Östra/västra arosbygderna

[Fistol]

Hej
Som infödd uppsalabo fashinerades jag rätt nyligen då jag läste nyheten om att man funnit stora hål efter upprättstående och på rad stående stenmegaliter vid G:la uppsala. Känner någon till om en tidsdatering av hålen blivit utförd ?

[AndreasE]

Hej!

Det finns faktiskt ett par aktiva trådar om just Gamla Uppsala här på forumet just nu, tex den här tråden: http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4527.0.html, vilken just handlar om de senaste årens undersökningar i Gamla Uppsala. Där kan du läsa det mesta om både stenraderna och undersökningarna av kungsgårdsterasserna.

När det gäller din fråga, så har ett av hålen daterats med C14 till 570-660 e.Kr., alltså vendeltid.
 

[Fistol]

De tre kungshögarna har en märkvärdig kompassriktning på 60 gr. ost/nord-ost - 240 gr. väst-sydväst. Samma position uppvisar även skeppsättningen vid hågahögen utanför Uppsala. Är det någon som har större inblick i detta ämne?

[Kungsune]

Uppsala högar har konstruerats genom att man grävt i den naturliga åsen och därpå uppkastat gravmonumenten. Mellan högarna har man grävt bort mycket av åsens material i syfte att få gravarna att se större ut. Detta är ju en av anledningarna att de är så monumentala. Högarna följer därmed åsens sträckning.

[Fistol]

Även anundshög vid Badelunda (Västerås) med dess två stora skeppsättningar i konstellation är upprättat i samma kompassriktning - 60/240 +/- 1-2 grader. Det är inte utan att man anar ett sammanhang?

[Fistol]

Upplansdsåsens sträckning stämmer inte riktigt in på de tre högarnas placering. Återstår att kontrollera om  avvikande utlöpare med avvikande riktningar förekommer:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsala%C3%A5sen

[Fistol]

1000 f kr låg det en vacker ö invid den större "tunåsen" som nu började att få mer av fastlandskaraktär från att tidigare tecknat sig mer som en större ö i ett nordsydgående pärlband av öar. Vid området där storgården i dag ligger har arkeologerna funnit rester efter en boplats daterad till omkring 1000 f kr.
Hågahögen med dess intilliggande skeppsättning, söder om Uppsala, är daterad till omkring 1000 f kr. De två stora skeppsättningarna vid Badelunda utanför Västerås är även de  daterade till 1000 f kr. Vid samtliga tre platser utläser man på kompassen 60/240. Är det endast en tillfällighet? Kan det möjligtvis ha varit som så, att man under vendeltid vid G:la uppsala i kronologisk ordning, brandgravsatte folk sina ämbetsmän/hövdingar vid en redan utmärkt kultplats-utmärkt i form av mindre stenringar? Kan soluppgången den 21 juni ha spelat in i denna samstämighet mellan de tre kultplatserna?

http://ww2.ink.su.se/living_maps/uppland/

[Carl Thomas]

(Teckningen ritad av Thomas och är fri att använda)

Teckningen visar den rad av träpålar vars fundament har hittats vid Anundshög. Pålraden är parallell med de två sammanhängande skeppssättningarna.

Både Badelunda och Gamla Uppsala, har alltså en rad av antingen träpålar eller stenar som ”avgränsar” ett område vid gravfältet.

Thomas

[Fistol]

Man skönjer att  en kulturtadition att studera solens azimut fått fått sin spridning nedifrån svearnas förfäder. Är det möjligtvis därför ortnamnet Ubsol förekommer i myten?

 

[Carl Thomas]

Jag tittade lite på Badelunda och de träpålar (vars fundament man hittat) som ”avgränsat” området.

Träpålarna löper inte parallellt med den väg man ansett vara utmärkt med resta stenar – däremot löper träpålsraden parallellt med de båda sammankopplade skeppssättningarna (och av vad jag se även centrum på Anundshög).

Jag ”lyfte ut” träpålarna från Badelunda och placerade dem, utan att ändra på deras kompassriktning, framför Kungshögarna i Gamla Uppsala – och de stämmer perfekt med de tre Kungshögarnas kompassriktning. Samma orientering alltså.

På ritningen ovan har jag lagt in denna träpålsrad framför Kumngshögarna – samt dragit ut stenraderna i sina förlängningar – samt ritat ut stenrader även norrut i ungefär samma riktning som de söderut..

Kort sagt om riktningar: Gamla Uppsalas tre kungshögar ligger i samma kpompassriktning som de två sammankopplande skeppssättningarna i Badelunda.

Tillfällighet?

Thomas

[Carl Thomas]

(Teckning av Thomas, fri att använda)

Jag ritade ihop Gamla Uppsalas tre Kungshögar med Badelundas dubbla skeppssättning och Anundshög,  + träpålsraden och stenraden i Badelunda. Allt är skalenligt.

Thomas

[Fistol]

Det är lite märkligt att institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala iniversitet inte har tagit någon notis om dessa gemensamma positionsbestämningar. För man måste väl utgå ifrån att det är väl känt hos etablerade forntidsforskare här i Uppsala? Jag finner ingen osäkerhetsfaktor som skäl, så lite besynnerligt är det.

[AndreasE]

Eh... rent generellt så är man inom den professionella arkeologin väldigt försiktig när det gäller sammanträffanden i kompassriktningar osv. Skepsisen är stor, och forskningsämnet har inte hjälpts av att det ofta är riktiga galningar som Bob G. Lind som kämpar hårdast för dem.

