Författare Ämne: Duger bronsvapen i strid?  (läst 39526 gånger)

Utloggad webbsmurfen

  • Stammis
  • Antal inlägg: 124
Duger bronsvapen i strid?
« skrivet: september 09, 2011, 13:27 »
Vi har ibland varit inne på detta ämne. men jag vill ha era tankar och ideér

Hur hållbart är egentligen brons? Användes bronssvärden i strid eller bars för att visa status/relion?

Uppenbart är ju att yxorna är så pass hållbara att de dög att forma trä efter den form de nu önskade.

Nackdelen med brons är att även om brons är styvare än ren koppar, så är det bräckligare. Att träffa en bronsklinga med mjukare matreal (trä) ser jag egentligen inte som ett problem. men bronsklinga mot bronsklinga kan inte varit idealt med brutna klingor, spetsar, hack och sprickor.

Hur tänker ni?

Utloggad sockerfri

  • Stammis
  • Antal inlägg: 452
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #1 skrivet: september 09, 2011, 13:49 »
Oavsett metallmaterial är det aldrig bra att träffa klinga mot klinga, endast i film är svärden såpass starka och hållbara att man kan dunka klinga mot klinga utan att det ens blir en repa. Bronssvärden var högst troligen huvudsakligen stickvapen när de användes i strid.

Enligt Neil Burridge klarar hans bronssvärd av att få stryk av järnsvärd


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #2 skrivet: september 09, 2011, 15:44 »
Hur hållbart är egentligen brons? Användes bronssvärden i strid eller bars för att visa status/relion?


Status/religion/hult förklaringen är ju oerhört populär och smyger sig in överallt.
 
Men hur tänker man då, vad skulle den äkta förlagan vara? Träsvärd? 
 
Givetvis kan vissa svärd enbart haft ceremoniel användning, men de måste haft en högst stridsduglig förlaga.  Som du säger, kan man hugga i trä kan man hugga i huvet!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #3 skrivet: september 09, 2011, 16:46 »
Det finns åtminstone en tråd som berör detta ämnet på MyArmoury: http://www.myarmoury.com/talk/viewtopic.php?t=23137

Läs speciellt det som Peter Johnsson (Europas bästa svärdssmed) skriver.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #4 skrivet: september 09, 2011, 19:09 »
Dom tidigare bronssvärd er tydligen inte skapad för strid. En förutsätning för att använda ett svär effektivt  - mot till ex. stockar, klubbar eller spjut är att man har ett rejält handtag - som är stöpt fast i kolven. Dessutom krävs en massiv rygg och en ständigt slipbar egg. Dom äldre bronssvärd har ingen av dessa faktorer. Först under den yngre del av bronsåldern (1500 f. kr.) ser man att s.k. 'fullgrips-svärd' börjar göras i östra Medelhavet. Med tiden utvecklas dessa nya typer verktyg till dom en- och två-handsvärd man känner från järnålderns krigiska tider. (En av dom äldsta i denna grupp hittades i en kummelgrav i Helsinki och daterades till 3.050 f.n.)

http://www.salimbeti.com/micenei/weapons1.htm

Nationalmuseet i Köpenhamn har en mycket intressant web-sida om bronsålderns olika typer av svärd och andra symbolvapen. (Gå till "Genstande -> Våben -> Sværd":)

http://www.guderoggrave.dk/
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #5 skrivet: september 09, 2011, 20:21 »
Det finns en del tester av bronssvärd kontra stålsvärd, båda har fördelar och nackdelar. En sak stod ut i dessa tester, bronssvärden var mycket tåliga! Hugg egg mot egg gav större skada i ståleggen än i bronseggen!

