Författare Ämne: Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT  (läst 13396 gånger)

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« skrivet: augusti 04, 2005, 21:39 »
9-10 november
Kulturmiljöinformation och IT – utmaningar och möjligheter. Seminarium i Stockholm. Mer information kommer vecka 34 på http://www.raa.se/
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #1 skrivet: augusti 05, 2005, 03:34 »
Såg också detta;  Attriktivitet – hur och för vem?
Kultur, natur och kulturarv som framgångsfaktorer
och intressekonflikter
Tvärsektoriella seminariedagar i Sunne, 19-20 oktober 2005.

Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #2 skrivet: augusti 05, 2005, 10:16 »
Eftersom jag är med och arrangerar Kulturmiljöinformation och IT – utmaningar och möjligheter så kan jag ju meddela att någon på vår webbsida har klantat sig.

Seminariet är inte i Tanum utan här i Stockholm (på Rival mera bestämt). I augusti kommer vi att ha ett mera pressinriktat seminarium i Tanum däremot, men det är en mera begränsad tillställning (invitation only...).

Teman på Kulturmiljöinformation och IT – utmaningar och möjligheter den 9-10 november är:
Digital dokumentation (laserskanning, digital fotogrammetri, geofysisk prospektering)
Spatiala analyser (GIS-analyser av olika slag)
Visualisering (t.ex. 3D-rekonstruktioner)
Planering (Webb-GIS, handläggarstöd)
Mobila tjänster (handdatorguider, mobiltelefontjänster)

Längre blurb för den tålmodige:
Kulturmiljön har tagit steget in i den digitala världen. Idag finns stora mängder kulturmiljöinformation och annan miljöinformation tillgänglig digitalt. Det finns också kraftfull och avancerad teknik för analys, bearbetning och presentation av all denna information. Tillsammans ger dessa två faktorer oss möjlighet att bearbeta stora mängder av information och också kombinera information från många olika områden.

Hittills har det mesta av kraften och resurserna satsats på att få ordning på grundinformationen så att den kan lagras och tillhandahållas på ett tillfredsställande sätt. Men för att informationen skall bli användbar behöver vi fokusera mer på utvecklingen av metoder och arbetssätt inom ramen för aktuella och framtida tillämpningar.

Tanken är att Riksantikvarieämbetet tillsammans med externa aktörer på kommunal, regional och central nivå skall forma en långsiktig verksamhet kring tillämpningsutveckling inom kulturmiljöområdet.

Vid seminariet presenteras delar av den utvecklingsverksamhet som redan pågår runt om i landet. Med utgångspunkt från seminariet vill vi diskutera formerna för ett eventuellt framtida gemensamt tillämpningsutvecklingsprojekt. Vår förhoppning med seminariet är att ni skall inspireras av varandra, hitta gemensamma beröringspunkter, stimuleras till egenutveckling och knyta nya kontakter för att diskutera framtida utvecklingsfrågor.

Komplett program kan jag lägga ut om nån vecka eller så.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #3 skrivet: augusti 05, 2005, 10:26 »
Kräver seminariet föranmälan av något slag och är det fritt för vem som helst (dvs jag) att närvara? Låter ju grymt intressant. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #4 skrivet: augusti 05, 2005, 10:39 »
Formell inbjudan kommer lite senare i augusti - just nu är det fortfarande semesterdött på RAÄ (vilket gör att man får tid över att skriva på Arkeologiforum!  :wink:  ). Då är det bara att skicka in en intresseanmälan! Sista anmälningsdatum kommer att vara den 21 september.

Jag ska ta upp med mina chefer om vi inte skulle kunna reservera ett antal "studentplatser" med lägre pris. Tyvärr är RAÄ:s nya policy att alla seminarier ska vara självfinansierade så det kommer att bli en seminarieavgift (den är lite för hög nu för att locka studenter). Jag kan inte lova något, men jag återkommer om det.

