Dom eldade tydligen. Sen tyder historierna om att dom även 'eldande upp sej'. Fortfarande hittar vi ord som hexkittel, hexskott och gjorde hexmos. Enligt Volvan användes 'volsestavar' som 'gand', vilken svarar till folklorens 'kvistfria kvastskaft', varpå häxorna 'flög'. Att flyga är tydligen en 'känning' för den elevation man upplever efter en grundligare stimulans av (sexuella) kroppskänslor.
Raden 'kenningar' beskriver alltså ett specifikt dyrkande av kvinnlig libido - exklusivt för kvinnor - i stil med vad man känner från dom klassiska texterna om romerska Vestalinnor och grekiska Atremis-dyrkande, som t.ex. från ön Lesbos. Dom forn-nordiska historierna om 'disa-blot' - som också föregår utan män - omtalar ett liknande ritual. På den manliga sidan pratar man om liknande associationer i förbindelse med 'troll', där man också gör eld, uppträder i 'trollham', gör 'troll-skott' och producerar 'trollsås'. I perspektivet av mytologins Frej/Freja och forntidens historiska fruktbarhetskultur(er) är det relevant att jämföra dessa övningar med dom flygande figurer vi känner från norrön mytologi och dom hovblot som omnämns i kungasagorna. Jmfr. parallellen 'blot'/blott.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
