viktiga platser

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Spontant ser det större ut än ett par skjul för fiskeredskap.  I studien finns också en fyndinventering i närområdet.

Enligt studien dog Trelleborg bort efter Harald Blåtand epoken  kanske beroende på att kusten var utsatt för plundringar.

Som resten av Skåne, med undantag för området runt Malmö, har det nog inte gjorts några stora sammanhängande utgrävningar. Det finns fragmentariska nedslag.
 
Thomas I

[Yngwe]

Men så är det ju med alla arkeologiska lämningar. Materialet är alltid fragmentariskt och aldrig statiskt. Det betyder inte att vi inte kan försöka tolka utifrån de lämningar vi har kunskap om. Med nya undersökningar och ny data kan vi sedan justera de tolkningar som vi gjort.

Och man behöver verkligen inte förutsätta att förhållandena mellan platserna var statiskt. Varför skulle man behöva göra det? Genom att titta på hur de olika platserna förändras med tiden så kan man även bygga upp tolkningar om hur tex olika familjers lycka steg eller sjönk, eller om hur samhällsorganisationen förändrades.

Visst ska man tolka, men inte för sakens skull.     Det är just detta jag så ofta invänder emot. Man har för bråttom att säga att det nya huset är mycket mindre än det gamla, så den här familjen har tappat i makt och inflytande.   Man glömmer eller struntar i alternativa förklaringar som också är möjliga. 

Riktigt problematiskt blir det om den som gjort tolkningen har en position som gör denna svår att ifrågasägga, och än värre om denna har inflytande över vad som når den breda allmänheten, alltså de på vilkas uppdrag många forskare arbetar.
 
Kom nu inte och säg att detta inte är en risk, för det är det, i alla proffesioner och brancher förelommer sådana auktoriteter.  Men vidare diskussioner om detta görs nog bäst i en egen tråd, eller annan befintlig.
 
Åter till tråden. Ulltuna, Gamla Uppsala och Östra Aros bör alltså snarast se som samma viktiga plats.

[Yngwe]

Visst. Igen, jag tror dig. Jag har inte läst rapporten så om det finns tecken på specialiserat hantverk, exklusiva importföremål, ovanligt rika gravar eller monumental bebyggelse osv så kan det absolut röra sig om en plats med viktiga funktioner innan trelleborgen byggdes. Om det däremot rör sig om en vanlig bondby eller ett par gårdar av genomsnittligt mått så anser jag att kontinuiteten i sig inte betyder att det var en viktig plats.

Även viktigt platser har ofta startat som helt vanliga bosättningar. På nästan alla undersökta centralplatser i Skandinavien så hittar man spridda, diffusa lämningar av bebyggelse och aktivitet som är äldre än de "rika" perioderna. Ibland kan man följa utvecklingen relativ väl, och ibland har senare aktivitet förstört mycket av de tidiga, mindre monumentala faserna.

Håller helt med dig här.  En viktig plats är inte viktig per automatik utan av högst bestämmda orsaker.  Visingsö förvandlades från en av landets absolut rikaste platser till en av de absolut fattigaste på nåt hundratal år. Orsakerna till rikedom fanns inte kvar, de fanns bara där under en begränsad tid.

[AndreasE]

Spontant ser det större ut än ett par skjul för fiskeredskap.  I studien finns också en fyndinventering i närområdet.

Men det är ju en väldigt stor spännvidd mellan skjul för fiskeredskap och en viktigt plats med militära eller politiska centralfunktioner. En vanlig gård eller by lämnar betydande arkeologiska lämningar efter sig, både i anläggningar (utan problem dussintals hus av olika storlek och funktion, aktivitetsytor, brunnar, gravfält) och om man har tur, föremål.

Visst ska man tolka, men inte för sakens skull.     Det är just detta jag så ofta invänder emot. Man har för bråttom att säga att det nya huset är mycket mindre än det gamla, så den här familjen har tappat i makt och inflytande.   Man glömmer eller struntar i alternativa förklaringar som också är möjliga. 

Riktigt problematiskt blir det om den som gjort tolkningen har en position som gör denna svår att ifrågasägga, och än värre om denna har inflytande över vad som når den breda allmänheten, alltså de på vilkas uppdrag många forskare arbetar.
 
Kom nu inte och säg att detta inte är en risk, för det är det, i alla proffesioner och brancher förelommer sådana auktoriteter.  Men vidare diskussioner om detta görs nog bäst i en egen tråd, eller annan befintlig.
 