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #5 skrivet: augusti 05, 2005, 11:04 »
Kostar det något i stil med Raä:s höstmöte så är priset tyvärr i högsta laget. Att reservera studentplatser skulle ju vara ett sätt att visa att Raä intresserar sig för studenters åsikter, det är ju trots allt dessa som skall ta över någon gång om jag får vara optimistisk. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad lea

  • Medlem
  • Antal inlägg: 63
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #6 skrivet: september 17, 2005, 00:37 »
Inbjudan: http://www.raa.se/fornminnesregistret/pdf/kmit.pdf

Pris: 1750 + moms  :cry: (Inga studentpriser?)

Anmälan: http://www.ebkonferens.se/kmit/ (senast 21/9)

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #7 skrivet: september 17, 2005, 09:03 »
Det är tråkigt att det skall vara så tokdyrt.  :( I annat fall hade jag gärna närvarat. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #8 skrivet: september 17, 2005, 10:31 »
Jag tycker nog att det vore på sin plats från arrangörerna att lämna några platser öppna för studenter, det är ju både ett sätt att släppa in folk med ny och annorlunda kompetens, och ett sätt att visa vad man håller på med på institutionsnivå. David kanske kan svara på hur det ser ut med detta?

/Henrik

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #9 skrivet: september 17, 2005, 14:05 »
RAÄ:s nya policy för året är att alla konferenser, seminarier etc. ska bära sig själv finansiellt. Min personliga uppfattning är att detta är kortsiktigt tänkande. Nåväl.

Konferensens finansiella brytpunkt är ca 150 betalande deltagare. När vi når den siffran kommer studenter att få delta kostnadsfritt på föreläsningarna (fika, lunch etc. får studenter fixa själva).

/David

Utloggad David

  • Stammis
  • Antal inlägg: 256
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #10 skrivet: oktober 19, 2005, 13:39 »
Jag har nu blivit upplyst att det inte blir någon rabatt för studenter.

Det är min personliga mening att detta är ett dåligt och kortsiktigt beslut, men det är ingenting jag har makt över. Jag ber om ursäkt om detta beslut gör någon besviken.

/David

Utloggad Klintan

  • Medlem
  • Antal inlägg: 20
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #11 skrivet: oktober 19, 2005, 13:52 »
Kan bara hålla med om att det är synd. Det känns ibland som att man blir satt lite på undantag som student inom arkeologi. Det förutsätts att vi ska ha spetskunskapå och bredd, men möjligheterna för oss att förkovra oss är begränsade då det finns arbetslösa arkeologer att gödsla med...

Tänk den som hade pengar att gödsla med så att man fick växa lite....

/Anders

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #12 skrivet: oktober 19, 2005, 14:37 »
Helt klart tråkigt, särskillt när åtminstone jag tyckte att det lät mycket intressant.   :(  :(  :( Man klagar på att det finns ett glapp i kompetens mellan studenter och yrkesverksamma men samtidigt vill man inte göra något för att minska detta glapp. Det skulle väl egentligen inte kosta RAÄ något om studenter fick restplatser (eller fick rabatt)? Dessutom skulle det ju innebära lite Goodwill för RAÄ vilket aldrig är fel. :)

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad hsu

  • Stammis
  • Antal inlägg: 297
    • http://www.henriksummanen.com
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #13 skrivet: oktober 19, 2005, 15:06 »
Det JAG kommer att prata om på seminariet kommer att tillgängligöras på ett avslutande seminarium för Nordic Handscape Sverige under december. Det blir på Historiska museet och är GRATIS. Mer info kommer senare.

/Henrik

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #14 skrivet: november 10, 2005, 19:43 »
Är det någon som var där och vill sammanfatta?

/Johan
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Seminarium 9-10 november - Kulturmiljöinformation och IT
« Svar #15 skrivet: november 10, 2005, 21:27 »
Jag var där, en sammanfattning kommer löpande så fort jag hinner renskriva mina anteckningar.

