Här finns fortfarande levande traditioner som använder 'sakrala knivar' som högst profana symbolvapen. I flärtalet av traditionella folkdräkter skulle alla 'riktiga karar' ha kniv till dräkten, medan kvinnorna hade större silverhängen ("söljen") av olik karaktär. Sen finns det variationer i knivarnas former och dekor som - i likhet med den övriga dräkten - varierar från distrikt till distrikt.
http://smijernsbua.no/index.php?main_page=index&cPath=50_54Eftersom man numer kan beskriva ett samband mellan vikingtidens kvinnodräkter och medeltida folkdräkter är det liten tvekan om hantverkstraditionens forn-nordiska ursprung:
http://www.gibud.no/Auction/APViewItem.asp?ID=414203Dessa exempel törs bevisa att
konsthantverkets kvaliteter - jämte form, fason och tradition - har haft definitiv prioritet före praktisk funktionsduglighet och slitstyrka. En del av bronsålderns dolkar, värjor och svärd faller i samma kategori.
Vidare kan man anmärka att knivarna i våra folkdräkter kommer i två grundformer; med bladformad eller lansettformad spets. En liknande skillnad i formspråk, mellan bladformade respektive lansett-formade spetsar, kan man också skona i järnålderns dekorationer oh bronsålderns symbolvapen.
Eftersom folkdräkterna varierade mellan olik ålder och "dignitet" (civilstatus) kan olik form på mannens specifika symbolvapen hänga i hop med männens olika "värdigheter" i ett 'stratifierad samhälle'. Endera motiv i dom norska silverarbeten påstås härstamma från järnåldern:
http://www.bunadsolv.no/soljer1.htmhttp://hobbysmed.blogspot.com/2010_04_01_archive.htmlFöljer man resonemanget och accepterar att också stenåldern var ett "stratifierad samhälle" kan man även formoda att sten-smedernas mästarstycken - av enkla och dubbla 'båtyxor', lansett-formade dolkar och bladformade sablar - varit tydliga symbolvapen av sällsynt kvalitet i sin samtid.
I så fall kan man läsa in olika sociala funktioner ("status") mellan bärarna av dom olika vapnen. Under bronsåldern ser man skillnaden på sablar vs. svärd, spjut vs. lansar - där den spetsiga lansettformen växlar med den rundare 'bladformen'. Inom järnålderns dekor och i den medeltida heraldiken ser man t.ex. lansett-formade löv (t.ex. ask) vs. rundare 'lövtungor' (t.ex. ek).
Efter dom uppgifter och kommentarer som framkommit på denna tråd kan det vara frestande att föreslå att namnet på dessa 'stridsxor' kanske borde uppdateras - till 'torshammare'. I Finland kallar man redan 'stridsyxorna' för "Vasarakirves" (Hammaryxa), "Ukkon kirves" ('Odens yxa') eller "Ukkon vasara" - alltså "Odens hammare":
http://fi.wikipedia.org/wiki/Ukon_kirves