Författare Ämne: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?  (läst 19279 gånger)

Utloggad Ti

  • Stammis
  • Antal inlägg: 360
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #40 skrivet: november 10, 2009, 17:31 »
Ingen aning, det är vad bla Snorre påstod. Sen var det någon som påstod
att han(Oden) hade inbillat hela Europa att han var en gud, jag tror den uppgiften
kom från Danmark om jag minns rätt.
Just det, den uppgiften kommer från Saxo Grammaticus.

Utloggad sockerfri

  • Stammis
  • Antal inlägg: 452
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #41 skrivet: november 12, 2009, 16:33 »
Att mutationen finns i Norge, är det så?, är väl inte speciellt konstigt, om
en högättad kvinna, begravd i Osebergshögen, bar på den.

Mutationen kallas U7 i de vetenskapliga kretsarna, och en sökning i databasen mitosearch visar att det finns en dansk som bär på den, det finns även ett antal östeuropéer och centraleuropéer tillsammans med indier bland sökresultaten...men mitosearch har en liten databas. Jag tog mig även ett titt på U7 projektet på ftdna, som även den har ganska få medlemmar...18 stycken med tolv stycken från Europa, ingen skandinav dock men en nordtysk och ett antal polacker.

För att kunna vara mer exakt måste jag kunna se en lista på mutationerna och gentypningarna från kvinnans resultat, därifrån får man göra en jämförelse med moderna referenser. Eftersom det finns många geografiska variationer av samma mutation i detta fält inom genetiken blir det genast enklare att hitta samband. Den variation som kvinnans resultat stämmer överens med skulle jag säga passar bäst som "etnisk designation" för henne, men även då blir det inte tillräckligt, då vi gör en slutsats utan att t.ex. göra antagandet "kanske hon har ättlingar i det området?".

Det genetiska fältet utvecklas snabbt, men är inte "nytt" som många påstår (denna form av genetik har funnits nästan lika länge som radiokoldatering), bara att man ändrat fokus på markörer...t.ex. blodantigener som Cavalli-Sforza använde sig av i sina stora arbeten - som många arkeologer tagit sig till - är idag utspelade av andra mer effektiva markörer.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #42 skrivet: november 12, 2009, 17:21 »
Hur stort samtida referensmaterial finns det, d vs hur ser fördelningen av dessa markörer ut hos andra undersökta vikingatida skelett?
Ju äldre desto bättre.

Utloggad sockerfri

  • Stammis
  • Antal inlägg: 452
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #43 skrivet: november 12, 2009, 20:58 »
Hur stort samtida referensmaterial finns det, d vs hur ser fördelningen av dessa markörer ut hos andra undersökta vikingatida skelett?

Här är en lista på publicerad aDNA från Skandinavien:

Tredje årtusendet fvt
2 st Gropkeramik, Gotland - oidentifierade
8 st Gropkeramik, Gotland - U4
3 st Gropkeramik, Gotland - U5
3 st Gropkeramik, Gotland - U5a
1 st Gropkeramik, Gotland - V
1 st Gropkeramik, Gotland - K (visades som J i studien)
1 st Gropkeramik, Gotland - T
1 st Trattbägarkeramik, Gotland - H
1 st Trattbägarkeramik, Gotland - T
1 st Trattbägarkeramik, Gotland - J

Början av vår tidräkning (BC/AD)
2 st Bøgebjerggård, Danmark - H
2 st Bøgebjerggård, Danmark - I
1 st Bøgebjerggård, Danmark - R0a
1 st Bøgebjerggård, Danmark - U2e
1 st Bøgebjerggård, Danmark - U5b1

200-270-talet
4 st Skovgaarde, Danmark - H
1 st Skovgaarde, Danmark - H1
1 st Skovgaarde, Danmark - J
2 st Skovgaarde, Danmark - K
1 st Skovgaarde, Danmark - U3a
1 st Skovgaarde, Danmark - V

Osebergsgraven, Norge (780-790-talet) - U7

1000-talet
1 st Fyn, Danmark - K
5 st Fyn, Danmark - H
1 st Fyn, Danmark - U5a1a
1 st Fyn, Danmark - I
1 st Fyn, Danmark - X2c
1 st Fyn, Danmark - T2
Sven II Estridsen, Danmark (1074) - H
3 st Kongemarken, Danmark (1000-1250) - H
2 st Kongemarken, Danmark (1000-1250) - I
1 st Kongemarken, Danmark (1000-1250) - J
1 st Kongemarken, Danmark (1000-1250) - U7
1 st Kongemarken, Danmark (1000-1250) - T2

Resultaten från Birger Jarl har inte publicerats än, och det finns säkert flera opublicerade resultat.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #45 skrivet: november 15, 2011, 18:55 »
Funderar lite kring detta med begravning i båtar, i mark främst. Oseberg är känt, i mälardalen flera om än mindre men i övriga skandinavien, eller utanför??
Erik

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #46 skrivet: november 15, 2011, 20:14 »
Det finns båtgravar på flera olika ställen i Skandinavien, däremot så ser traditionerna lite olika ut beroende på region.

Osebergsgraven är inte den enda skeppsgraven i Norge, utan det finns ett antal till. Dessa är dock vad jag förstår koncentrerade till södra Norge (både Osebergskeppet och Gokstadskeppet, en annan skeppsgrav, hittades i Vestfold), och till skillnad från bågravarna i Mälardalen innehåller de skepp istället för båtar, och de tillhör vikingatid.

