Har just betat av del 7 i serien om "Människans historia", en del som just handlar om högkulturerna i Sydamerika, så det känns ju motiverat att pallra sig dit. Det är dock inte utan ett visst motstånd, jag känner någon trist bismak av det här med stora dyrbara utställningar som ska locka med ordet "guld" i alla lägen. Men visst är det intressant.
Det jag slogs av när jag läste boken ifråga var hurt kort Inka-tiden var. Själva Inka-imperiet är ju bara frågan om det sista århundradet innan spanjorerna erövrade områdena (i början av 1500-talet). Efter ett par tusen år av olika högkulturer i Sydamerika: Moche, Nazca, Chimu, Huari, och allt vad de heter. I många fall avsättande väl så monumentala lämningar och praktfulla konstföremål som Inka-tiden. Så man kan ju hoppas att utställningen får med denna bild ordentligt och inte bara fokuserar på Inkas berömda guldskatter.
Det som är intressant med Inka, tycker jag efter att ha läst boken, är just det sätt på vilket de byggde, expanderade och höll samman sitt med tiden stora rike. Det verkar (för en gångs skull i historien) inte ha skett genom erövringar utan genom skicklig psykologi skulle man väl kunna säga.
/Mats
