Fröers grobarhet över tid

[Piankhy]

Hittade en rolig uppgift i en gammal bok (Went 1964, 94-95) om att man i Japan 1951, grävde ut en neolitisk stockbåt  från fem och en halv meters djup i en torvmosse. I båten fanns tre frön av lotus. Två av dessa frön lyckades man få att gro och de gav upphov till vackert rosa lotusblommor.
Hur är det, är det någon här som hittat några grobara frön vid någon utgrävning (alltså inte recenta frön som råkat falla ned i ett schakt el dyl)?


Det kan ju nämnas att Frits Went år 1947 satte igång ett ambitiöst projekt (Went 1964, 92-93) där man vacumförpackade dehydrerade frön från ett antal olika växter. Med jämna mellanrum så skall prov av dessa fröer tas ut och man skall testa deras grobarhet. Hittills har de frön som testats grott.
Det är också intressant att hela projektet höll på att glömmas bort. Som tur är återupptäcktes det för inte så länge sedan och förhoppningsvis kan man hålla det vid liv in i framtiden.

Fröer kommer att provas åren 2007 (alltså i år!), 2027, 2047, 2067, 2087, 2107, 2127, 2147, 2167, 2187, 2207, 2227, 2247, 2267, 2287 och slutligen år 2307.

Uppgift ur: Went, Frits, 1964 : Växterna. Svalan Life Naturbiblioteket. Bonniers.

[Heimdahl]

Många av de växter som gror på arkeologiska grävningar kommer inte, som många tror, från recenta frön som råkat hamna i schaktet utan från den fröbank som redan finns i marken, och som inte sällan har några hundra år på nacken. Detta är ett fenomen som i princip kan studeras vid varje arkeologisk grävning (och varje större störning av markskiktet överhuvud taget).
Det är dock bara i oturberade stratigrafiska situationer som man mer säkert kan fastslå åldern på fröbanken. Själv har jag sett fröer av svinmålla och fläder som grott vid en ålder av 600 år, alltså från 1400-talet. Av de stratigrafiskt lämpliga schaktkanter jag tittat på så verkar grobarhet vanlig bland många fröbanksarter som är 400 år gamla, men hos fröer som är äldre än så verkar grobarheten avta. På de platser jag studerat detta är det ovanligare att hitta grobara fröer i material som är äldre än 400 år, men jag är osäker på om detta egentligen kan knytas till åldern på fröerna, eller om det i dessa fall också varit andra betingelser som spelat in.
Detta med fröbankens ålder är annars ett hittills rätt outforskat ämne. Av någon anledning känner jag inte till någon botaniker som arbetat med låsta strata som metod för att undersöka detta. Istället har man gjort som Went, som Piankhy berättade om, vilket är minst sagt otympligt.
Kul detta med lotusblommorna annars. Skulle inte förvåna mig om flera arters fröbank skulle kunna uppnå liknande åldrar också i Sverige.
En sak som man ibland hör folk säga är att "på den och den medeltidsgrävningen grodde medeltida bolmört i schaktet". Det skulle mycket väl kunna vara så, men i de fall jag sett så är det mycket vanligare att det rör sig om efterreformatoriska fröer som gror, och inte fröer från stratigrafiskt låsta possitioner från medeltid.
Den hittills roligaste fröbanksväxten jag sett gro var en spikklubba från 1700-talet på en schaktkant i Norrköping. Spikklubba är en raritet och väldigt rolig eftersom den är en odlingsväxt som införts i sen tid. Den spikklubban hamnade på omslaget till en UV-skrift ("Urban Diversity").

[Piankhy]

Fantastiskt intressant ämne. Undrar hur det kommer sig att fröerna hamnat långt nere i jorden utan att ha grott tidigare? Hur kommer det sig att de inte grodde direkt när de hamnade på eller i marken? Kanske dålig jordmån, ljusförhållanden eller dylikt? Hur kan det komma sig att de ändå bevarat sin grobarhet så lång tid?

Som du säger, det skulle vara intressant om någon botaniker på allvar börjar forska på de frön i fröbanken som är belägna i  stratigrafiskt låsta lägen.

[Heimdahl]

Det kan tilläggas att många botaniker tvivlat på uppgiften om den neolitiska lotusen. I botanisk litteratur jag sett brukar 400-500 år anges som ålder för vad man från botaniskt håll tror om fröers grobarhet.
I Sverige har är det många botaniker och ekologer som arbetat med fröbanker. Bl.a. Eva-Lena Larsson, Göteborgs universitet som också arbetat som arkeobotaniker och tittat på material från Göteborg (både staden och båten). Också Per Milberg vid Linköpings universitet har arbetat med fröbanker.

[Heimdahl]

Undrar hur det kommer sig att fröerna hamnat långt nere i jorden utan att ha grott tidigare? Hur kommer det sig att de inte grodde direkt när de hamnade på eller i marken? Kanske dålig jordmån, ljusförhållanden eller dylikt? Hur kan det komma sig att de ändå bevarat sin grobarhet så lång tid?

