Författare Ämne: Restider på sjön  (läst 6106 gånger)

Utloggad Gwydion

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
Restider på sjön
« skrivet: september 28, 2011, 13:37 »
Undrar en del kring restider med skepp/båtar under järnåldern. Enligt Ottars reseberättelse var det fem dagars segling mellan Skiringssal och Hedeby. Detta är under vikingatid, hur lång tid skulle samma resa ta under till exempel folkvandringstid? Om jag minns rätt förekom inte segel förrän mot slutet av järnåldern. Och vilka andra faktorer kunde påverka restiden, t.ex typ av båt, storleken, last?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Restider på sjön
« Svar #1 skrivet: september 28, 2011, 15:18 »
En sjöresa efter kusten från Spanien/ Kastillien till Danmark blir om man följer kusten ca 1200-1300 sjömil. På tre veckor skulle det innebära en genomsnitlig hastighet på 2-3 knop, förutsatt att man färdas dygnet runt. Det är ca hälften av ostindienfararen Göteborgs har i medelhastighet.
Det är nog en rätt rimlig hastighet för ett seglat skepp med skiftande vindförhållanden.  Frågan är om man verkligen seglade dygnet runt, det låter riskabelt om man följer kusten.
 
Om man istället skulle ro blir man ju inte alls lika vindberoende, och medelhastigheten kan nog ökas betydligt, men uthålligheten minskar ju. Jag har svårt att se att man kan ro dygnet runt under så lång tid.  Som en jämförelse ros en kyrkbåt i 5 knop utan större ansträgning, och erfaret roddfolk kan hålla 8-9 knop under längre tid. Kyrkbåtar var relativt tungt lastade, upp till 50- 60 personer, ibland ännu fler,skulle få plats.  Det motsvarar iallafall ett par tons last.   En ungefärlig beräkning av 8-10 timmars rodd per dygn skulle ge en snitthastighet räknat på alla dygnets timmar på kanske 2-3 knop
Man har gjort en hel del teoretiska beräkningar för koggar  , som  slutar i en snitthastighet om ca 3-4 knop.
 
Det är alltså relativt små skillnader i hastigheter, vare sig man ror eller seglar och vare sig det är 1100-tal eller 1700-tal.  800-talets sjötransporter bör rimligen hållit samma hastighet. Den som räknar i huvet inser ändå att rodda skepp har en högre momentan hastighet och under kortare transporter där roddarna inte behöver stanna längre tid för att vila är de alltså betydligt snabbare.

Detta gäller nu på sjö och hav. På å och älv gäller helt andra hastigheter som beror på både älvens form och fart.  Under sträckor utan krubukter och med jämn ström bör man kunnar hålla hastigheter upp mot tio knop utan större problem och med stor uthållighet.  Uppströms blir det förstås en annan historia, men i större åar och älvar har man ofta haft möjlighet att ro brevid huvudströmmen och därmed inte behövt kämpa fullt så mycket så man kanske tror!
 
 
3 knop innebär lite drygt 5 km/h, alltså ganska normal gånghastighet.   

Jag kan inte se att folkvandringstida sjöresor skulle avvika markant i hastighet över en några dagar. Seglets stora fördel är inte hastigheten utan att man kan färdas resurssnålare och med längre uthållighet, och därmed också färdas långa sträckor över öppet hav.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Restider på sjön
« Svar #2 skrivet: september 28, 2011, 20:31 »
Man bör nog vara litet försiktig med angivna tider. I isländska seglingsanvisningar finns en hel del seglingstider mellan olika platser runt Nordatlanten, De är tämligen konsistenta men anmärkningsvärt korta. Min gissning är att man angav "idealtider" under optimala väderförhållanden men att man i praktiken nog fick multiplicera dessa med kanske två eller tre för att få realistiska siffror.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Restider på sjön
« Svar #3 skrivet: september 28, 2011, 23:02 »
Ottars vägval har ju diskuterats, men alla tänkbara alternativ ger en sträcka på drygt 300 sjömil, vilket skulle innebära en snitthastighet strax under 3 knop.  Det kan inte anses som uppseendeväckande kort, tvärtom. Det är dessutom helt överensstämmande med tidigare nämn resa från Spanien.