Ståleggen måste sedan slipas, i hela sin längd, tills dess att hacket försvann - medan man ”bara” hamrade ut brons från bladets bakre del ut mot eggen för att få bort hacket. Bronssvärdet var alltså betydligt tåligare, enklare att ”laga” – och man var inte tvingad att ta bort material från dess egg – man bara omfördelade det material som fanns.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad webbsmurfen

  • Stammis
  • Antal inlägg: 124
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #6 skrivet: september 09, 2011, 20:35 »
Dom tidigare bronssvärd er tydligen inte skapad för strid. En förutsätning för att använda ett svär effektivt  - mot till ex. stockar, klubbar eller spjut är att man har ett rejält handtag - som är stöpt fast i kolven. Dessutom krävs en massiv rygg och en ständigt slipbar egg. Dom äldre bronssvärd har ingen av dessa faktorer. Först under den yngre del av bronsåldern (1500 f. kr.) ser man att s.k. 'fullgrips-svärd' börjar göras i östra Medelhavet. Med tiden utvecklas dessa nya typer verktyg till dom en- och två-handsvärd man känner från järnålderns krigiska tider. (En av dom äldsta i denna grupp hittades i en kummelgrav i Helsinki och daterades till 3.050 f.n.)

http://www.salimbeti.com/micenei/weapons1.htm

Nationalmuseet i Köpenhamn har en mycket intressant web-sida om bronsålderns olika typer av svärd och andra symbolvapen. (Gå till "Genstande -> Våben -> Sværd":)

http://www.guderoggrave.dk/

Ahh... Där har vi samma typ som de hittade i Nymölla 63..

Vet du om detta är en vanlig modell i Sverige

http://www.guderoggrave.dk/images/10/26-27/1027327.jpg

Utloggad webbsmurfen

  • Stammis
  • Antal inlägg: 124
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #7 skrivet: september 09, 2011, 20:59 »
Det finns en del tester av bronssvärd kontra stålsvärd, båda har fördelar och nackdelar. En sak stod ut i dessa tester, bronssvärden var mycket tåliga! Hugg egg mot egg gav större skada i ståleggen än i bronseggen!

Ståleggen måste sedan slipas, i hela sin längd, tills dess att hacket försvann - medan man ”bara” hamrade ut brons från bladets bakre del ut mot eggen för att få bort hacket. Bronssvärdet var alltså betydligt tåligare, enklare att ”laga” – och man var inte tvingad att ta bort material från dess egg – man bara omfördelade det material som fanns.

Thomas

Hmma... Det ställer onekligen saker på sin spets..

Om det knappt var någon skillnad på brons och järnsvärd i strid, Varför ersattes bronssvärdet med Järn? Järn är ju både svårare att tillverka och kräver mer underhåll för att inte rosta bort. 

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #8 skrivet: september 09, 2011, 21:33 »
Många rakknivar av brons har ju hittats – så vi vet att det gick att raka sig med dem = brons gick att få mycket vasst – minst lika vasst som stål alltså.

Eggen var tåligare mot huggskador – och lättare att reparera som jag skrev ovan. Alltså hade bronssvärdet många fördelar – dessutom – det rostade inte!

Jag tror att ett stålsvärd tål sidokrafter bättre än vad ett bronssvärd gör – samt – att ett stålsvärd har lägre vikt.

Bronssvärdets nackdel var i övergången från blad till handtag, ca 1-2 cm in i handtaget uppstår den största påfrestningen av ett svärd under strid (huggande rörelser). Skall handtaget vara hyggligt i storlek, samt behagligt att hålla i – kan inte bronsmaterialet ha varit speciellt kraftigt i handtaget.  Boreas länk visar ett stort antal bronssvärd - och hur man försökte komma till rätta med detta problem med diverse förstärkningar just i övergången mellan blad och handtag.

När järnet en gång i tiden kom måste många ha blivit mycket tveksamma. Järn rostar och måste förvaras torrt, det måste infettas och underhållas/övervakas så att det inte förfars. Det måste slipas med en slipsten/bryne regelbundet och det måste ständigt poleras för att hålla sig blankt och vackert.

Ett bronssvärd rostar inte, kan förvaras både blött och fuktigt, behöver ingen översyn, blir det slött ”hamrar man lite på eggen” så blir det vasst igen – och vill man ha det supervasst slipar men lite längs den hamrade eggen.

