[highlight=red]Planering med hjälp av Webb-GIS[/highlight]
Tillgång till samhällsinformation i enkla Webb-GIS möjliggör för planerare på nationell-, läns- och kommunnivå att snabbare, enklare och med mera aktuell information handlägga sina ärenden och ta fram planer. Webb-GIS är också ett effektivt sätt att låta medborgarna ta del av pågående planerings-processer.
[highlight=red]Sessionsledare Karin Sterner, Riksantikvarieämbetet[/highlight]
[glow=red]STADSPLANERING MED KULTURMILJÖHÄNSYN I ARBOGA STAD[/glow]
Bebyggelseregistret som informationskälla ger nya möjligheter för de kulturhistoriska kvaliteterna i bebyggelsen att vävas in i kommunens olika plane¬ringsprocesser.
Läs mer på:
http://www.arboga.se/kopingtemplates/Page.aspx?id=3790[glow=red]Per Granlund, Arboga kommun[/glow]
Stadsarkitekten och planarkitekten i Arboga kommer ofta i kontakt med kulturmiljön i samband med bygglovsärenden och planärenden. Därför är en bevarandeplan viktig men det är också viktigt att informera och inspirera. Detta har man försökt göra genom olika vägar och medier. Man arbetar genom web baserad information, t ex hemsidor och bebyggelseregister, tryckt media som böcker och broschyrer, utställningar i både offentlig och kommersiell miljö. Man kan göra utställning inom kommunens lokaler, i caféer eller museer etc. Man kan också ge ut medier på CD-rom eller DVD och man kan arbeta med distribuerings frågor som till vem och hur förmedlar man informationen.
Det är viktigt att se till vem information är riktad och vilka som behov av informationen. Det är inte bara allmänheten som har behov att information utan även politiker och näringsliv.
I Arboga har man valt att arbeta med hoten mot kulturmiljön. För att identifiera dessa har man gjort en ortanalys inom vilken man haft en plattform för diskussion rörande översiktsplanen. Man har också arbetat inom EU-projekten Historical times och Tidsmärken Stadsmiljö.
Inför framtiden vill man gå utanför staden och göra en bebyggelsebeskrivning av landsbygden man vill arbeta med kommunal K-märkning, lägga upp en brandstrategi och arbeta efter en enkel detaljplan i så fall på bekostnad av en ny områdesplan.
Man ser flera fördelar med att upprätta register
• Dokumentering över tid
• Förhindrar ”de små stegens tyranneri”
• Tillgänglighet
• GIS koppling med kartor
Man vill gärna bygga upp dessa register i samarbete med andra institutioner t ex länsmuseet och länsstyrelsen.
[glow=red]GIS VÄSTRA GÖTALAND – HANDLÄGGARSTÖD FÖR EFFEKTIVARE SAMVERKAN MYNDIGHETER EMELLAN[/glow]
GIS Västra Götaland är ett projekt som länsstyrel¬sen i Västra Götaland driver och som skall resul¬tera i ett gränsöverskridande planerings- och hand¬läggarsystem för kommuner, länsstyrelsen, museer och andra myndigheter. Projektets tre övergripande mål är att:
• utveckla Västra Götaland till ett nationellt kom¬petenscentrum inom GIS.
• göra den geografiska informationen mer enhetlig för att underlätta utbyte av geografiska data mel¬lan kommuner, myndigheter och högskolor samt för att göra sammanställningar för regionala analyser och planering.
• etablera en teknisk plattform för datautbyte och gemensamma GIS-tjänster via Internet.
Läs mer på:
http://www.vastragotaland.se/gisvg/ http://www.gis.lst.se/gisvg/ [glow=red]Ylva West och Mats Herklint, länsstyrelsen Västra Götaland[/glow]
En gemensam webtjänst för olika myndigheter, skolor mm. Tanken är att man skall kunna utnyttja varandras projekt och data och på så sätt minska ned på dubbelarbete.
Deltagare i projektet:
• Länsstyrelsen i Västra Götaland
• 23 av 49 kommuner inom Västra Götaland
• Högskolan
• Vägverket
• Banverket
• Skogsvårdstyrelsen
• Med flera
Delprojekt:
Kompetenshöjning: Högskolan anordnar GIS dagar (utbildning)
Teknisk plattform: lagring av GEO-data samt webGIS funktioner
Information: Dataleveranser och utveckla standarder.
