Plaser som slutar på åkra och kulthus

[Frågvis Amatör]

Fynden av spår av kulthus är kanske inte frekvent. Yngwe ställde en fråga om begreppet Uppsala och även Uppåkra i en annan tråd:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4264.msg41522/topicseen.html#msg41522

Jag har tittat efter platser som heter Uppåkra i Sverige och fick träff, via hitta.se på en handfull platser i Sverige. I Skåne har jag bara hittat Uppåkra och Gullåkra men jag drog mig till minnes en tredje plats utanför Ängelholm, Barkåkra.

Lustig nog finns det en inventering av området Barkåkra som Regionmuseet i Kristianstad gjort där man hittat spår av ett kulthus.

Studien finns här: http://www.regionmuseet.m.se/rapporter_pdf/2008/R2008-061.pdf

RAÄ 26. Strax NV om fornlämningen, undersöktes och borttogs 1948 tre
gravhögar som hotades av ett grustag. Högarna gav fynd från både äldre och yngre
bronsålder, såväl som äldre järnålder (Rausing 1949; Håkansson 1985:17f).
Under en av gravhögarna påträffades en rektangulär stensättning. Förmodligen
utgör detta fundamentet till någon form av rituell byggnad; ett kulthus.

Fyndplatsen heter Barkåkra 26:1,  i Fornsök,  och finns vid ett grustag strax intill entrén till den gamla flygflottiljen F10.

Thomas I

[Sven-Åke]

Tja  - kan misstänka att det finns fler.

Harjager   (Harjagers härad)

Harg ager

Harg åker

Kanske även Amager   (Köpenhamn),    Harrie, 

Någon som har svar på dessa gissningar?? 

[Yngwe]

www.lm.se är ju ett långt bättre verktyg. Det finns ju hundratals åker, och åkra, över hundra bara i Skåne. Svårigheten blir väl att sortera ut vilka som avser kultplats.  Friggåker, Torsåker  och andra typsika "kult"åkrar är ju enkla att hitta.  Men Barkåkra är ju inte (för mig iallafall) något som verkar skilja sig från dagens betydelse av åker.  Det finns ju för övrigt även flera Uppåkra.    På Gotland finns en hel drös med -aker. Är det samma ord?

[AndreasE]

"Åker" är nog ganska vanligt som efterled i en stor del av landet. Det svåra är väl som sagt att skilja ut de äldre "åker"-platserna från yngre, och sen skilja ut de som haft en teofor betydelse.

Förövrigt, då diskussionen började i Uppsala-tråden... I dagens centrala Uppsala, nära domkyrkan, låg under tidig medeltid en tingsplats som hette Ulleråker (vilket gav upphov till namnet Ulleråkers hundare). Fortfarande under medeltiden hölls det ting för hela Tiundaland på den platsen, som låg någonstans i närheten av domkyrkan och Trefaldighetskyrkan. Forskarna verkar anse att det var själva tingsplatsen som hette Ulleråker, och möjligtvis en kungsgård som låg i området.

Så även teofora namn på "åker" behöver kanske inte bara peka på kultplatser utan även olika sorters tings- eller mötesplatser?

[Frågvis Amatör]

Min tanke är att platser som slutar på -åkra eller -åker och som har fynd från Järnålder och Bronsålder, kan vara platser med gamla namn. Barkåkra utanför Ängelholm har mycket fynd och gravhögar från Bronsåldern och senare.

Undrar bara vad som hände med det spår av ett kulthus som hittades där i slutet av 40-talet?

Thomas I

[AndreasE]

Eftersom att det undersöktes och togs bort (verkar som att ett grustag expanderade i området) så är ju själva "kulthuset" borta. Så då får man ju vända sig till dokumentationen som gjordes vid undersökningen och de publiceringar som finns.

Sen har det hänt mycket med kunskapsläget då det gäller "kultbyggnader" från både bronsålder och järnålder under de senaste 20 åren, så att titta på materialet från tex en sådan plats med dagens ögon skulle säkert kunna ge resultat som man inte kunde få fram på 40- eller ens 80-talet.