Det tog nog ganska lång tid innan man blev övertygad om stålets fördelar när det gäller svärd… :-[

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #9 skrivet: september 09, 2011, 21:58 »
Om det knappt var någon skillnad på brons och järnsvärd i strid, Varför ersattes bronssvärdet med Järn? Järn är ju både svårare att tillverka och kräver mer underhåll för att inte rosta bort.

Järn var troligen underlägset som material åtminstone till att börja med, men det var mycket billigare och tillgängligt både i mycket större mängder och på mycket flera platser än koppar och framför allt tenn.

Brons är f ö ett betydligt stryktåligare och tillförlitligare material än järn, åtminstone om järnet inte är tillverkat med moderna metoder. Därför höll man länge fast vid bronskanoner trots att de var mycket dyrare än järnkanoner. Risken för pjässprängning är mycket mindre med brons än med järn. För en given hållfasthet blir dessutom en bronskanon lättare än en järndito.
Man föreställer sig ofta att bronskanoner är något som kom ur bruk för flera hundra år sedan, men faktum är att det var först med utvecklingen av moderna specialstål i slutet på 1800-talet som brons helt ersattes av stål som kanonmaterial. Många äldre bronspjäser, i synnerhet i grövre kalibrar, användes faktiskt så sent som under första världskriget.

Utloggad Ny Björn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 174
    • http://www.valdar.se
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #10 skrivet: september 09, 2011, 23:39 »
Här om dagen hörde jag ett föredrag av Marianne Mödlinger, Österrikisk arkeolog som arbetat och arbetar mycket med de metallografiska aspekterna av både vapen och rustningsdetaljer från bronsålder. I korthet kan sägas att hon hittat mängder av spår av användning både på svärd och rustningar. Hon är också en av redaktörerna till en tämligen nyutkommen bok i BAR-serien (S2255 2011, ISBN: 9781407308227) "Bronze Age Warfare: Manufacture and Use of Weaponry". Jag har själv bara ögnat igenom boken, men i den lär nog den intresserade kunna finna en hel del uppdaterad forskning.

/N B
...an archaeologist's career lies in ruins from the start" - P. Bahn

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #11 skrivet: september 10, 2011, 00:21 »
Att de första metallsvärden skulle vara för kultbruk är helt banalt. För att svärd ska kunna användas i kult måste de representera något.  Ett svärd skapat för kult måste alltså ha en förlaga som motsvarar symbolvärdet, annars har det inget symbolvärde.  Att ett metallsvärd skulle ha trä- eller stensvärd som förlaga låter mycker långsökt, varken trä eller sten har egenskaper som medger vapen liknande de tidiga bronssvärden.
 
Man kan därför ifrågasätta dessa "fakta" om att de kan inte ha varit vapen.  Who says?
 
 
Brons är en utmärkt material att göra vapen av, specielt om alternativet är trä eller sten.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #12 skrivet: september 10, 2011, 13:36 »
Det är klart att bronssvärd användes i strid. Jag har också läst om en del experiment där bronsvapen visat sig vara överlägsna tidiga stålvapen. Man måste ha i åtanke att olika legeringsgrader av brons och stål (järn är ett grundämne. Alla "järnvapen" är stålvapen egentligen. Stål = Kol + järn) har olika egenskaper. Ett låglegerat stål kan vara mjukare än vissa bronser.

På brinellskalan:
SS 5204 (RG 5) låglegerad mässing (Cu Sn5% Pb5% Zn5%) - den vanligaste smyckes"bronsen" på vikingatiden har en hårdhet kring 70 HB
SS 5465-15 "Brons" (Cu Sn12%) har en hårdhet kring 100 HB
Stål med låg kolhalt har en hårdhet kring 120 HB
DIN 17662 Fosforbrons (Cu Sn8% P0,25%) har en hårdhet kring 150 HB men kan ha över 200 vid härdning
SS 5234-15 Manganbrons (Zn Cu 60% Al4,5% Mn4% Fe2,5%) har en hårdhet kring 180 HB
18/8 (304) Rostfritt stål (Fe C Cr18% Ni8%) har en hårdhet mellan 120-180 HB (härdat och anlöpt)
SIS 1880 Olegerat stål (Fe C2%) har en hårdhet på mellan 350-1000 HB beroende på anlöpningstemperatur
Vissa verktygståler har en hårdhet upp till 2000 HB

