Egentligen finns det väl de som är betydligt bättre lämpade att svara, jag har inte hundra koll på vilka typer av fynd som är vanliga eller ovanliga osv. Leif borde väl ha bättre koll, men han kanske är ute och jagar istället för att hänga på forumet....
Man kan väl iallafall konstatera att både människa och natur farit ganska hårt fram, det medeltida Jönköping har bränts otaliga gånger av såväl danskar som stadsborna själva, sista gången enligt uppgift totalt jämnad med marken. Vidare verkar man inte haft nån vidare önskan att bevara.. man har sprängt grävt och schaktat rätt vilt.... en bronsåldershög vid Ljungarum undersöktes visst med hjälp av dynamit....
Vättern har ätit sig in i trakten sakta men säkert, data om hur stor denna effekt är verkar motstridiga... men det rör sig om flera hundra meter de senaste 1000 åren. En jämförelse med 1600-tals karta visar att på Rosenlundsbankarna och i Huskvarnaviken har upp till 150 meter försvunnit sen kartan gjordes, det skulle kunna ge upp till en halv kilometer sen vikingatiden. Förhållandena i Jönköpingsviken bör vara relativt lika.
På idag försvunnet område vid Rosenlundsbankarna låg åtminstone fram till 1600-talet ett omfattande höggravfält kallat Högagärde. Läget är onekligen imponerande men man kan knappast vettigt bedömma antalet gravar eller deras omfattning, men Nicander skriver år 1670 "Vid randen av denna äng, just nere vid sjön Vättern, ligger en mängd kullar, sammankastade av sand, om vilka gängse sägen förtäljer, att de innehåller mera guld silver och penningar än eljest de rikaste städer och slott. Många andra minnesmärken på denna plats, som äro kända för vårt folk genom sägner, har förstörts genom tiderna,"
Det är bara att skaffa sig en undervattensarkeolog och ett tillstånd och ge sig ut att dyka med andra ord... min gissning är bebyggelsekoncentrationen låg nära Vättern. Möjligen har även en koncentration funnits vid Ljungarum, och min gissning är även en vid Sanna/Oset.
Vad gäller ekonomin så är väl lämningarna efter järnframställning vid Axamo och Torsvik omfattande och det är väl inte långsökt att tro att detta varit en viktig ekonomisk motor. Jordbruket är väl svårbedömt, det är ju oklart hur stora lämpliga arealer man haft att tillgå, men klimatet är gynnsamt. Utanför vättersänkan är jordbruket knappast högproduktivt, där är kallt och stenigt. En mängd toponymer (-drätt) talar för att fisket varit viktigt, gissningsvis har sik och siklöja varit främsta fångst i Vättern, I småsjöarna Munksjön och Rocksjön var nog vitfisk och gädda vanligast då som nu. På hösten bör öring kunnat ha fångats i stora mängder i framförallt utflödet från Munksön och dess tillflöde Tabergsån, givetvis också i Huskvarnaån.
Om fågel ingick i jaktbytena så passerar ju mycket flyttfågel förbi höst och vår.
Jönköping ligger ju dessutom mycket lämpligt till ur kommunikationssynpunkt, i mossarna söder ut, (vid Axamo och Torsvik) ligger Lagan och Nissans uppriningsområden. Oavsett om man färdades på eller bredvid dessa vatten så framstår Jönköpingsbyggden som en knutpunkt söderut. Här finns en väg eller iallafall stig belagd under tidig medeltid i toponymen Stigamot.
Känns nästan som namnet Smålands Jerusalem skulel kunan bytas ut mot Smålands Atlantis... Har bott i närheten av Jönköping nästan hela mitt liv men känner ändå att jag nästan inte vet någonting om det tidiga Jönköping, trots allt läsande och trots att jag en kort tid arbetade på museum och där kom i kontakt med många som också sökt kunskap...