[Yngwe]

"Åker" är nog ganska vanligt som efterled i en stor del av landet. Det svåra är väl som sagt att skilja ut de äldre "åker"-platserna från yngre, och sen skilja ut de som haft en teofor betydelse.

Förövrigt, då diskussionen började i Uppsala-tråden... I dagens centrala Uppsala, nära domkyrkan, låg under tidig medeltid en tingsplats som hette Ulleråker (vilket gav upphov till namnet Ulleråkers hundare). Fortfarande under medeltiden hölls det ting för hela Tiundaland på den platsen, som låg någonstans i närheten av domkyrkan och Trefaldighetskyrkan. Forskarna verkar anse att det var själva tingsplatsen som hette Ulleråker, och möjligtvis en kungsgård som låg i området.

Så även teofora namn på "åker" behöver kanske inte bara peka på kultplatser utan även olika sorters tings- eller mötesplatser?

Finns det någon närmare förklaring till att man tror så?

[AndreasE]

Finns det någon närmare förklaring till att man tror så?

Tror vad?

Uppsala ligger på gränsen mellan Ulleråkers och Vaksala hundare (gränsen går i Fyrisån och har gjort det så långt tillbaka man har källor). Det anses helt klart att Ulleråkers härads tingsplats låg just i området där domkyrkan och Helga trefaldighetskyrkan ligger idag. Som sagt så hölls fortfarande ting på platsen under medeltiden. Namnet levde kvar i stadsbilden genom medeltiden i form av tex gatunamn (Wllrakers gatun, belagd på 1500-talet). Själva platsen nämns visst även i flera isländska sager, bla Olof den heligas saga och Krákumál.
Källor finns i verket om Uppsala domkyrka, del 11.

[Yngwe]

Ja men vad är det som gör att man tror att namnet usprungligen avser en tingsplats eller kungsgård?  Man måste ju rimligen anta att det gått lång tid från dess att platsen får sitt namn till det att det under medeltiden är en tingsplats och mycket kan ha hänt däeremellan.   Om man vill förknippa ting med Ull så får man nog förklara varför.  Jag menar inte att det är fel i sak, bara att man vill ha ta del av resonemanget!

[AndreasE]

I den källan (vilket är en sammanfattning av det nuvarande forskningsläget) som jag har så nämns att det finns ett mönster av samlingsplatser med namn på "åker". Som källa till det anger man Sundqvist 1953 och Wikstrand 2001. Som källa till att Ulleråkers härads tingsplats låg just vid domkyrkan anges DMS ("Det medeltida Sverige") vol 1:2.

Resonemangen är att vi vet att marken runt domkyrkan var i kunglig ägo på 1200-talet, och troligtvis hade varit det på 1100-talet (Helga Trefaldighetskyrkan var troligtvis en gårdskyrka på en kungsgård). Vi vet även att det låg en tingsplats i området, som användes av Ulleråkers hundare. Det finns ingen ort i hundaret som heter Ulleråker, däremot så kan namnet kopplas till området vid denna del av Östra Aros. Namnet finns även nämnt i isländska sagor som verkar syfta på samma plats. Slutsatsen blir att det mycket väl kan ha varit denna tingsplats som hette Ulleråker. Den i sin tur kan mycket väl get namn till den kungsgård som verkar legat i området. Tillsammans passar detta in i ett mönster av ortnamn på "åker" som går att koppla till samlingsplatser.

Om man anser att namnet tidigare syftat på en kultplats som sen har blivit en samlingsplats vet jag inte. Tror dock att man antar att tingsplatsen har sitt ursprung innan medeltiden.   

[Yngwe]

Ok, då är jag med på vad du menar.   Jag undrade eftesom Ull ibland sammanknippas med eder och tvekamper, vilket givetvis kan relatera just till tingsplatser, och om någon möjligtvis grävt djupare i detta eventuella samband.
 
 
Kul med åker som samlingsplats, det är ju torgets självklara motsvarighet i ett jordbrukande samhälle!