Mvh

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Sammanfattning av seminariet KMV & IT del 1
« Svar #16 skrivet: november 10, 2005, 22:20 »
Sammanfattning av anteckningar tagna på seminariet

INLEDNING 9/11

Inledning av [glow=red]Rolf Källman och Sven Rentzhog [/glow]hälsar välkomna och diskuterar bland annat följande frågor:

Hur använder vi kulturmiljöinformationen i olika tillämpningar idag? Vilka visioner har vi om användandet i framtiden? En översiktlig presentation görs av det pågående projektet Kulturmiljöportalen och de webbtjänster som RAÄ har i drift idag.

Man kan se kulturinformation som den totala korpusen av det insamlade fakta underlag som finns, från undersökningar inventeringar, forskning med mera. En viktig uppgift för såväl riksantikvarieämbetet som övriga organisationer och myndigheter som arbetar med kulturmiljövård är att föra ut kulturen till alla nivåer i samhället.

GIS är ett centralt verktyg inom IT arbetet, från insamlandet av data till bearbetningen och tillhandahållandet av information. Det är av vikt att konternuerligt arbeta för att utveckla användningen och applikationerna. För att göra detta behövs bland annat:
•   En omvärldsanalys
•   En dialog rörande behov & önskemål
•   Samverkan kring strategier och utvecklingsarbete

Omvärldens behov?
•   Historieintresset har ökat och ökar hos allmänheten
•   Utbyggnaden av Högskolor och Universitet ger fler nyttjare av kulturmiljöinformation.
•   Ökade krav på miljöhänsyn
•   Ökat behov av information, råd & hjälp vid ombyggnader och renoveringar samt nybyggen

Behov
•   Effektiv tillgång till basinfo
•   Effektiva system, verktyg och tjänster
•   Integrerade utvecklingsarbeten inom Sverige, EU och andra närområden.

Andra frågor rör hur information skall ges och vara tillgängliga. Central information vs. delad information. Den centrala information är mer kontrollerad i form av hur den ges, dock inte hur den nyttjas, medan delad information gör att fler får tillgång till den.

De informationssystem och tjänster som RAÄ tillhandahåller idag är:
FMIS – (Fornminnesinformation) Innehåller information kring ca 1,000,000 fornlämningar
BBR – (Bebyggelseregister)  Information rörande all kulturhistorisk prio 1 (skyddad) bebyggelse som t ex kyrkor, slott, unika byggnader m fl.
DHK – Historiskkt kartmaterial via Lantmäteriet, ca 250000 stycken.
KMB (Kulturmiljöbild) Digitala bilder, strategiska fotografier. Totalt ca 60000 bilder från 1800-talet och framåt.
M-guide – (Material guide) Att använda vi t ex renoveringar av känsliga byggnader etc.
DMS (Det medeltida Sverige) Jordeböcker, diplomatriet etc.
VITALIS (Vitterhetsakademiens bibliotek) biblioteks databas med ca 400’000 poster.

Alla dessa tjänster är mer eller mindre öppna, dock inte alla via webben en del kan man bara få access till via t ex vissa bibliotek eller myndigheter.

(RYKTE PÅ SEMINARIET: FMIS planeras att vara öppet för alla via webben från och med någon gång under nästa år)

Exempel på hur RAÄ arbetar med GIS idag:
•   Analys och uppföljning, bland annat med hjälp av storm GIS för att göra en första bedömning av skadorna i samband med stormen Gudrun
•   Tillämpningar med publik inriktning, bland annat visualiseringsprojekt
•   Förbättrad kommunikation, t ex via projektet VisaVäg

Framtids projekt inom RAÄ
För tillfället skissa bland annat på en Kulturmiljöportal

Genom att bygga upp en portal genom vilken man kan söka i flera databaser kan man öka tillgängligheten, förutsättningar för påverkan, engagemang och man kan genom en sådant ta ett långsiktigt steg i ansvarstagandet för kulturarvet.

En tanke är ett ”kultursök” där man från en karta kan gå in och söka information, dvs att kunna klicka sig fram i landskapet. Detta är projekt som man vill involvera inte bara sig själva i utan också kommuner, museer & länsstyrelser samt andra som kan vara intresserade.