Men jag måste fråga, är inte skeppsättningarna vid Anundshög från yngre järnålder? Typologiskt så är de av yngre järnålderstyp, inte bronsålderstyp. Anundshög är från 900-talet, och de resta stenarna är från 1000-talet.

[Carl Thomas]

Jag tror att man skall vara mycket försiktig när det gäller sådant här – men jag tror också att man inte skall avfärda det heller.

Stonehenge har ju ”kompassriktningar”, där är väl de flesta idag överens – men kanske inte riktigt om vad det betyder.

Men lite märkligt tycker jag att det är att Stonehenge Heelstone vid dess entré, som, enligt uppgift, (har aldrig kollat) skall visa ut midsommarsolståndet, har samma kompassriktning som Uppsala Kungshögar och Badelundas skeppssättningar?

Jag tror man skall vara skeptisk – men ha ett öppet sinne. Jag tror inte att man skall avfärda det helt och hållet.

 Jorden var en gång i tiden platt. Idag är den rund. Någon tänkte till - och förstod.

Thomas

[supergeten]

Personligen så anser jag nog att det vore märkligare om de INTE byggde efter kompass. Titta bara på natthimlen och försök tänka tanken att du inte visste något om dessa lysande saker. För att inte tala om Solen.

Självklart var detta centralt i allt. Motsatsen vore ju närmast absurd (?)

[AndreasE]

Nu är ju Stonehenge en väldigt annorlunda anläggning än gravfälten i Gamla Uppsala och Badelunda. Desseutom så är den bra mycket äldre också. Jag kan dock inte tillräckligt mycket om den för att bedöma hur troliga de tolkningar som gjorts om platsen är.

Däremot så vet jag att Stonehenge är starkt restaurerad (precis som Ale stenar tex) så man måste nog ta de olika "kompassriktningarna" med ett visst mått av skepsis. Plus, när man tar en kompassriktning från en sten, vilken riktning väljer man? Mitt på en långsida? Mitt på en kortsida?
Och när man tittar på ett gravfält, vilken riktning väljer man? Måste man välja bort avvikande anläggningar (i Gamla Uppsala tex Tingshögen och hela den södra delen av gravfältet)? Styr topografiska förhållanden hur gravarna lagts?

Osv, osv. Själv så är jag nog ganska skeptisk till sådana här samband. Jag tror att man definitivt använt sig av väderstreck osv när man anlagt tex gravar och andra rituella anläggningar, men jag tror att det är vanskligt att försöka hitta samband mellan olika platser.   

[Fistol]

Ja, ingenting är ju statiskt, så ej heller arkeologi/historia. Organiska kvarlämningar, vilket man finner under resta stenar, c14 dateras - stenar som förmodligen även långt tillbaks i historien möblerats om, för att sedan återställas på sina ursprungliga platser igen. Organiskt material från mänsklig aktivitet har nog säkerligen slunkit ned inunder stenarna vid sådana tillfällen. Även vid Badelunda, precis som vid G:la uppsala råder det en viss osäkerhet när det gäller att exakt tidsbestämma när fornfolken märkte upp de märkliga positionerna 60/240.

[AndreasE]

Nja, jag tror att vi kan vara ganska säkra på att skeppsättningarna i Badelunda är från yngre järnålder. Visst kan stenarna ha återanvänts från någon annanstans, men själva skeppsättningarna (och hela komplexet med Anundshög, skeppsättningarn, runstenen och de resta stenarna) är typologiskt yngre järnålder. De dateringar som har gjorts på platsen faller vad jag vet också just under yngre järnålder (och ganska sent, för den delen).

[Fistol]

Nu är ju Stonehenge en väldigt annorlunda anläggning än gravfälten i Gamla Uppsala och Badelunda. Desseutom så är den bra mycket äldre också. Jag kan dock inte tillräckligt mycket om den för att bedöma hur troliga de tolkningar som gjorts om platsen är.

Däremot så vet jag att Stonehenge är starkt restaurerad (precis som Ale stenar tex) så man måste nog ta de olika "kompassriktningarna" med ett visst mått av skepsis. Plus, när man tar en kompassriktning från en sten, vilken riktning väljer man? Mitt på en långsida? Mitt på en kortsida?
Och när man tittar på ett gravfält, vilken riktning väljer man? Måste man välja bort avvikande anläggningar (i Gamla Uppsala tex Tingshögen och hela den södra delen av gravfältet)? Styr topografiska förhållanden hur gravarna lagts?

Osv, osv. Själv så är jag nog ganska skeptisk till sådana här samband. Jag tror att man definitivt använt sig av väderstreck osv när man anlagt tex gravar och andra rituella anläggningar, men jag tror att det är vanskligt att försöka hitta samband mellan olika platser.   

Vi får inte glömma bort hågahögen söder om Uppsala med dess lilleplutt till skeppsättning. Den har en exakt position på 60/240.
Rätta mig om jag har fel, men både "gravhögen" och skeppsättningen är daterad till omkring 1000 f kr.

[Fistol]

Nja, jag tror att vi kan vara ganska säkra på att skeppsättningarna i Badelunda är från yngre järnålder. Visst kan stenarna ha återanvänts från någon annanstans, men själva skeppsättningarna (och hela komplexet med Anundshög, skeppsättningarn, runstenen och de resta stenarna) är typologiskt yngre järnålder. De dateringar som har gjorts på platsen faller vad jag vet också just under yngre järnålder (och ganska sent, för den delen).

Ja, den heliga riktningen har väl förmodligen gått i arv genom släktleden