Så som ni ser går ståler och bronser ihop i en del av skalan. Det är klart att välarbetat stål är hårdare än bronser, men man kan helt klart få en egg i ett brons. Rostfria knivar har väl många hemma. Med en hårdhet på upp till 180 HB jämfört med t.ex. manganbrons eller fosforbrons 150 HB och 180 HB, vilket kan ha funnits naturligt legerat borde det gå att få en fin egg även i bronser.

Allt beror på legeringar och omständigheter i tillverkningsprocesser.

Källor:
http://www.strila.se/prod/files/rostfritt_stal.pdf
http://www.lagermetall.se/
http://www.antracit.se/cpg/albums/userpics/10001/stalkatalogen.pdf
http://www.engineersedge.com/hardness_conversion.htm

Här om dagen hörde jag ett föredrag av Marianne Mödlinger, Österrikisk arkeolog som arbetat och arbetar mycket med de metallografiska aspekterna av både vapen och rustningsdetaljer från bronsålder. I korthet kan sägas att hon hittat mängder av spår av användning både på svärd och rustningar. Hon är också en av redaktörerna till en tämligen nyutkommen bok i BAR-serien (S2255 2011, ISBN: 9781407308227) "Bronze Age Warfare: Manufacture and Use of Weaponry". Jag har själv bara ögnat igenom boken, men i den lär nog den intresserade kunna finna en hel del uppdaterad forskning.

/N B

Intressant. Skall helt klart kollas upp.

Ahh... Där har vi samma typ som de hittade i Nymölla 63..

Vet du om detta är en vanlig modell i Sverige

http://www.guderoggrave.dk/images/10/26-27/1027327.jpg

Det där ser för mig mer ut som ett spjut än ett svärd.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #13 skrivet: september 10, 2011, 19:06 »
Alla "järnvapen" är stålvapen egentligen. Stål = Kol + järn[/i]) har olika egenskaper. Ett låglegerat stål kan vara mjukare än vissa bronser.

Många äldre järnvapen var smidesjärn och inte stål. Att tillförlitligt göra stål med rätt kolhalt var mycket svårt före industrialismen. Förmodligen är det detta som ligger bakom de många sagorna om mer eller mindre "magiska" svärd. Då och då fick man till ett svärd med precis den rätta legeringen som då blev mycket bättre än andra.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #14 skrivet: september 10, 2011, 19:52 »
Många äldre järnvapen var smidesjärn och inte stål. Att tillförlitligt göra stål med rätt kolhalt var mycket svårt före industrialismen. Förmodligen är det detta som ligger bakom de många sagorna om mer eller mindre "magiska" svärd. Då och då fick man till ett svärd med precis den rätta legeringen som då blev mycket bättre än andra.

Du missförstår. Stål är en legering mellan järn och kol. Rent järn finns inte i naturen, och rent järn har inte gått att tillverka tidigare. "Smidesjärn" är stål. Att man kallar det järn är egentligen fel.

Vad man kallar stål är härdningsbart stål. Icke härdningsbart stål kallas i folkmun för järn, men det är som sagt, också stål.

För övrigt är det inte speciellt svårt att göra härdningsbart stål heller. Det finns många recept som kommer från tiden innan industrialismen. Under min tvååriga smidesutbildning på Sätergläntan utförde jag experiment utifrån dessa och skrev ett arbete om det.

De "magiska" svärd man läser om är troligtvis snarare väldigt bra balanserade svärd, som verkade följa fienden av sig själva. Läs gärna Peter Johnssons tankar om detta.

Hur som helst, det var bara en parentes, ingorera den om du vill och läs istället det riktiga innehållet i mitt inlägg.

Utloggad webbsmurfen

  • Stammis
  • Antal inlägg: 124
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #15 skrivet: september 10, 2011, 22:39 »

Det där ser för mig mer ut som ett spjut än ett svärd.