Åter till tråden. Ulltuna, Gamla Uppsala och Östra Aros bör alltså snarast se som samma viktiga plats.

Vad då "inte för sakens skull"? Vad ska vi annars ha arkeologi till? Om det bara mynnar ut i hundratals rapporter fulla av rå data, och inga tolkningar? Det är bara genom att tolka materialet som det kan få någon mening över huvud taget, och utan tolkningar så har jag svårt att se hur vi arkeologer ska kunna rättfärdiga de resurser som läggs på arkeologi.

Och om du tror att forskare inte diskuterar, lägger fram motstrida teorier baserade på samma material och arbetar hårt i många år med det de forskar om så kan du inte mycket om den arkeologiska forskningen. Alla aktiva forskare jag känner kan sitt material mycket väl, har funderat på alla möjliga alternativa tolkningar och har ofta tagit hårda diskussioner med äldre forskare.

När det gäller Gamla Uppsala, Östra Aros och Ulltuna så förstår jag inte riktigt vad du menar. Rent fysiskt så är de ju inte samma plats. Däremot så ligger de alla i samma region/byggd, och det är intressant att diskutera hur de kan ha relaterat till varandra. 

[Yngwe]

Ja men tolkningen ska bara sträcka sig så långt materialet räcker, annars har vi snart nya namn på gubbarna och gummorna i högarna.  Eller? 
 
Som sista svar i den här tråden på just detta, om du inte tror att auktoritet påverkar oss alla, genom sitt inflytande över vad som sägs, skrivs och trycks, då är du väldigt naiv.  Att det samtidigt bedrivs proffessionelt arbete är inget någon ifrågasatt, men världen är inte perfekt. Vidare om detta får tas i en egen tråd!
 
 
 
Visst är det samma plats, om du inte ser dom så beror de på ditt perspektiv.  Inom själva gamla Uppsala finns ju en massa olika platser med olika funktioner, och dom ser vi givetvis som en "enhet" Jag menar därför att gamla Uppsala, Östra Aros och Ulltuna bör ses som enheter inom samma byggdecentrum. Dom ligger allt för tätt för att med centralplatsperspektiv kunna sägas vara olika platser.

[Sven-Åke]

Förslag:  Kan vi inte bara  nämna de platser vi vill  "nominera" i denna länk,

- och sedan diskutera dessa platser i särskilda länkar?  Annars finns det ju en risk att vissa namn tar över (som vanligt)   medan andra glöms bort  (som vanligt)

[AndreasE]

Visst är det samma plats, om du inte ser dom så beror de på ditt perspektiv.  Inom själva gamla Uppsala finns ju en massa olika platser med olika funktioner, och dom ser vi givetvis som en "enhet" Jag menar därför att gamla Uppsala, Östra Aros och Ulltuna bör ses som enheter inom samma byggdecentrum. Dom ligger allt för tätt för att med centralplatsperspektiv kunna sägas vara olika platser.

I sådana fall använder du dig av en centralplatsteori som jag aldrig stött på.

[Yngwe]

Spelar det egentligen någon roll om du stött på det tidigare?  Är inte resonemanget logiskt? Att de olika centrala funktioner som finns på centralplatsen, inklusive dess funktionärer, samt den elit som hör ihop med den är utspridd över ett område istället för samlad i en liten kärna. 
 
Nu är tanken knappast min egen, den behandlas av Fabech, Brink, Näsman och säkert fler.  Termer som cetrifugal centralplats eller centralplats komplex används. Motsatsen, det mycket koncentrerade centralplatsområdet är den centripetala.  Jag vet inte hur etablerade dessa begrepp är, men de är lätta att förstå. Att dra någon knivskarp gräns dem emellan är inte heller nödvändigt. Det viktiga är att se att centralplatsens alla funktioner inte behöver vara samlade på ett ställe.


 
 
   

[AndreasE]

Läste du ens mitt inlägg lite längre upp? Där jag just placerade in Gamla Uppsala och de andra platserna med centraplatsindikationer i ett byggdesammanhang? Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad det är vi diskuterar. Inga av de modeller som du pratar om (vilka jag har läst, och fler därtill) säger att vi borde se sådana centralplatskomplex som en och samma plats, utan att modellen utgår från ett samhällssystem där olika centraplatsfunktioner kan vara utspridda mellan olika "centralplatser" i samma byggd, och att olika delar av den sociala organisationen (och olika samhällsgrupper) fanns på olika platser.