Mvh

Magnus Reuterdahl

Ps. OBS detta är byggt på minnesanteckningar tagna under seminariet missuppfattningar eller fel kan förekomma i texten. Om ni upptäcker fel i texten i form av påståenden eller citat hör gärna av er så skall jag fixa detta. Kom också ihåg att anteckningarna har sammanförts till en löpande text, vilket lett till viss redigering. Ds.
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
del 2 Geofysisk prospektering
« Svar #17 skrivet: november 10, 2005, 23:06 »
GEOFYSISK PROSPEKTERING I ARKEOLOGINS TJÄNST

Föredragare: [glow=red]Immo Trinks och Lars-Inge Larsson[/glow]

Geofysiska prospekteringsmetoder för arkeologiska ändamål har hittills använts sparsamt i Sverige, i liten skala och på en låg teknisk nivå. Nu utvecklar Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (uv) dessa metoder med den senaste tekniken och forskningen. Arbetet kommer att i huvudsak koncentreras mot utvecklandet av magnetisk prospektering samt markradar. Metoderna är rätt använda mycket kostnadseffektiva och helt ickeförstörande. Målet är att med högsta möjliga upplösning kunna kartera mycket stora ytor på kort tid. Med rätt teknik och rätt strategi har dessa metoder potentialen att helt kunna förändra det arkeologiska arbetssättet.
[glow=red]Immo Trinks och Lars-Inge Larsson[/glow], Riksantikvarieämbetet

Geofysisk prospektering ä r en icke-förstörande metod. Som kan nyttjas vid arkeologisk prospektering. Det finns ett flertal metoder att prospektera t ex flygarkeologi, geofysika metoder, magnetiska metoder eller markradar (GPR) m fl.

Vid detta föredrag diskuterades främst magnetisk prospektering och prospektering med georadar.

Magnetisk prospektering:
Fungerar efter modellen att objekt i jorden, t ex en mur av tegel har en annan magnetisk strålning än den omgivande jorden. Skillnaden kan uppmätas och på så sätt visa hur muren sträcker sig. Man kan även upptäcka magnetiska anomalier från organiskt material, t ex trä även om träet i sig har försvunnit, utifrån den magnetiska anomali som de bakterier som funnits i träet avgett.

Markradarn sänder ut ett elektromagnetiskt fält genom en sändare, mottagaren registrerar om det hur vågorna kommer tillbaka och om dessa skiljer sig, på så vis kan en bild visas. Man gör detta utefter linjer så man får profiler ur landskapet. Genom att göra flera sådana profiler kan man skapa en GPR profil vilket ger en 3D volym, denna kan man sedan skikta och på så sätt läsa av området uppifrån och ned med  t ex 20cm stick utan att gräva. Det är viktigt att man finner rätt antenn för att få bästa resultat, det kan skilja metervis på djupet som penetreras beroende på antenn.

Områden där denna prospekteringsmetod använts är bland annat en skytisk boplats i Sibirien redovisat av Helmut Becker & Jörg Fassbinder 1999.

För att testa metoden i Sverige har man bland annat gjort prospektering vid Lövstaholm. På ett boplatsområde daterat till äldre järnålder. Boplatsen undersöktes 2003 eller 2004. 1996 gjordes en vanlig förundersökning av platsen, denna tog cirka 2 dagar att utföra. Vid förundersökningen hade man hittat/identifierat cirka 7% av de anläggningar som senare frilades vid undersökningen. Innan utgrävningen gjordes utfördes också en prospektering med hjälp av markradar, denna tog cirka 2,5 – 3 timmar + 2 timmars bearbetning. Markradarn upptäckte 36% av de anläggningar som senare hittades. Man gjorde också ett test med magnetröntgen vilken bara missade mindre anläggningar av typen enskilda stolphål och mindre nedgrävningar. Intressant att notera är att man på markradarn också ser spår av anläggningar vilka inte kunnat identifieras med hjälp av blotta ögat. Tilläggs bör också att denna boplats låg i lerjord men att bägge prospekteringsmetoderna fungerade mycket bra.  För bästa resultat bör bägge metoderna kombineras.