Även i Danmark finns det båtgravar, tex Ladbyskeppet som hittades på Fyn. Även detta är ett långskepp från vikingatid.

I Sverige finns som sagt ett ganska stort antal båtgravar, framför allt i Mälardalen. Dessa förekommer både som så kallade båtgravfält, där gravfältet innehåller flera båtgravar, och som ensamma båtgravar på gravfält av blandad typ. Idag känner vi till 11 båtgravfält, varav nio ligger i Mälardalen och två i Östergötland. Enstaka båtgravar har påträffats över ett större område, med exempel i Småland, Blekinge och på Öland. Båtgravfälten dyker upp under tidig vendeltid och fortsätter ibland fram till 1000-talet, medan de enstaka båtgravarna oftast verkar tillhöra vikingatid. Båtarna i de svenska båtgravfäten är framför allt mindre fartyg med en längd på 10-12 meter.

Det är möjligt att det finns några större skepp begravda i vad som idag är Sverige, och jag tror att några högar har pekats ut som möjliga exempel, men inga har än så länge grävts ut.

Båtgravar finns även på de brittiska öarna. Den mest kända är förstås hög 1 i Sutton Hoo, ett väldigt långskepp som begravdes runt 625 i sydöstra England, och som är Europas rikaste grav från denna period. Den antas ha anlagts för en anglo-saxisk kung, kanske Raedwald av East Anglia. Föremålsformer bland gravgåvorna har tydliga paralleller i materialet från båtgravarna i Vendel och Valsgärde.
Båtgraven i Sutton Hoo verkar dock ha varit en engångsföreteelse, och inga fler har hittats i den delen av England eller från den perioden. Senare dyker båtgravar liknande de man hittar i Skandinavien, framför allt de svenska, i Skottland och de brittiska öar som hade koloniserats av skandinaviska vikingar.

Hm... jag har säkert missat några ställen. Andra kan säkert fylla i.   

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #47 skrivet: november 15, 2011, 20:33 »
Intressant, Östenshög, om jag inte minns fel, vid sagån har utpekats som en eventuell kandidat. Det är intressant med skepp som begravningsfenomen vid sidan om andra former. Verkar vara en form som präglas av inflytande. Kammargravarna i mellansverige är väl ungefär samtida? Nå, det du räknar upp täcker väl i mångt och mycket regioner som präglas av vattenburen kommunikation. Undrar hur deras gravgåvor speglar detta?
Erik

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #48 skrivet: november 15, 2011, 21:37 »
I Mälardalen så verkar kammargravarna vara som vanligast lite innan båtgravarna, under romersk järnålder och folkvandringstid. De äldsta daterade båtgravarna är från tiden runt 600 e.Kr., så vendeltid. I både Vendel och Valsgärde börjar gravfälten med kammargravar, som sedan verkar ersättas som gravskick av båtgravarna. Ungefär samtidigt dyker även storhögarna upp.

Gravgåvorna är, förutom själva båten, inte särskilt präglade av den vattenburna kommunikationen, om nu inte importföremål räknas som en sådan prägling. I stort är gravgåvorna ungefär samma som i rikare brandgravar, bara mycket mer kompletta förstås. De består av djur som häst, ko, gris och får; hjälmar, svärd, spjut, pilar och sköldar, olika sorters kärl, dräktutrustning i form av tex bältesbeslag och spännen, olika sorters verktyg, matlagningsutrustning, dryckeshorn och glasbägare osv. 

Utloggad Ättelägg

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 188
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #49 skrivet: november 15, 2011, 22:42 »
Låter ganska genomtänkt alltså. Importföremål är intressanta, vad jag förstått är importföremål tidigare sätt som mer gåvor som vandrat från storman till storman, men idag är man inte lika säker. Tänker på den romerska masken från gotland bl a som troligen är mer att se som en produkt som följt ägaren till Gotland. Likaså andra föremål, tänker på den romerska brpnsurna de hittat i Västmanland, den är i orimligt gott skick för att sakta vandrat ur hand i hand till det avlägsna Västmanland.

Tror ändock att just gravskick av båt säger något om de gravlagda. Varför båt, en resa till de döda? Eller kanske likt gravgåvorna så säger det mer om den gravlagda och dess omständigheter? Såg ett inslag om en polynesier som begravt sin hustru under deras veranda, för att de hade älskat att sitta där, han ville ha sin fru närma sig. Titta på vår gravsättningar, de är sig lika sedan relativt lång tid även om gravstenens symbolik ändrat sig lite. Detta i mordärn tid med en fluktation i kultur som jag tror är ganska nytt. Att ändra sig från det vedertagna säger något.
Erik

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Osebergsdrottningen och hennes trälinna?
« Svar #50 skrivet: november 15, 2011, 23:39 »
De romerska importföremålen är oftast i ganska bra skick när man hittar dem i gravar. Vissa av dem kom säkert till Skandinavien med folk som själva varit nere på kontinenten, medan andra kom hit genom handel.

Visst fanns det säkert ideologiska och symboliska betydelser bakom båtgravarna. Tex har Ola Kylberg funderat på, för båtgravfälten i Mälardalen, om de döda kan ha dragits längs tex Fyrisån liggande i sin båt i en sorts "lit de parade" på vägen till gravfältet där de skulle begravas. Kanske har de hästar som ofta ligger offrade vid båtens stäv varit de hästar som dragit båten till gravläggningen.