Undersökningarna av Åskloster i Halland

[Jerrark]

I somras fick jag tillfälle att besöka utgrävningen av delar av det gamla Åskloster i Halland. Klostret grundades år 1194 av cisterciencermunkar som kom från Sorö kloster på södra Själland. De lät anlägga klostret i Viskans dalgång, ca 15 km norr om Varberg, på en höjd inom synhåll från klosterfjorden. Det kom efterhand att utvecklas till en viktig maktfaktor och kom att äga mellan 200 och 300 gårdar i norra Halland. Klostret hade också starka band med kungamakten. Bl a så skall drottningen Blanka (Blanche av Namur) i mitten av 1300-talet ha låtit begrava sina och kung Magnus Erikssons två döttrar, som dog i unga år, här. Klostret hade viktiga ekonomiska intressen i norra Halland och in i Västergötland, t ex hade de rättigheter till fisket i Viskan ända upp Skene i Marks kommun.

Utgrävningen ingår i ett projekt drivet av privatpersoner som med hjälp av professionella arkeologer vill undersöka hur klostret sett ut, dess exakta läge och hur det har använts. I projektet har ingått noggranna förberedande arkivstudier av gamla skrifter och kartor. Arkivstudierna har senare kompletterats och utökats med inventeringar i området följt av avancerade metoder som flygskanning med laser och undersökningar med markradar.

När jag och några till besökte utgrävningarna i juli i år blev först vi förevisade en del av de fynd som gjorts. Vi fick bl a se  tegel från klosterbyggnaden, ben som stammade från munkarnas måltider och rester av olika typer av keramikkärl som använts här.
I en del av teglen kunde man se fotspår av hund, katt och ekorre. Fotspåren hade uppkommit när teglet fortfarande var blött innan det torkats och bränts. Så här kunde man få ett direkt vittnesbörd om vilka djur som rört sig på platsen för många hundra år sedan.

Vi blev också visade själva utgrävningsschaktet där man tydligt såg rester av husväggar i tegel och ett fint lagt stengolv.

Man planerar att fortsätta gräva nästa sommar om man får råd. Bland annat vill man hitta kryptan där eventuellt de små prinsessorna finns begravda.

Lite mer information om Åskloster

http://askloster.web.surftown.se/index.html

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3878.msg38309.html#msg38309

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2142.msg38935.html#msg38935

[Jerrark]

Vad gäller fiske så finns rester av fiskeanläggningar som en gång tillhört Åskloster vid Åsbro, ca 5,5 km åt nordöst.

En bild på åsträckan med de gamla stenkistorna kan ses här:

http://www.hallandskonstmuseum.se/Samlingarna/visa/99909

[Jerrark]

Wiki har också lite bilder och fakta om klostret.

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85s_kloster

[Jerrark]

Nu finns det filmbilder från utgrävningen:

http://www.youtube.com/user/5BJRZ#g/u

[Jerrark]

Här är en bild på ett av teglen med tassavtryck som jag nämner ovan:

http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionImages/Sv/nyheter/2011/AsklosterTegelstenTassavtrycki.jpg


http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/nyheter/Nyheter-2011/Pages/utgravningen-vid-asklosters-kungsgard.aspx?keyword=%c3%a5sklosters

[Leif]

Det finns ett par till tegelstenar med tassavtryck som jag fick hjälpa till att identifiera. Inte lika tydliga som de Jerry länkade men ändå. Kattunge respektive mindre hund (samma storlek som min terriers tassar)

[Jerrark]

Undersökningarna vid Åskloster fortsätter nu i sommar med start den 2 juli.

http://askloster.web.surftown.se/page29.html

[Jerrark]

Nu är sommarens utgrävningar vid Ås kloster avslutade. Man kan läsa om undersökningarna och titta på en massa bilder på klosterprojektets Facebook-sida.

http://sv-se.facebook.com/pages/%C3%85s-kloster/153637224701237

[Jerrark]

Nyligen hade jag nöjet att besöka ett seminarium om Åskloster hållet i Göteborg.  Flera intressanta föredrag hölls. Bland annat så berättade Lena Bjuggner och Erik Rosengren från Kulturmiljö Halland om årets grävningar där man undersökt delar av klostrets östra länga.

Jan Kuylenstierna, som letat efter klosterväxtrelikter vid Ås kloster berättade om olika växter runt om klostret och om växter på andra håll som kan knytas till klosterverksamhet. Han kunde också avslöja att Jan Guillou var fel ute när han i Arn beskrev tulpaner i Sverige. Dessa blommor kom in i landet först långt senare.

Tore Nyberg, Syddansk universitet, Odense gav oss ytterligare information om Ås ur de cisterciensiska generalkapitlen och Hans Krongaard Kristensen från Aarhus universitet berättade om formtegel från Ås Kloster och jämförde med liknande från olika danska kyrkor.

Christian Lovén berättar om sin forskning rörande Ås klosters gods. Han kunde konstatera att klostret ägt 253 gårdar. De flesta av dem låg inom en dagsmarsch från själva klostret. Han berättade också om olika inkomstkällor som klostret kan ha haft.

