AndreasE. Det behöver det inte alls betyda. nya religioner slår inte igenom så snabbt och gamla stannar kvar och blandas med det nya. Det är en process under flera hundra år.
Problemet är ju att arkeologiskt så finns det i stort sett
inga tecken på kristendom utanför Birka/Sigtuna innan sent 900-tal och 1000-talet. Att påstå att kristendomen skulle haft något större inflytande, tex på kulten, innan dess sträcker alltså det arkeologiska källmaterialet till bristningsgränsen. Det arkeologiska materialet vittnar snarare om att kristendomen var en ytterst marginell företeelse fram till sent 900-tal då den började spridas relativt fort, med kanske en 100 år av religionsblandning och synkretism därefter.
Uppåkratemplet är givetvis inget som bevisar utvecklingen i andra områden men det är dock något vi har kunskap om.
Visst, vi vet saker om kultbyggnaden i Uppåkra. Men att applicera det på Mälardalen/Gamla Uppsala är ju väldigt svårt, framför allt då de två platserna uppenbarligen utvecklades väldigt olika mot slutet av yngre järnålder och tidig medeltid.
Tills att det hittas spektakulära tempel kring Mälaren har du inte mycket mer än gissningar via skriftliga källor.
Håller med. Vi vet inte om det funnits ett tempel i Gamla Uppsala, och spekulationen bygger mycket riktigt på de skriftliga källorna. Själv har jag ingen aning om templet verkligen fanns. Jag skulle inte bli förvånad om det gjorde det, men jag vet inte. Däremot så anser jag inte att man kategoriskt kan säga att det inte
finns någon möjlighet att det fanns där när Adam beskrev det på grund av att kristendomen skulle ha varit för spridd.
Sen kan man ju diskutera hur "spektakulärt" kulthuset i Uppåkra var. Dess storlek i plan är ju ingenting speciellt, och både takhöjd och stiliga sniderier är ju antaganden. Grova stolphål som tyder på hög takhöjd är knappast ovanliga. Det intressanta med byggnaden är ju snarare dess funktion än dess arkitektur.
Att det fanns mindre kulthus kvar som flöt in i den allmänna bebyggelsen fram till 1000-talet är inget märkvärdigt.
Men det vet vi ju inte om de gjorde. Kulthuset i Borg stod kanske ut jättemycket från den omgivande bebyggelsen. Det är mindre än kulthuset i Uppåkra, men det är knappast konstigt med tanke på att platsen inte var tillnärmelsevis lika betydelsefull som Uppåkra. Men vi vet ingenting om dess arkitektur och utsmyckning, utöver det som stolphålen kan säga oss.
Jag gissar att kristendomen fått ett genomslag på så sätt att mer spektakulära inslag av asatron slipades bort först.
Varför tror du det? Antropologiska jämförelser? Arkeologiska fynd? Magkänsla?
Om jag skall följa vad du säger så faller väl Olof Skötkonung, som en kristen kungaikon, eftersom han i så fall bara använde Sigtuna som en myntverkstad?
Hur menar du att han "faller"? Han var ju inte en "ikon" när han levde, utan en människa. Synkretism betyder ju just att olika religioner lever sida vid sida och sammanblandas. Att Olof Skötkonung har gått till historien som en "kristen" kung säger ju ganska lite om hans verkliga förhållande till både kristendomen och hedendomen, och sina undersåtar inom båda religionerna. De skriftliga källorna vi har kvar (som jag vet att du inte sätter mycket värde vid) verkar ju skildra ett ganska komplicerat politiskt spel mellan "kristna" regenter och "hedniska" jarlar och storbönder där man till stor del verkar ha accepterat varandras tro.