Kan du ge exempel tty så att vi kan jämföra?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Restider på sjön
« Svar #4 skrivet: september 28, 2011, 23:32 »
Undrar en del kring restider med skepp/båtar under järnåldern. Enligt Ottars reseberättelse var det fem dagars segling mellan Skiringssal och Hedeby. Detta är under vikingatid, hur lång tid skulle samma resa ta under till exempel folkvandringstid? Om jag minns rätt förekom inte segel förrän mot slutet av järnåldern. Och vilka andra faktorer kunde påverka restiden, t.ex typ av båt, storleken, last?

Jag är helt övertygad om att man kände till segel redan på stenåldern. Om det inte förekom segel på Östersjön under folkvandringstiden/vendeltiden tror jag att det kan bero på väderförhållandena; antingen blåste det för mycket (på vintern) eller också nästan inte alls (på sommaren). Romarna hade som bekant samma problem.
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Restider på sjön
« Svar #5 skrivet: september 29, 2011, 10:30 »
Här är lite restider från Medelhavsområdet och en del andra ställen under antiken och senare:


DISTANCE AND COMMUNICATION in the Roman Empire
http://www.csun.edu/~hcfll004/travel2.html
Ju äldre desto bättre.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Restider på sjön
« Svar #6 skrivet: september 29, 2011, 14:54 »
Kan du ge exempel tty så att vi kan jämföra?

Från Stadlandet i Norge till Horn på östra Island 7 dagar
Från Snaefellsnaes på Island till Hvarf (Kap Farväl) 4 dagar
Från Reykjanes Island till Lough Swilly, Irland 5 dagar
Från Langanes på Norra Island till Svalbard (troligen Scoresbysund) 4 dagar
Från Kolbensö på nordvästra Island till "Grönlands obygder" (troligen Blosseville-kusten) 1 dag

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Restider på sjön
« Svar #7 skrivet: september 30, 2011, 00:37 »
Från Stadlandet i Norge till Horn på östra Island 7 dagar
Från Snaefellsnaes på Island till Hvarf (Kap Farväl) 4 dagar
Från Reykjanes Island till Lough Swilly, Irland 5 dagar
Från Langanes på Norra Island till Svalbard (troligen Scoresbysund) 4 dagar
Från Kolbensö på nordvästra Island till "Grönlands obygder" (troligen Blosseville-kusten) 1 dag

Om 1 dag motsvarar ett dygn, vilket man kan anta då man knappast stannar på öppet hav, så rör det sig om hastigheter på mellan 5 och 9 knop, det är ganska precis vad till exempel wikipedia anger att den tidens båtar höll.
 
Om man dessutom antar att man på dessa nordliga och farliga farvatten ser till att ha rätt vind innan man ger sig iväg så förklarar det att hastigheten är högre än på sydligare breddgrader.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Restider på sjön
« Svar #8 skrivet: september 30, 2011, 21:12 »
Vad jag lärt mig om båtar så kan inte en båt ta sig fram snabbare i knop än längden i meter, när den har en motor, tror inte att den kan framföras snabbare med åror, med segel och medvind, eller kryss och lämplig köl så kan den gå snabbare fram.. Utan en ordentlig köl så kommer båten inte famåt vid kryss, utan då gäller åror, är det dessutom motström så går det längsammare, vid medström snabbare..

Utloggad Odinkarr

  • Stammis
  • Antal inlägg: 192
  • Zigenarfågeln och negerfinken - fine svenske ord
    • Asernes æt
SV: Restider på sjön
« Svar #9 skrivet: oktober 01, 2011, 23:57 »
Citera
Om jag minns rätt förekom inte segel förrän mot slutet av järnåldern

Som jeg skriver i indledningen til mit kapitel "Langskibenes herkomst":

http://verasir.dk/show.php?file=chap26.html#toc144

"den aftagelige mast med rå, sejl og styreåre allerede er udviklet i Bronzealderen".