Man har också gjort test vid gamla Uppsala., man har jämfört med gamla kartor och utifrån dessa identifierat ett historiskt gårdsläge, vilket kunnat vidimeras med prospekteringsmetoderna. Man har också hitta vad man tolkat som borttagna vikingatida gravar samt hallbyggnader som överlagrar gravarna, genom gravarna och överlagringen får man också en relativ datering på hallbyggnaderna. 2 stycken hittades genom prospektering, dessa kan man också ana utifrån flygfoton, och utifrån samma flygfoton kan man också ana en tredje hallbyggnad inom området.

Prospekteringsmetoden kan vidare utnyttjas i fler syften än bara förundersökningar, de kan också nyttjas vid slutundersökningar för att kompletter och underlätta tolkning, dvs man kan använda prospekteringsmetoderna på områdena utanför den grävda zonen och på så sätt hitta fler pusselbitar som underlättar och förbättrar den totala tolkningen.

Just nu håller man på att upprätta en prospektringsgrupp inom UV. Till gruppen knyts både geofyskier och arkeologer för att tolka resultaten, man ska också införskaffa en traktor/fyrhjuling för att kunna göra undersökningarna snabbare och för att kunna mäta stora ytor och man har sensorer med en stor känslighet.

Fördelar med denna typ av prospektering:
•   Snabbt & detaljerat
•   Man kan finna dolda fornlämningar och lämningar som är svåra att identifiera med ögat.
•   Den är icke-förstörande, så man kan upprepa undersökningarna och vidimera resultat.
•   Billigt i förhållande till stora undersökningar
•   Underlättar prioriteringar och kan på så sätt ge ett bättre resultat

Magnus Reuterdahl

Ps. OBS detta är byggt på minnesanteckningar tagna under seminariet missuppfattningar eller fel kan förekomma i texten. Om ni upptäcker fel i texten i form av påståenden eller citat hör gärna av er så skall jag fixa detta. Kom också ihåg att anteckningarna har sammanförts till en löpande text, vilket lett till viss redigering. Ds.
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Del 3 av sammanfattningen
« Svar #18 skrivet: november 22, 2005, 17:09 »
[glow=red]NY TEKNIK SKAPAR NYA PERSPEKTIV PÅ VÅR HISTORIA[/glow]Presentation av hur teknikerna med laserskanning och digital fotogrammetri kan tillföra ny kunskap om historiska föremål och fornlämningar. Exempel från digital dokumentation av Osebergs- och Gokstadskeppets statyer samt av hällristningar.
[glow=red]Sven-Olav Johansson, Metimur[/glow]

Man kan dokumentera ett objekt med hjälp av ett flertal tekniker t ex:
Avgjutning
Frottering (Kalkering på tyg)
Teckning
Stereo fotograferingen
Detaljerad skanning (precision ca 0,5 cm)
Precisions skanning( precision ca 0,1 mm)   

Metimur AB anger att fördelarna med precisionsskanning är:

·   Att det är skonsamt mot objektet, dvs icke förstörande
·   Det är en snabb metod
·   Metoden är exakt
·   Resultatet medför små lagringskostnader
·   Man kan använda resultatet till en mängd följdprodukter som: skalmodeller, kopior etc.
·   Kostnadseffektivt

Tillämpningar av resultaten:
Genom att jämföra skanningar mot varandra eller mot objektet kan det hjälpa till med att bevara objektet och berätta hur vi skall sköta det genom bevakning av förändringar, skadedokumentation, forskning kring objektets uppbyggnad samt de tekniker man nyttjat för att framställa objektet. Man kan också använda materialet för att framställa repliker, skalenliga modeller samt till virtuella presentationer.

Metoden fungerar såväl på faktiska objekt som ett skepp (i detta fall Osebergsskeppet) som för att dokumentera hällristningar ( Alta hällristningarna).
I fallet Osebergsskeppet gjordes en skanning utifrån följande kriterier: Att få exakta ritningar, för att skadekartlägga och göra styrkeberäkningar samt för att följa fysiska förändringar på skeppet. Detta med förhoppningen att både stärka forskningsläget samt att förbättra bevaringsåtgärder.