Inom ortnamnsforskningen så pratar man tex om "ortnamnskomplex" där man kan se hur större områden (tex Uppland) kan delas in mindre regioner utifrån organisationen av ortnamn som pekar på tex militär närvaro(rink-, tegn-), kultutövning (-vi, -lund) och administrativa funktioner (-tuna, husaby). Dessa "administrativa enheter" skulle sedan kunna ligga under överregionala centralplatser, som tex Gamla Uppsala, Badelunda i Västergötland, Fornsigtuna och Adelsö. Detta är ett exempel på hur modellen kan se ut. Den betyder dock inte att alla dessa platser inom samma byggd borde räknas som samma plats. Snarare så finns det både skillnader i funktion och skillnader i rangordning mellan dem.   

[Yngwe]

Vad menar du då med plats?  En gård, en äng, en grop? Visst kan man förklara sig om man säger att det är olika platser. Men du kan också säga att var och en av de olika högarna i G:a U är olika platser, och kungsgården är ytterligare en annan plats. Ändå beskriver du de som samma plats i inlägg efter inägg.
 
Om du har läst det har du säkert läst
 

Centralplatsen behöver inte ha alla funktioner samlade på precis samma plats utan de olika[/q]

funktionerna kan vara uppdelade på större område. I dessa fall är centralplatsen centrifugal,

det vill säga de olika funktionerna i centralplatsen delas upp på flera platser i omgivningen

istället för att vara knutna till en punkt (Näsman 1991:333)

Öländska centralplatser under romersk järnåöder och folkvandringstid : Karl-Oskar Erlandsson
 
Det är alldeles uppenbart att trots att funktionerna är spridda i geografin så talar man alltså om en centralplats. Att sen varje plats och varje rum kan brytas ner i fler platser och fler rum i all oändlighet är ju elementärt.
 
Men det är en teknikalitet och inget annat, att platserna ingår i samma sammanang är vi överens om. Grejen blir ju då att försöka tolka dom. 
 
Jag förstår din jämförelse med husabyar, tunor och vin, (även om dessa inte alls självklart kan användas för att räkna in bygder som man ibland gjort)    Som jag skrev är det svårt att dra några gränser. Det blir väl som att beskriva var dalen slutar och berget börjar. Det kan nog också vara svårt att skilja på centralplatsens funktioner och på centralmaktens "verktyg", specielt med vår högst begränsade kunskap om de olika funktionerna.   

[AndreasE]

När jag skriver "plats" så menar jag en sammanhängande bebyggelseenhet där de olika beståndsdelarna (gårdar, aktivitetsytor, gravfält, åkermark osv) går att knyta till en och samma funktionell enhet. Det trodde jag var ganska självklart?

När man diskuterar "centrifugala centralplatser" så menar man inte att enheter som ligger nästan en mil från varandra skulle vara samma "centralplats" (som fallet är med tex Gamla Uppsala och Ulltuna). Däremot så menar man att inom ett begränsat område så kan tex en kultplats ligga separat från den dominerande storgården, men fortfarande ingå i samma "centralplatskomplex". För att avgöra om en sådan modell passar in på det mönster som arkeologin och bebyggelseorganisationen uppvisar, måste man dock studera varje byggd för sig, och vilka funktioner som de olika centralplatserna uppvisar. I fallet "Uppsala-slätten och Fyrisåns dalgång" så är mönstret snarare sådant att det finns en överregional centralplats som uppvisar tecken på att ha haft de flesta olika centralplatsfunktionerna samlade till sig (Gamla Uppsala). Runt omkring denna överregionala plats så finns det ett stort antal regionala center, som Valsgärde, Vendel, Ulltuna osv. Vissa av dessa platser kan ha varit kopplade direkt till Gamla Uppsala (tex Fornsigtuna, Adelsö, Åshusby i Norrsunda - observera att den dominerande orten i detta nätverk kan ha varierat med tiden) medan andra snarare ingick i den lokala organisationen (den som med tiden tex gav upphov häradsindelningen) som stod "under" Gamla Uppsala.