Positiva effekter
• Man höjer GIS kunskapen
• Förbättrar samarbetet mellan de olika myndigheterna
• Man hoppas att minska kostnaderna
• Ökad regional konkurrens (mot andra regioner)
• Ökad informationstillgänglighet
Projektet spänner över 8 ämnesområden, alla är dock inte klara och alla är inte öppna för allmänheten.
1. Infrastruktur – Stäng för allmänheten, för planerare
2. Kulturmiljö – sevärdheter, kyrkor, fornminnen ( en spegling av FMIS öppen för allmänheten). I framtiden hoppas man kunna ha historiskt kartmaterial tillgängligt.
3. Turism/friluftsliv
4. Naturvård
5. Miljö
6. Folkhälsa/Sjukvård
7. Statistik/befolkning
8. Samhällsservice
Man arbetar med en kartbaserad GIS funktion, där man kan koppla samman olika delar geonom portaler eller forum. Man hoppas också kunna koppla samman hela nätverket med resten av Sveriges regioner.
Förhoppningen är att hela GIS Västra Götaland skall vara driftklart 2007
( Hela FMIS planeras att öppnas för allmänheten på webben någon gång under 2006 via RAÄ)
[glow=red]HÄLSINGEGÅRDARNA BLIR VÄRLDSARV?[/glow]
Hur man med hjälp av Bebyggelseregistret kan ef¬fektivisera handläggning och planering av kultur¬historisk bebyggelse i Ovanåkers kommun.
Läs mer på:
http://www.ovanaker.se/http://www.halsingegardar.com[glow=red]Arne Stenberg, Ovanåkers kommun[/glow]
I samband med skapandet av en ny översiktsplan 2000 gjorde man en granskning av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen inom kommunen, inklusive odlingslandskapet. I samband med detta diskuterades också hur man tog hand om denna miljö.
Man behövde mer kunskap och startade därför en inventering, denna visade bland annat på att områdesbestämmelserna inte passade in. Man behövde istället skydda det som hade behov av att skyddas men för att kunna göra det behövs kunskap. Inom projekten ”Kulturmiljöturism” och ”Ovanåkersbyggden med fädodskogen” skaffade man sig en del av den kunskap man hade behov av.
Synliggörandet av Kulturmiljön har haft positiva effekter ur flera aspekter, bland annat ur regionala och arbetsmarknadspolitiska aspekter men också ur en turistisk synpunkt.
Man byggde upp ett bebyggelseregister. Där man delade upp den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen i tre nivåer.
• Nivå 1, den mest värdefulla bebyggelsen, ges ett extra skydd till byggnaderna och miljön kring dem, vid förändringar krävs bygglov.
• Nivå 2 rör miljöer som har vissa byggnader som ges ett extra skydd, dvs det finns begränsningar i vilka ingrepp som får utföras.
• Nivå 3 rör områden med byggnader som har mindre höga kultrurvärden.
Till ägare av byggnader inom nivå 2 och 3 arbetas särskilt med information för att höja deras medvetande och att bli stolta över sina byggnader. Detta för ge stolta ägare som tar ansvar för sina byggnader. Sådan information ges också till de inom nivå 1 men där finns ett starkare skydd för byggnaderna.
Bebyggelseregistret har bland annat gett
• ett enkelt sätt för allmänheten att se situationsplaner och bilder genom bebyggelseregistret.
• En bygglovshanterare
• Genom bebyggelseregistret online och bilderna däri kan man via telefon prata med markägare och på så sätt förenkla hantering av bygglovsärenden eller frågor.
• Ett underlag inför att få gårdarna att bli ett världsarv till 2008
• Ett underlag att få området att bli ett biosfärsområde
Det viktigaste inom projektet har varit dialogen med fastighetsägarna. Det har varit så framgångsrikt att de idag står i kö för vara med i renoveringsprojekten. Grunden till ett bra bevarande är skapa stolta byggnadsägare, dvs. den som är stolt över sin gård sköter också om sin gård.
Sammanställt av Magnus Reuterdahl