Just det som hittades i Nymölla på 60 talet var ca 60cm långt, det känns som den på bilden är några cm kortare.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #16 skrivet: september 10, 2011, 23:19 »
Dom mer eller mindre bladformade svärden från bronsåldern är alla stöpt i två stycken - där klingan är fäst med ett par nitar till små, symbolska handtag - ungefär hälften av en normal hands brädd. Envar som vill försöka kriga med ett sådant vapen har sej själv att tacka.

Dom första krigsvapen av koppar och tenn var pilspetsar, spjuthuvun' och dolkar. Dessa användes bl.a. under 'inbördeskriget' i Indien ca. 4.500 f.n. och därnäst under Elamiternas och Akkadierns erövring av jordbrukskulturerna ikring Persiska viken. Dom första hugg-vapen till bruk mot människor utvecklades sen av dessa Assyrer - i deras vidare erövringar av Hititter och Egypter. Detta 'svärd' kallades "Sappara":

Citera

The origins of the Canaanite "bronze sickle-sword", in Assyrian known as sappara, can be traced back to third millennium BCE Sumer.[citation needed] The sickle-sword evolved from the epsilon or similar crescent shaped axes that were used in warfare[citation needed]. The Egyptians of the 18th Dynasty (ca. 1600 BCE) used new weapons technologies borrowed from the Hyksos, including the general shape of the "sickle-sword", which characterized much of the New Kingdom period. The Egyptian name of the Canaanite sickle-sword is Khopesh.

http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze_Age_sword


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #17 skrivet: september 10, 2011, 23:20 »
Ett par tips till expertisen inom forntida smide- och krigskonst:

Citera

The oldest metal sword-like weapons were crafted of arsenic copper (from around 3700BC), and later in tin-bronze, from the late third millennium BC in the Middle East. The oldest such weapon found to date was unearthed in Turkey and dated to around 3300 BC, though this is considered a long dagger, not a sword. Bronze Age swords made of copper were unearthed in India and dated back to 2300 BC.

Swords longer than about 24 inches were simply not possible during the Bronze Age because the bronze and other metals then in use lacked the strength, so longer weapons would bend too easily. These swords, made of a much softer metal than later versions, would need frequent sharpening. Copper-tin and other alloys were a bit stronger than bronze, though they would have still required much more sharpening than we would expect of modern blades. As stronger alloys and heat treatment processes were used, longer swords gradually became practical. During both the Bronze and Iron ages, multiple materials were used as the swords' creators experimented with different alloys and construction techniques.

Swords constructed of iron were, at first, produced alongside copper swords during the Bronze Age, beginning around 3000 BC. Swords made of iron became increasingly common, and soon overtook the production of bronze swords. The Hittites and the Mycenaean Greeks were both early users of iron swords. Because the iron was more widely available, more swords can be produced of this material than those crafted of earlier metals. Harder and more durable than earlier blade weapons, they would require much less maintenance and sharpening.

Article Source: http://EzineArticles.com/3075685

---
 
Bronze is a relatively precious metal because one of its constituents, tin, is scarce. Iron, by contrast, is the most abundant metal in the earth's surface. Once man has discovered how to harden iron into steel (in about 1100 BC), the technology is in place for a rapid escalation of warfare.
    
The first iron army is that of Assyria - notorious from the 9th century BC for its brutal effectiveness in an unceasing campaign of aggression against its neighbours. By the 8th century BC the people of the Hallstatt culture of central Europe (predecessors of the Celts, and great workers of iron) are providing themselves with superb swords, which they take with them to their graves. Of unprecedented length, these weapons are well adapted both for thrusting and slashing, with a sharp point and a keen cutting edge.