Jag skulle argumentera för att Gamla Uppsala varken arkeologiskt eller källmässigt framstår som en "centrifugal centralplats", utan snarare verkar ha varit en "centripetal centralplats" där de allra flesta centralplatsfunktioner (elitbostäder, jordbruksproduktion, elitgravläggningar, handelsaktivitet, kultaktivitet, specialiserat hantverk) har skett inom samma väl sammanhållna bebyggelseenhet. Däremot så framstår de flesta andra centralplatser i dess omland som just centrifugala centralplatser som saknar vissa av dess funktioner. Det är till stor del just centripitaliteten som gör att Gamla Uppsala utmärker sig.

[Yngwe]

...I dagens centrala Uppsala, nära domkyrkan, låg under tidig medeltid en tingsplats som hette Ulleråker (vilket gav upphov till namnet Ulleråkers hundare). Fortfarande under medeltiden hölls det ting för hela Tiundaland på den platsen, som låg någonstans i närheten av domkyrkan och Trefaldighetskyrkan. Forskarna verkar anse att det var själva tingsplatsen som hette Ulleråker, och möjligtvis en kungsgård som låg i området.

...Snorre nämner "Aros" som uppsalakungens hamnplats i "Olof den heliges saga" vilket med viss försiktighet skulle kunna tyda på att platsen var under kungligt intresse redan under 1000-talet...

Här antyder du ju själv att två mycket viktiga centrala funktioner ligger i Aros och Ullåker.
 

...centrifugala centralplatser kan med ett annat ord kallas centralplatskomplex (Brink 1999:425, Näsman 2010). Ett exempel på ett sådant är just Gudme som täcker en yta på omkring 100 km2 med heliga höjder i dess utkanter och fleralandstigningsplatser längs kusten (Näsman 2010)
[/l]

Öländska centralplatser under romersk järnåöder och folkvandringstid : Karl-Oskar Erlandsson

Med andra ord ser inte alla avstånd på några km som ett problem.

Du verkar se det som självklart att allting har en självklar mittpunkt och att det är det som är centralplatsen. Jag (och även andra verkar det som) tror att centralplatsen byggs upp av flera punkter med olika funktion, och att det inte är nödvändigt att definiera någon exakt mittpunkt. Dessa platser kan sammanfalla inom en begränsad yta, men de kan också vara utspridda. På vilken av dessa funktioner tyngpunkten ligger skiftar säkert över tid och med situation och säkerligen med individens egen uppfattning.

[AndreasE]

Jag har kollat på samma källa som den du tittat i, och den framställer inte centrifugala centralplatser som den enda, korrekta modellen, endast som den modell han ser i sitt material från Öland. Bland annat skriver han:

Motsatsen till den centrifugala centralplatsen är den centripetala centralplatsen. Till skillnad
mot den centrifugala centralplatsen samlas de olika funktionerna inom centralplatsen på ett
och samma ställe.
...
För Ölands del tycks centralplatserna åtminstone delvis ha varit centrifugala under romersk
järnålder/folkvandringstid. ... Inom dessa centralområden kan det också ha
legat bosättningar som kan klassas som mer koncentrerade centralplatser. Vissa aktiviteter har
troligen skett direkt på dessa centralplatser såsom avancerat hantverk, viss kultutövan och
fester och gillen för att manifestera och fastställa elitens sociala position. ... Avsaknaden av mer centripetala centralplatser kan också bero på att centralplatserna helt enkelt inte har hittats.
...
Begreppet centralplats används för platser där flera av de centralplatsfunktioner har rymts på
samma ställe eller inom ett litet område, som exempelvis Uppåkra.

Källa: Öländska centralplatser under romersk järnålder och folkvandringstid av Erlandsson, K. O. (2010) (Magisteruppsats) sid 11-12

Alltså ser även han att det finns centralplatser som inte varit utspridda på det sättet som du beskriver. Vidare:

För att underlätta kallar jag väldigt centrifugala centralplatser för centralplatskomplex. Det
vill säga områden där de olika aktiviteterna av centralplatskaraktär har ägt rum på skilda
platser över ett större område, men där de ändå gemensamt kan ses som en centralplats. I
teorin kan sådana här centralplatskomplex ha en bosättning inom området som kan ses som en
centralplats, men de skulle också kunna ha de olika funktionerna så pass utspridda inom
centralplatskomplexet att ett enskilt centrum inte kan urskiljas ur detta.