Efter föredragen så bjöds det också på en bussresa bl a till ett stort kvarnstensbrott i Veddige som eventuellt kan ha något samband med Ås kloster. Även Sällstorps kyrka besöktes. I kyrkan finns ett par medeltida träskulturer som enligt lokal tradition en gång skall ha funnits i klostret.
Slutligen besöktes de fasta fiskeanläggningarna vid Åsbro som en gång tillhört Ås kloster.
Allt som allt ett lärorikt och trevligt arrangemang. Bussresan bjöd också på social samvaro och många intressanta diskussioner.

http://askloster.web.surftown.se/page18.html

[Jerrark]

Kan ju förövrigt nämna att det år 2005 gavs ut en bok om Ås kloster skriven av Ann Marie Skogsberg. Boken heter Ås kloster, Cisterciensernas Asylum i Halland.

http://cederbjork.se/elisabeth/asylum/asylum.html

[Kungsune]

Spännande! Vad gäller tulpaner kan det ju vara intressant att bena ut vad som är hårdfakta. Jan Guillou berättar ju om personer som rör sig mellan ett område, där tulpaner odlades sedan 1000-talet, och Västergötland. Att de skulle ha kunnat ta med denna växt är inte alls osannolikt. Sedan att vi inte har några konkreta belägg för att någon någonsin gjort så i verkliga världen är väl en annan sak. Jag tycker Jan ska ha en eloge för att han fantiserar konstruktivt. Att tulpaner blir vanliga i Västeuropa på 1600-talet betyder ju inte att det inte kan ha funnits enstaka exemplar långt tidigare. Guillous idé om att några resenärer skulle kunna ta med tulpanlökar från Turkiet är helt stringent. Det är ju ett klassiskt förfarande. Skulle snarast förvåna mig om ingen har försökt sig på detta under medeltiden.
Så kallat "sensationella" upptäckter görs ju hela tiden.
Tycker det är viktigt att vi inte konstruerar onödiga klyftor mellan fackmän och romanförfattare. Vi arkeologer kommer nog framstå som lite bakom flötet i andras ögon annars.

[Jerrark]

Ja, det är ju intressant med spekulationer i romanform även om vi inte har några handfasta bevis angående vissa växter och djur under vissa tider. Men vid vissa tillfällen kan det ändå vara av intresse att uppmärksamma att vissa påståenden i romaner inte alltid stämmer med den för tillfället gällande kunskapsbilden inom ett forskningsfält.

Dock tror jag inte sådana påpekanden skapar allt för djupa klyftor mellan vetenskapsmän och romanförfattare.

[Kungsune]

Absolut men allt som oftast vill man skriva folk på näsan utan att man egentligen har särskilt starka belägg själva. Det har ju hackats en hel del på Arn-serien och då ofta på just fakta som ligger i spekulationsfältet som ju ingen vet särskilt mycket om.

[Jerrark]

Såklart det är romanförfattarens privilegium att kunna fantisera och spekulera friare än vetenskapsmannen. Dock kan det ju ibland vara bra för den stora publiken att få reda på vad vi egentligen vet och vad vi inte vet.

[Kungsune]

Ja, det är det jag menar. Man får intrycket att vi vet att Jan Guillou har fel men det vet vi ju faktiskt inte. Vi bör hålla oss till vad vi vet. Vad vi vet är att vi inte kan påvisa tulpanlökar i Sverige före 1600-talet?.

[Jerrark]

Tja, man får väl utgå från vad som är mest troligt eller ej. Problemet kan ibland vara att många ibland sväljer allt som står i en historisk roman med hull, och hår (speciellt gäller det böcker av kända författare som Guillou), sålunda finns det ju t o m de som tror att Arn själv har existerat. Så att ibland påpeka vad vi inte vet och vad som är mindre troligt skadar väl inte.

Vad gäller tulpaner och andra växter i Arn-böckerna så finns det fler som reagerat: http://www.dn.se/bostad/anlagg-en-ortagard-fran-medeltiden?rm=print

[Kungsune]

Jo visst! Vad jag reagerade på var hur man väljer att uttrycka sig. Bättre hade varit "Guillous tulpanberättelse är inte särskilt sannolik eftersom..".Annars sänker man ju sina egna slutsatser till samma nivå som romanförfattarens dvs den fiktiva.

[Jerrark]

Tja, den redogörelse jag lyssnade på och återgav vissa tankar från var muntlig och blev kanske inte lika välformulerad  som om det varit en skriftlig framställning i avhandlings- eller artikelform. Frågan om vilka växter (och djur) som fanns vid olika tillfällen i histoien, och vad som är troligt eller ej i sammanhanget är ju dock intressant och tål att diskuteras.

Intressant är ju också frågan om historiska romaners trovärdighet och om det överhuvudtaget är lönt att påpeka detaljer som kan vara fel eller tveksamma.

[Jerrark]

Film från Åsklosterseminariet 2012.

Lena Bjuggner och Erik Rosengren från Kulturmiljö Halland berättar om utgrävningarna 2011 och 2012. En intressant upptäckt var att vi hittade kraftiga murar som markradarn inte detekterat. En annan spännande upptäckt var en tegelmur som går vinkelrätt under östra längans östra grundmur. Denna mur måste tillhöra en tidigare byggnad som vi hoppas kunna få veta mer om i kommande utgrävningar.

http://www.youtube.com/watch?v=JvppCEj6_vM

Mer filmer

http://www.youtube.com/user/5BJRZ?feature=watch

[Jerrark]

I senaste numret av Populär arkeologi (nr 1, 2013) finns en artikel (sid 23-25) om växterna vid Åskloster. Artikeln bygger på en inventering utförd av Jan Kuylenstierna. Växter som tas upp i artikeln är bl a Skelört, Trubbhagtorn, Stor Ormrot, Kummin, Vattenstånds och Fiskmålla.