Enligt Sven-Olav Johansson är vinsterna att man relativt snabbt kan skapa exakta kopior med viss automatik samt att Arkeologerna kan koncentrerar sig på sitt jobb istället för att bearbeta data. Man kan också skapa trovärdiga digitala och virtuella miljöer för både forskare och allmänhet.

[glow=red]REGALSKEPPET VASA I NYTT LJUS MED HJÄLP AV DIGITAL DOKUMENTATION[/glow]

Laserskanningen av regalskeppet Vasa och presentation
av digitalt ritverktyg för båt- och fynddokumentation till en databas
samt 3d-gis för att koppla Vasas byggnadsdelar

[glow=red]Fred Hocker, Statens Maritima Museer, Vasamuseet[/glow]

Genom att koppla data från laserskanningar till 3D GIS kan man följa förändringar inom ett objekt, i detta fall Vasa och nyttja denna miljö för att tackla bevarings- och konservatoriska problem.

Enligt Hocker kan man se flera fördelar med studera ett obkekt i en 3D miljö framför en 2D miljö. Det finns dock också nackdelar, framförallt med ett så stort objekt som Vasa utgör och det är att datan tar väldigt mycket plats., vilket gör att man antingen måste dela upp områdena i små fält alternativt att försömra upplösningen på datan.

Ett arbetsredskap som man nyttjat på Vasa är en ”Ferrow arm”. Vilket är en manuellt inställbar ledarm med vilken man själv väljer ut de punkter man vill mäta in, dessa punkter kan sparas antingen som linjer eller punkter och nyttjas till att göra 2D eller 3D bilder. Denna metod skulle kunna vara användbar i fältsituationer, dock inte på ytor som t ex en gravsten eller liknande, då bör man istället nyttja sig av en skanner eller dylikt.

Skanning har också nyttjats på kranier i ett projekt tillsammans med bland annat prof. Ebba During för att rekonstruera ansiktena på de som dog på Vasa.

Hocker framhåller at man egentligen skulle behöva en modell för 4D GIS, där den fjärde faktorn är tid.

Mvh

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
Del 4 sammanfattning
« Svar #19 skrivet: november 22, 2005, 17:11 »
[highlight=red]SPATIALA ANALYSER[/highlight]

Med hjälp av geografisk informationsteknologi (GIT) kan man med rummet som den gemensamma faktorn analysera samband, kopplingar och korrelationer mellan olika informationsslag. Möjligheten att samköra stora informationsmängder eller många olika samtida variabler var tidigare begränsat. För bara några år sedan krävdes dyr och komplicerad specialutrustning för att genomföra analyser som en vanlig standard-PC klarar av idag. Användningen av rumsliga analyser har dock inte utvecklats i samma takt som de tekniska möjligheterna. Data om fornlämningar, byggnader, och landskapselement kan analyseras mot aktuell och historisk landskapinformation för att utvinna ny kunskap om natur- och kulturmiljön eller för att helt enkelt följa tillståndet i vår miljö.
Denna session syftar till att presentera några tilllämpningar med relevans för kulturarvssektorn och att initiera en diskussion kring hur vi gemensamt kan utveckla användandet av analytiska tekniker inom vår sektor och i samhället som stort.
Sessionsledare [highlight=red]Rikard Sohlenius, Riksantikvarieämbetet[/highlight]

[glow=red]SATELLITBILDER OCH FJÄRRANALYS I KULTURMILJÖVÅRDENS TJÄNST[/glow]

Satellitbildsanalys har länge använts inom naturvård och miljöövervakning. Etablerade tillämpningsområden är bland annat kartering och förändringsanalyser av vegetation men satellitbilder kan också användas i olika typer av landskapsanalyser för kulturmiljövårdens syften. Här presenteras resultat från ett pågående utvecklingsprojekt kring fjärranalys och kulturmiljövård i Dalarna. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Dalarna och Riksantikvarieämbetet.