Det ved vi i skrift og i visuelle gengivelser, og jeg viser dette i kapitlet.


Sejlhastighed
 

Her er nogle af de beregninger jeg har foretaget.

Sejladsen i 2-300 tallet e.Kr. fra Orkney til sydvestkysten af Norge (Hordaland, Rogaland og Vestagder) blev besejlet på 5 dages rejse dag og nat. Antager vi at sejladsen skete med ca. 65 sømil på 24 timer er den samlede strækning på ca. 325 sømil, hvorved vi ankommer til sydvestkysten af Norge. Se  Gaius Julius Solinus: Polyhistor (kap. 22).

Sejladsen ca. år 825 e.Kr. fra Isle of Lewis (den nordligste af øerne på Hebriderne) til Mainland på Orkney udgør ca. 141 sømil, og blev besejlet på 2 dage (og nætter), og derfor med en sejlfart på ca. 71 sømil på 24 timer eller 2.9 knob (5.4 km/t). Der forudsættes god bør under hele rejsen. Se Den irske munk Dicuil: De mensura Orbis terrae (Om jordklodens udstrækning).

Sejladsen ca. år 825 e.Kr. fra Orkney til Shetland udgør ca. 121 sømil og blev besejlet på to sommerdage, og én nat imellem, dvs. 36 timer. Dette giver en sejlfart på 3.36 knob (6.3 km/t). Se Den irske munk Dicuil: De mensura Orbis terrae (Om jordklodens udstrækning).

I ”Ohthere's rejse til Norden” fra år 871-899 e.Kr. sejler Ohthere nord om Norge. Strækningen mellem landkendingen og havnen Mehamn, Gamvik, Finnmarken og landkendingen "Svyatonosskaya Sirena", Kolahalvøen, Murmansk Oblast besejles på 4 dage og nætter under sejl. Strækningen er på ca. 304 sømil, hvilket betyder en sejlfart på 3.2 knob (5.9 km/t).

I ”Ohthere's rejse til Norden” fra år 871-899 e.Kr. sejler Ohthere fra kongsgården på Godøy (Goðeyja), Hålogaland til Sciringesheale (Sciringeshēal), som jeg mener er identisk til havnen "Lahelle" i Kristiansand. Rejsen tager mere end 1 måned, hvor sejlplanen forudsætter at sejlads kun finder sted i dagslys. Antager vi sejlads i sommerhalvåret, og 10 timers sejlads pr. 24 timer 1, da vil 1 måneds sejlads række til 750-900 sømil (1.389-1.668 km).

1 8 timers søvnbehov, 2 timer til at rigge skibet af- og til- hver dag, samt 2 timer til forberedelse af måltid og teltlejr, efterlader 10 timer til sejlads.
 

I ”Ohthere's rejse til Norden” fra år 871-899 e.Kr. sejler Ohthere fra Sciringesheale (Sciringeshēal) til Hedeby.  Antager vi at styrmanden har brugt Håkull (Högkull), Kullen (Kullaberg), Skåne som landkending til at slå en breddegradskurs mod Nordsjælland, er afstanden til denne landkending da 187-212 sømil, afhængigt af hvor vi antager Sciringesheale (Sciringeshēal) lå.  Da vi hører dette besejlet på 3 dage og nætter, har sejlfarten været ca. 62-71 sømil på 24 timer eller 2.5-3.0 knob (4.63-5.5 km/t).

Wulfstan's sørejse ca. år 890 e.Kr. fra Hedeby til Truso blev besejlet på syv dage og nætter. De ca. 400 sømil mellem Hedeby og Truso blev besejlet  med en doven vestenvind og et fuldt lastet handelsskib. Sejlfarten var ca. 57 sømil på 24 timer eller 2.4 knob (4.4 km/t).

Sejladsen år 1000 e.Kr. mellem (Eystribygð, Julianehåb) og (Vestribygð, Godthåb) var en ”6 dages Roning med sex Mand paa en sexaaret Baad”. Se Erik den Rødes Saga (Eiríks saga rauða).

mvh

Flemming