Men snälla nån... Helt otroligt att Du, Andreas, orkar med detta.
Tack, det är skönt att inte stå helt ensam ibland

Sen är det ju kul med lite motstånd ibland också, så inget fel med det.
Om vi är för knasiga i våra idèer så är det bara att säga till. Jag vill också tacka för infon om offferfynden vid husen , jag vet inte hur publikt det varit men jag hade i alla fall ingen koll på det.
Haha, försöker vara diplomatisk, vill inte framstå som en besserwisser bara för att jag jobbar som arkeolog (men självklart så inser jag att jag ibland kanske kan framstå lite så... ofrånkomligt efter 5 års studier under vilka man lagt ner sjukt mycket möda och tankeverksamhet i ämnet).
Offerfynden vid hallen på södra platån dök upp i somras och har nog bara nämnts som hastigast på bloggen. När det hände (och schaktet låg öppet) ville vi vara försiktiga med informationen, finns alltid risk att folk kommer dit på natten med metalldetektor.
Jag har vid ett par tillfällen varit på historiska i Stockholm för att se om de uppdaterat något om de tre storhögarna men jag har blivit ganska besviken då både infon och antal utställda artefacter varit minst sagt torftigt.
Jag hittade dock denna pdf om högarna, den handlar en del om omdatering av dem men den är framförallt
informativ med bra bildmaterial samt ger en bild av hur fina fynden i högarna faktiskt är.
http://uppsala.academia.edu/JohnLjungkvist/Papers/97455/Uppsala_hogars_datering
Jag kommer inte ihåg på rak arm hur många av föremålen som är utställda på SHM. Problemet är väl att de är så fragmentariska att det är svårt att illustrera hur speciella de är när de ligger i en monter. Har läst här att folk tex har uppfattningen att båtgravarna i Vendel och Valsgärde skulle ha mer exklusivt material än högarna i Gamlis, trots att det inte är i närheten.
Jag antar att arkeologin gör en väldigt fixerad vid bebyggelseenheter, men du gör ett antagande som saknar grund till utgångspunkt för resonemanget. Inget säger att namnet kommer från en bebyggelseenhet. Du kan alltså inte göra en jämförelser med bebyggelseenheters förekommst i källorna. Om risken finns att namnet kommer från ett naturobjekt så måste du jämföra med deras förekomst i källorna.
Återigen, sannolikhet (jag hade verkligen ingen aning om att konceptet var så svårt att ta till sig).
Nu vet jag inte riktigt vad du refererar till här (är det Uppsala på Sparlösastenen (och därmed vid Kinnekulle) eller i Ynglingatal?) men av sammanhanget i båda så är det
sannolikt att det är en plats som menas, och en plats där människor har uppehållit sig (tex "suttit" som det står på Sparlösastenen). Namnets beståndsdelar, där "sal" anses indikera en viss sorts byggnad, pekar på en plats som i alla fall när den fick sitt namn, hade byggnader. Dessa två omständigheter leder till att en överväldigande majoritet av alla arkeologer anser det
sannolikt att namnet syftar på en bebyggelse.
Kan vi veta det till 100%? Nej, men det är i sig en del av arkeologi som vetenskap. Vi har våra källor (arkeologiska lämningar, skriftliga källor) som sedan måste tolkas (med allt det innebär i form av källkritik osv), och vi kommer fram med så
sannolika teorier som möjligt.