[glow=red]Anders Wästfelt, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet[/glow]

För att nyttja satellitbilder måste man tolka bilderna och för att tolka dem måste man veta vad man letar efter, dvs man måste ha klara frågeställningar.

En metod är att utnyttja begreppet ”det absoluta rummet”, dvs relationen mellan ting och företeelser inom rummet eller relationen mellan uppfattningar och speglingar. Det är av vikt i sammanhanget att kommat ihåg att begrepp och värden är socialt konstruerade när man skall knyta historisk markanvändning och sociala processer till satellitbilderna.

På en sattelitbild karakteriseras ett objekt av data sprunget ur ljusinformation. Genom att låta analysera bilden utifrån ett givet spektra kan man finna andra objekt med samma uttryck. Detta är en kvalitativ beskrivning; man söker t ex en luckig skog, spisrösen, odlingsrösen, terraseringar etc.

Det är viktigt att kombinera metoder för bästa resultat

Metoden kräver vidare ingående kunskap om objekten och vad som kan ha hänt med objekten över tid.

Det gäller att matcha meningsfulla rumsliga dimensioner med ett lokalt användningsområde, t ex miljömålet ”ett rikt odlingslandskap”. T ex att via bilderna se hur odlingslandskapet förändrats över tid och rum. I sattelitbilden  kan vi utläsa forntiden, nutidshistorian, dagsläget och i viss mån framtiden.

Anders Westfelts avhandling finns att tillgå via www.hugoförlag.se

[glow=red]PREDIKTIONSMODELLERING SOM METOD FÖR ATT LOKALISERA FÖRSVUNNA JÄRNÅLDERSGÅRDAR PÅ GOTLAND[/glow]

Prediktionsmodellering med hjälp av GIS inom arkeologi har praktiserats i usa under flera decennier. Med viss eftersläpning har vissa europeiska länder följt efter med egna försök. Denna presentation drar upp de grova riktlinjerna och utvecklingen för prediktionsmodellering i gis. En egen tillämpning av prediktionsmodellering beskrivs. Genom att samanalysera faktorer som jordarter, markanvändning och bebyggelselägen från 1700-talskartor försöker studien förutsäga områden där järnåldersgårdar kan ha förekommit.

[glow=red]Gustaf Svedjemo, Högskolan på Gotland[/glow]

De vanligaste metoderna för att förutsäga förekomsten av arkeologiska fenomen är:
·   Den empiriskt-korrelativa
·   Akatademisk hypotesprövning
·   Deduktiv hypotesprövning
·   Data-mining

I Europa är det vanligare att med förklaringsmodeller snarare än förutsägningsmodeller, vilka är vanligare i USA.

Prediktionsmodellen är uppdelad i 3 delar
·   Information
·   Metod
·   Resultat
Det man söker är ett samband mellan de beroende och oberoende variablerna.

Beroende variabler: (Det arkeologiska fenomen som studeras.)
·   Binära variabler (förekomst/icke förekomst)
·   Polykromatiska variabler (många olika typer av förekomster)
·   Antal förekomster
·   Hur man rankar förekomsterna

Oberoende variabler
·   Miljö (Jordarter, vegetation etc.)
·   Kulturella och sociala variabler (lämningar)
·   Position – autokorrelation
·   Spektrala signaturer (när fjärranalysdata används)

Metoden är baserad på 1. lokalisering och 2. platsernas karakteristik.

I metod 1 används statistiska metoder som regressions & korrelationsanalyser samt diskrimineringsanalys. I metod 2. används främst overlay analyser dvs Boolska (binära) och viktade metoder.

Resultat:
Man kan skapa kartor med olika skalor, t ex sannolikhetsskalor för att det finns vissa typer av fenomen inom en viss given plats. Resultatet gäller dock endast platsens beskaffenhet, dvs att den har de kriterier som gör det sannolikt att finna det man söker och inte huruvida det faktiskt finns där.

Mvh

Magnus Reuterdahl
Archaeology is taxes well spent!