De områden som visar en förtätning av centralplatsindikerande fasta fornlämningar, fornfynd
och platsnamn som jag kallar för centralområden (fig. 2). ... Inom dessa områden har det
sedan legat centralplatskomplex och centralplatser även om vi i detta nu inte vet deras exakta
positioner kan vi utifrån dessa centralområden veta var vi ska leta efter dem. I vissa områden
har jag kommit närmre centralplatsernas läge och i andra kan jag bara konstatera att de
troligen finns inom ett visst område.

Öländska centralplatser under romersk järnålder och folkvandringstid av Erlandsson, K. O. (2010) (Magisteruppsats) sid. 12

Författaren använder alltså begreppet "centrifugal centralplats" och "centralplatskomplex" för att han i sitt material saknar tydliga centripetala centralplatser. För vissa områden är det helt giltigt, och kan mycket väl stämma med hur organisationen såg ut. För andra passar en sådan modell inte like bra med det arkeologiska materialet.

Som jag ser det så har just Gamla Uppsala tillräckligt många centralplatsfunktioner för att klassas som en centripetal centralplats. Det betyder dock inte att den inte ingick i ett större centralplatskomplex som bestod av flera platser av olika betydelse. De som hade kontroll över Gamla Uppsala hade säkert intressen och inflytande även på många andra platser. Det betyder i min mening inte att "Gamla Uppsala" omfattade även de platserna.

Jag tror inte allting har en självklar mittpunkt. Däremot så anser jag att i just yngre järnålderns Uppland så kan man tala om centripetala centralplatser.

[Yngwe]

Givetvis finns det centripetala platser också, det skriver jag ju hela tiden. Det är ju modeller för att beskriva två ytterligheter. Skulle tro att man kan hitta sådana som är både och,  alltså t.ex. centripetala i fråga om ekonomi och centrifugala i fråga om kult, eller tvärtom
 
Bara för att du ser tillräckligt många, en rent akademisk värdering, indikationer inom gamla Uppsala så väljer du att ignorera hamnanläggningen som om källan stämmer måste ses som tillhörande g:a Uppsala, och tingsplatsen, som är en viktig indikation på centralplats och möjligen en förutsättning för kungens existens.
 
Om man kunde lokalisera fler funktioner, t.ex en betydande handelsplats/marknad, kultplats av rang, omfattande produktionsplatser eller liknande inom ett fåtal kilometer från g:a Uppsala, skulle det ändra din syn då?
 
 

[Mats Hansson]

Runt omkring denna överregionala plats så finns det ett stort antal regionala center, som Valsgärde, Vendel, Ulltuna osv. Vissa av dessa platser kan ha varit kopplade direkt till Gamla Uppsala (tex Fornsigtuna, Adelsö, Åshusby i Norrsunda...

Med Åshusby, menar du då komplexet kring storhögen "Nordians hög"? (Såg f.ö. att det finns en skeppssättning där också.) Insåg just att jag aldrig varit där, trots att man sett det på håll så många gånger, från vägen mellan Stockholm och Arlanda (åtminstone förr, nu tror jag skogen växt upp så högt så man egentligen inte ser högen längre från E4:an). Finns 191 fornlämningar där enligt registret. Men det finns också ett komplex norr om själva Åshusby som dock verkar vara lite mer ordinära lämningar, hör dessa också till bilden?

/Mats

[Sven-Åke]

Stora köpinge på österlen.

[AndreasE]

Med Åshusby, menar du då komplexet kring storhögen "Nordians hög"? (Såg f.ö. att det finns en skeppssättning där också.) Insåg just att jag aldrig varit där, trots att man sett det på håll så många gånger, från vägen mellan Stockholm och Arlanda (åtminstone förr, nu tror jag skogen växt upp så högt så man egentligen inte ser högen längre från E4:an). Finns 191 fornlämningar där enligt registret. Men det finns också ett komplex norr om själva Åshusby som dock verkar vara lite mer ordinära lämningar, hör dessa också till bilden?

/Mats

Japp, Nordians hög ligger vid Åshusby i Norrsunda socken. Tyvärr så syns inte högen från E4:an. Visste faktiskt inte att den har gjort det förr. Däremot så ser man ju Norrsunda kyrka vilket är en av Mälardalens finaste medeltida kyrkor med östtorn.
Åshusby är tyvärr dåligt känt rent arkeologiskt. Gravfältet runt Nordians hög är stort och har "högstatuskaraktär" men inga regelrätta utgrävningar har skett på platsen, förutom en samling föremål i SHM som kommer från "32 högar utgrävda av B. Sahlin år 1890 i Åshusby och Kroksta" (Kroksta, nu Krogsta, ligger rakt över E4:an från Åshusby), bland vilka högstatusföremål som spelpjäser och glasfragment ingår. Gravfältet vid Nordians hög har skadats av grustag, och i samband med grushämtning i mitten av 1800-talet påträffades exklusiva föremål som trattbägare från vikingatid och en sölja med cloissone-inläggningar.

