vi diskuterar stambanor här, är järnvägen mellan Helsingborg och Tågarp(fortsätter mot Billeberga och Kävlinge) som är lagd i Råå-dalen ganska nära sliprännorna i Gantofta. Det hade nog inte varit tillåtet att lägga en järnväg där idag. Alternativt hade utgävningskostnaderna blivit höga.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #7 skrivet: december 10, 2011, 17:08 »
AndreasE. Otydlig fråga av mig tidigare. Jag menar givetvis järnvägsbyggande under 1800-talet och tidigt 1900-tal.

Jag förstod din fråga, men som jag svarade så har jag aldrig hört om några speciella fynd kopplade just till bygget av stambanan. Men "lösfynd" från fornlämningar man skadade finns det säkert massor av om man går igenom arkiven.

Jag tror att det även idag skulle vara väldigt ovanligt att man valde en annan dragning för en järnväg på grund av fornlämningar. Järnvägar är dyra saker att bygga, så hur mycket man än behöver undersöka så blir kostnaden mycket liten jämfört med själva bygget, och på grund av saker som kurvradie osv så går det inte bara att leda järnvägen runt känsliga områden, utan hela dragningen måste läggas om.

Tex så ska man ju nu bygga dubbelspår rakt genom Gamla Uppsala, och det är visst mer ekonomiskt att både göra stora utgrävningar och lägga ner tågspåren i en tunnel närmast högarna, än att dra om spåren utanför fornlämningsområdet.

Utloggad CarlH

  • Medlem
  • Antal inlägg: 91
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #8 skrivet: januari 02, 2012, 23:42 »
Jag skulle satsa en tia på att även miltära synpunkter funnits på var järnvägen skulle dras.

En sidofråga är om det gjordes några sensationella arkeologiska fynd i samband med järnvägsbyggen i Sverige?

Thomas I
Påståendet om militära hänsyn kände jag spontant att det behöver synas och tänkte returnera frågan, men kom så på att jag köpte ju boken "Sveriges järnvägar hundra år 1856-1956" för en spottstyver på Tradera nyligen. Frakten kostade mångfalt mer för den över 2 kg tunga boken, som nog innehåller nästan allt om den svenska järnvägshistorian fram till 1956.

Redan på sid XVI i förordet kan vi läsa:

"Det har sagts att i Europa har järnvägen i allmänhet bundit samman redan befintliga orter och städer, medan däremot i USA järnvägen ofta byggt upp orterna. Det kan nog sägas, att i Sverige Södra, Västra och Norra stambanan i väsentliga delar har följt det amerikanska mönstret. Närmast för att få korta linjer och minsta möjliga konkurrens men även av militära skäl byggdes linjerna Göteborg-Katrineholm-Stockholm och Malmö-Katrineholm i stort sett så långt som möjligt från kusten, från segelbara floder, sjöar och kanaler. Likartade skäl men väl hänsyn till de ökade tekniska svårigheterna att korsa de stora älvarna nära mynningarna avgjorde Norra stambanans sträckning. Av dåtidens större städer kommo härigenom utöver landets tre största städer endast Lund, Linköping, Norrköping och Uppsala att ligga vid dessa tre stambanor. .... Men det är påfallande hur ytterst få tunga och massgodstransportkrävande industrier som dessa stambanor direkt betjäna."

En liten faktakontroll visar att Sveriges 5 största år 1850 var:
1 Stockholm 93.070
2 Göteborg 26.084
3 Norrköping 16.916
4 Karlskrona 14.097
5 Malmö 13.087

Invånarantalen var i:
Lund 6.709
Linköping 5.240
Uppsala 6.952

Totalt hade Sveriges 87 städer 352.247 invånare. (Gävle hade hela 9.261 invånare.)
(Källa: http://www2.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/befolkning/1850.htm)
Sveriges hela befolkning var 3.483.000 (hittade uppgiften på Tacticus, men länken fungerade inte nu), så bara 10 % bodde i städerna.

Flera ex av boken är till salu på t.ex. http://www.bokborsen.se från 120:- + FRAKT

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #9 skrivet: januari 03, 2012, 15:50 »
Det där med militärhistoriska aspekter tror jag faktiskt är en sentida skrivbordkonstruktion. Det svarar nämligen inte alls till hur den militära huvudstrategin var upplagd under 1800-talet. Det var nämligen  inte kusterna som var skulle försvaras, det var inlandet. Genom att dra järnvägarna genom just inlandet ökade man faktiskt istället möjligheterna för fienden att nå fram till den punkt där Sverige, om platsen föll, skulle erkänna sig besegrad, nämligen Karlsborg. Karlsborgs fästning vid Vätterns västra strand började byggas i början av 1800-talet efter en helt ny försvarsstrategi, det s.k. centralförsvaret. Vid krig skulle den samlade svenska armén dra sig samman till Vätternområdet för att här utkämpa slutstriden. Som en förpost planerades en stor fästning i Jönköping och en i Askersund. Huvudfästningen blev Karlsborg med sitt enorma s.k. "Slutvärn".

Planerna fanns långt fram i tiden. Den enorma stenbyggnaden "Slutvärnet" planerades att täckas av pansarplåt i slutet av 1800-talet (en testplåt där man skjutit med en kanonkula som lämnat djupt avtryck finns kvar på väggen). Så sent som vid utbrottet av 2:a världskriget fördes i hemlighet hela Sveriges guldreserv till fästningens källarevalv för att inte falla i angriparnas händer. Min farfar var en av tre som hade en av de tre nycklar som fordrades för att komma in i valven.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Järnvägen på 1850-talet - hur valdes stambanornas sträckning?
« Svar #10 skrivet: januari 09, 2012, 10:01 »
Hur synen var på det militära värdet av Karlsborgs fästning i mitten av 1800-talet låter jag vara osagt.

De militära aspekterna samt önskan om att skapa nya samhällen med sträckningen av Södra Stambanan nämns även här:

http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kulturmiljostrak/Pages/Sodra_stambanan.aspx

Det är nog billigare att lösa in mark utanför tätorter.

Om vi tittar bortanför stambanorna har jag för mig att järnvägarna här i Skåne har dragits med hänsyn till sockerbruken? 

Thomas I