Ja, det här är ett riktigt kul område som jag önskar att jag hade mer tid att ägna mig åt! 
Frågan är nog bättre att ställa tvärt om: Hur kommer det sig att ett frö egentligen gror? Frögroning är inget som sker spontant (då skulle fröväxterna dött ut för länge sedan). I allmänhet styrs groningen av yttre miljöfaktorer som biokemiskt triggar processen.
Många fröer måste triggas av t.ex. ljus, vatten och/eller värme för att gro. Om de begravs genom plöttslig pålagring av jordmassor så hindras ljus och värme från att nå dem och de förblir i vila. En del fröer måste frysa mellan frösläppningen och groningen, andra måste utsättas för brand (svedjenäva och brandnäva är kända för det). Ökenväxter kan triggas av en viss mängd vatten.

Ett bra föredrag om fröbanker av Eva-Lena Larsson har skrivits ner här:
http://www.bfig.se/foredrag/20040226.html

Per Millberg har skrivit en artikel om fröbankers ålder i Svensk Botanisk Tidskrift 84 (1990).

[Piankhy]

Tack för lästipsen.
Väldigt intressant föredrag av Eva Lena Larsson som du länkade till. Kul det där med trädet på mauritius som slutade föröka sig när dronten dog ut:

"Trädet Calvatia major på Mauritius var kanhända beroende av att fröna skulle ätas av dront Raphus cucullatus för att kunna gro; när man började fundera över varför blott ett fåtal gamla träd fanns, medan ingen föryngring kunnat påvisas på 300 år började man tänka på dronten, som utrotades på 1600-talet. Nu har man fått Calvatia-frön att gro efter att de ätits av införda kalkoner."

Kom ihåg att jag en gång hörde den här berättelsen vid en föreläsning på naturhistoriska i Göteborg. Föreläsaren var dock någon annan.

[tty]

Historien med Calvaria-träden och dronten är tvivelaktig. Däremot är det otvivelaktigt så att många växter idag har problem med fröspridningen i brist på megafauna (stora djur). Den klassiska artikeln i ämnet är:

Janzen, D. H. & Martin, P. S. 1982: Neotropical anachronisms: The Fruits the Gompotheres ate. Science 215:19-27.

Man kan också ifrågasätta om inte hela vår ängsflora i Europa är en relikt från tider då vi hade elefanter och flodhästar som skapade öppna områden i skogarna under tidigare mellanistider.

Ljus spelar en stor roll för groningen av många frön, även mycket kortvarigt ljus kan få igång groningen. Enligt Per Milberg har man t o m gjort försök med att plöja och harva nattetid som en metod att minska ogräs. Det fungerar faktiskt, men är alltför besvärligt för att använda i praktiken (man kan inte ens använda strålkastarna på traktorn).

Det är ett välkänt fenomen för botaniker att grävningsarbeten kan "väcka upp" växter som varit försvunna från området sedan många årtionden. Jag har sjäv sett det för t ex klådris vid Tåkern.

[Piankhy]

Frits Wents experiment reser förövrigt också ett par intressanta vetenskapshistorisk-teoretiska frågor. Man kan fråga sig hur länge ett sådant experimet kan pågå, kommer experimentet att överleva fram till sitt slutdatum? Det höll ju som sagt var på att redan glömmas bort:

http://www.ou.edu/cas/botany-micro/bsa-abst/section6/abstracts/1.shtml


Man kan också undra om inte forskningen kring fröers ålder år 2307 redan sprungit förbi experimentet med hjälp av nya metoder. Så kommer någon år 2307 att fråga efter resultatet? Svaret ligger ännu så länge dolt i framtiden.

[Mats Hansson]

Inser efter denna intressanta diskussion att min fru har rätt när hon säger åt mig att jag absolut inte får slänga ogräs i vår fina komposthög, fröerna kommer ju inte att förmultna utan finns kvar när man återanvänder kompostjorden. Ska man vänta på någon slags "totalförmultning" lär man tydligen få vänta.

/Mats

[pentakel]

På Ale vikingagård utanför Göteborg såddes förra året något som skulle vara 700 år gammal säd (inte helt säker på åldersuppgiften), av vilken sort vet jag inte. Varifrån de fick detta och hur det gick, särskilt med tanke på förra årets torra sommar, fick jag dock aldrig reda på. Känner någon till detta experiment närmare?

[Heimdahl]

På Ale vikingagård utanför Göteborg såddes förra året något som skulle vara 700 år gammal säd

Det låter osannolikt eftersom frukter från de odlade gräsen inte är kända för att överleva särskillt länge. Av vad jag hört så behåller de sin grobarhet bara några år. Deras innehåll klarar dessutom inte av att bevaras i vattendränkta syrefria förhållanden. De få obända sädeskorn man hittar i arkeologiska sammanhang är nästan alltid kraftigt förstörda.

Kanske menade man något annat? Kanske menade man att det sädesslag man sådde var en gammal sort som bevarats genom småskalig odlng under 700 år?

[pentakel]

Det är mycket möjligt att jag missuppfattat informationen. Jag utbytte bara några ord om det hela med en av de personer som jobbade på gården förra sommaren, och jag vet inte alls hur insatt personen i fråga var i själva projektet. Det är därför jag undrade om någon visste mer om detta. 700 år är trots allt en ordentlig tidsrymd, och om den sortens fröer brukar bli ogrobara snabbt så låter det ju faktiskt ganska osannolikt...

[Piankhy]

Fröbanker har tydligen en viktig betydelse inom naturvården och upprätthållandet eller återställandet av äldre landskapstyper och vegetation:

Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/landskapetsminnegernytthoppforsverigesnaturbestand.5.787e9c1a132f07a651880001.html