Själva boplatsens läge är okänt, men troligast är att den ligger under dagens Åshusby och vid platsen för Norrsunda kyrka. Tyvärr så har inga undersökningar gjorts där vad jag vet, och inte heller gjordes några undersökningar när E4:an drogs fram rakt genom området på 60-talet. Några små undersökningar runt E4:an mellan kyrkan och Åshusby tyder på att bebyggelsen satt ihop under järnåldern.

Så generellt så är det svårt att bedöma Åshusbys karaktär under järnåldern. Under någon eller några perioder, i alla fall när Nordians hög (som trots avsaknad av utgrävningar anses vara tidig vendeltid) byggdes, så förefaller den tillhöra det översta samhällskiktet, och även vikingatid och tidig medeltid förefaller ovanligt rik på platsen.   

[AndreasE]

Bara för att du ser tillräckligt många, en rent akademisk värdering, indikationer inom gamla Uppsala så väljer du att ignorera hamnanläggningen som om källan stämmer måste ses som tillhörande g:a Uppsala, och tingsplatsen, som är en viktig indikation på centralplats och möjligen en förutsättning för kungens existens.
 
Om man kunde lokalisera fler funktioner, t.ex en betydande handelsplats/marknad, kultplats av rang, omfattande produktionsplatser eller liknande inom ett fåtal kilometer från g:a Uppsala, skulle det ändra din syn då?

Jag som trodde att akademiska värderingar var vad vi höll på med här? Vad för annan sorts värdering borde jag ägna mig åt?
 
Jag ignorerar inte hamnanläggningen, däremot så har mina inlägg en tendens att spränga 4000-teckengränsen, så jag blir oftast tvungen att redigera bort delar av mina inlägg. Absolut, jag håller med om att hamnläget, om det som källorna tyder på tillhörde Gamla Uppsala, kan ses som en del av Gamla Uppsala. Däremot så anser jag inte att en hamnplats på några km avstånd är tillräckligt för att se Gamla Uppsala som centrifugalt.
När det gäller tingsplatsen, så tillhörde den ett annat härad än Gamla Uppsala (Ulleråkers hundare) och var därmed explicit inte en del av Gamla Uppsala. Som en härads-tingsplats så skulle jag argumentera för att den ingick i en mer regional organisation än Gamla Uppsala. Det betyder dock inte att kungen (om en sådan fanns) inte även hade en närvaro vid de regionala häradstingen, och att det låg i kungamaktens intresse att tex anlägga kungsgårdar vid de olika tingsplatserna.

Som svar på din sista fråga, så självklart måste man som arkeolog vara villig att ändra sin uppfattning i ljuset av nya upptäckter. Men just nu så står ju källäget där det står. Däremot så tror jag att när man ska bedöma om en plats är centripetal eller centrifugal så måste man vara försiktig. Ett samhälle består av flera nivåer av organisation, och bara för att man har en stor centralplats så behöver inte det betyda att alla samhällsfunktioner i omlandet är kopplade till den platsen. Det kommer förekomma produktion, framför allt av mer vardagliga föremål, på många platser. Mindre områden kommer ha egna kultplatser för sina vardagliga behov, och småskalig handel kommer försiggå på lokala tingsplatser och storgårdar. 

[Yngwe]

...ja det är ju du själv som skriver att det är tingsplats för hela Tiundaland, det är ju lite mer än ett härad.
 
Den akademiska värderingen är ju en överenskommen miniminivå, och den tar inte hänsyn till verkligheten. Att du täckt in nog med funktioner betyder inte att du täckt in alla funktioner, och kunskap om alla funktioner säger betydligt mer än en uppfylld kravlista. Den akademiska värderingen skall vara ett hjälpmedel, inte ett mål eller ett hinder.
 
Du har ett folklandsting och en kunglig hamn i centrifugalt läge, och ändå säger du att plasen är centripetal för att du fyllt listan....   som de säger i amerika , jag vilar mitt fall....

[Yngwe]

Stora köpinge på österlen.

ge oss lite kött på benen.