Jag blev lite besviken när jag fick se en rekonstruktion av detta kulthus på Historiskas webbsida men det stämmer in på min bild om mer nedtonade byggnader för religiös kult. Ser ut som en fäbod eller ett vanligt hus.
Tja, kom ihåg att rekonstruktioner består till stor del av vetenskapligt underbyggda gissningar. Oftast så har vi ingen aning om hur utsmyckad en byggnad har varit, och det kan även vara svårt att säga säkert hur saker som takkonstruktionen varit utformad och vilken takhöjd den har haft.
Till min fråga. Varför bildas Sigtuna som en plats för kungamakt(myntning) och den nya religionen(kristendom) när man har gigantiska gamla Uppsala, som funnits i tusen år, på tre mils avstånd?
Bra fråga, tyvärr så har vi inga säkra svar på det. Men några tankar:
Sigtuna (eller snarare Fornsigtuna) förefaller ha varit en kungsgård som ingick i samma system av kungsgårdar som Gamla Uppsala, Hovgården på Adelsö, Åshusby och utan tvekan flera andra, och utifrån fornlämningsmiljön så kan det ha varit en av de mer framstående kungsgårdarna. Den ligger på vägen mellan Birka/Östersjön och Gamla Uppsala, så dess läge var mycket strategiskt.
Tyvärr är det politiska skedet under andra halvan av 900-talet väldigt otydlig, men av någon anledning läggs Birka som bekant ner, och i samma veva grundläggs Sigtuna. Oberoende om denna utveckling berodde på ett maktskifte (västgötar, östgötar, danskar... förslagen är många) eller interna faktorer (tex att landhöjdningen gjorde Birka mindre passande som handelsplats) så låg det i tiden att grunda organiserade städer. Att Birka kom att ersättas med en sådan stadsbebyggelse är nog inte konstigt alls. Att den kom att placeras vid vattnet var nog också självklart. När den person eller grupp personer som tog beslutet att grunda denna stad valde plats, så var det naturligt att lägga den på mark som man hade kontroll över - mark som tillhörde en kungsgård. Av de stora, kända kungsgårdar i området som vi känner till så hade Sigtuna det mest strategiska läget, skyddat i viken som leder till Gamla Uppsala men tillgängligt för handelskepp.
När det gäller kristendomen i Sigtuna så är det en svårare fråga. Man talar ofta om Sigtuna som en "kristen stad", men den individ som man idag oftast kopplar till Sigtunas grundande, Erik Segersäll, framställs inte entydigt som en kristen individ. Olof Skötkonungs mynt har ett kors på ena sidan, men det är svårt att säga om det representerar hans tro eller om det handlar om ikonografisk härmande av samtida myntning på andra platser. Man har än så länge inte hittat någon tidig kyrka i staden. Fynd av kristna föremål visar dock att kristna individer rörde sig i Sigtuna. Fram mot mitten av 1000-talet, med uppgifterna om biskopsätet, så får man väl tolka det som att någon sorts kristen organisation hade upprättats.