Read more: http://www.historyworld.net/wrldhis/PlainTextHistories.asp?groupid=898&HistoryID=aa89&gtrack=pthc#ixzz1XZNEAUun



Dom äldsta krigsbilder vi har är från Akkadiernas erövringar av Sumer. Som här framgår är det klassiska jaktvapen som används, alltså pilbåge, spjut och sköld. Sen har man 'batonger' - typ sappara - och dolkar till dödstötar.

http://www.arthistory.upenn.edu/spr03/422/April24/30.JPG
http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Sumer
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #18 skrivet: september 11, 2011, 00:07 »
Här om dagen hörde jag ett föredrag av Marianne Mödlinger, Österrikisk arkeolog som arbetat och arbetar mycket med de metallografiska aspekterna av både vapen och rustningsdetaljer från bronsålder. I korthet kan sägas att hon hittat mängder av spår av användning både på svärd och rustningar. Hon är också en av redaktörerna till en tämligen nyutkommen bok i BAR-serien (S2255 2011, ISBN: 9781407308227) "Bronze Age Warfare: Manufacture and Use of Weaponry". Jag har själv bara ögnat igenom boken, men i den lär nog den intresserade kunna finna en hel del uppdaterad forskning.

/N B

Hennes fokus är kriget och allt som kan tokas in i en sådan sammanhang. Dom symbolska värden av dessa vapen - och deras kulturella ursprung - söker hon knappt en tanke. Kan det möjligen vara för att dom - tydligen - är svårare att förstå?

http://lingue.academia.edu/MarianneMödlinger/Papers/864092/Ritual_object_or_powerful_weapon_-_The_usage_of_Central_Europe_Bronze_Age_


I sin dokumentation bygger hon bl.a. på ett liknande arbete av norska arkeologen Hilde Fyllingen. Bl.a. utbroderar hon en av Fyllingens 'kronexempel' från Kråkerøy i Norge - där större delar av ett 4000 år gammalt skelett hittades 1945. Se sidan 145 i länken ovan.

"Kråkeröymannen" hittades under 4 meter myr och lera, på Kråkerøys gamla havsbotten, under inventeringar efter tomtarbeten i trakten. Redan innan utgrävningen var manens huvud tyvärr kluvet - så enbart underkäken och kronan av huvudskålen finns kvar, jämte dom större benen från höfter, ben och armar. Senare blev det dragit paralleller till dom berömda mossfynden i Danmark och teorin gick om att han var "offrad" i den våtmark han låg.

1987 blev han undersökt av rättsmediciner Per Holck i Oslo. som kunde bestämma åldern till dryg 60 och höjden till "över 170". Karbonanalysen visade att han tillhört ortens bönder, eftersom marin föda knappt ingått i dietten. (Det hör till historien att knotar från ko och oxe blev funna i samma stratigrafiska lager.)

Förövrigt kunde han visa upp ett snittmärke i skallen och en fraktur i två rävbenen som tyder på 'sudden impact'  av en eller två hårda, skarpa föremål. Frakturerna KUNDE ge grund till misstanke - varför Halck spetsade till titeln på sin rapport, med en standardfråga från rättsmedicinsk terminologi: "Kråkerøymannen -et gammelt kriminalmysterium?".

 http://www.cristin.no/as/WebObjects/cristin.woa/wo/17.Profil.29.25.2.3.15.1.29.3

I sin avhandling har Fyllingen glömt frågetecknet - och utvecklat teorin om ett mord. Tydligen passar det Mrs. Mödlinger ganska bra - som även sträcker Holcks rapport ad nausam - genom att påstå att mannen blev "dräpt efter två hugg från ett svärd". Alltså utesluter hon - ur tomma luften - att mannen kan ha gått genom isen, slagit i och drunknat...


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Ny Björn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 174
    • http://www.valdar.se
SV: Duger bronsvapen i strid?
« Svar #19 skrivet: september 11, 2011, 08:54 »
Mödlingers fokus under föredraget - som avhölls på en kurs i kulturhistorisk metallografi i Genua som jag deltog tidigare denna vecka - låg på de metallografiska och brukningsrelaterade aspekterna av bronsvapen och -rustningar, dvs. spår av användning och omslipning på vapnen respektive spår av hugg och stick på rustningar och sköldar. Vad hon skrivit om döda personer i Norge har jag ingen som helst aning om - den delen behövdes inte i detta sammanhang.

/N B
...an archaeologist's career lies in ruins from the start" - P. Bahn