Förmedeltida byar

[AndreasE]

Kollade lite vad Janken Myrdal skriver i "Jordbruket under feodalismen 1000 - 1700" (Det Svenska Jordbrukets historia). Jag citerar:

Före detta citat resonerar Janken kring hur han har kommit fram till denna uppskattning. I viss utsträckning består nog expansionen i kolonisation på tidigare obebyggda utmarker, men han anger även en "intensifiering av odlingen på slättbygden" som bidragande faktor till denna ökning.

Är det alltså dags att omvärdera Jankens slutsats, den har ju några år på nacken (1999), eller kan man få detta att gå ihop på något sätt med senare års arkeologiska undersökningar av boplatslämningar?

/Mats

Jag är absolut ingen expert på medeltiden, och ska erkänna att jag inte dubbelkollade i någon medeltidsliteratur.

Men när det gäller de centrala jordbruksbyggderna i Uppsalaområdet (vilket framför allt varit det område som jag tagit mina exempel från) så har arkeologen Hans Göthberg (vid Upplandsmuséet och nog en av dem som grävt flest boplatser i Uppland) skrivit om frågan i Bebyggelse i förändring som kom som en del av OPIA-serien år 2000. Där kommer han fram till att gårdsantalet verkar ha varit lika stort under äldre järnålder och på 1500-talet i de centrala delarna, och att det inte skett någon större bebyggelse- eller befolkningsexpansion från äldre järnålder till medeltid. Göthbergs Bosättningarna i ett lokalt perspektiv. Arkeologi i Tiundaland från 2002 (del av E4-publiceringarna) pekar på samma sak.

Däremot så påpekar han att läget var annorlunda i Upplands nordligare socknar, vilka hade en stark bebyggelseexpansion under medeltid och kanske även under yngre järnålder. Det är även där man hittar en stor mängd medeltida bebyggelsenamn som tex -boda och -by (även om det finns ett förhistoriskt strata av -by namn). De är relativt ovanliga i de centrala jordbruksbyggderna.
Så Myrdal var delvis rätt, delvis fel. Mälardalen, och man definierar det som hela Uppland, Sörmland, Västmanland och Närke, hade nog en ganska stor befolkningsökning under medeltiden. Det gäller dock inte, om man ser till de arkeologiska boplatslämningarna, de centrala jordbruksbyggderna.

Jag var otydlig när jag först sa Mälardalen och inte bara "de centrala jordbruksbyggderna i Mälardalen". Självklart har tex norra Uppland och stora delar av Roslagen troligtvis upplevt en ganska stor befolkningsexpansion under medeltiden. Är själv från Roslagen och kan intyga att antalet gårdar/byar med gravfält är mindre och de tydligt medeltida och eftermedeltida gårdsenheterna många fler. 

[Mats Hansson]

Ja, jag tror du har rätt när du är inne på att det skiljer regionalt inom Uppland. Egentligen så är Mälarlandskapen inte så enhetligt begrepp som man kan få för sig. Det är stor skillnad mellan t.ex. centralbygderna på Uppsalaslätten och det mera småbrutna sprickdalslandskapet norr och söder om Stockholm. Jag tror t.ex. (av skäl som jag kan utveckla om någon undrar) att bortodlingsgraden av gravfälten är mycket lägre i de senare nämnda områdena än runt Uppsala. Och äldre järnålder är överhuvudtaget fortfarande ganska osynligt i Bromma (som väl var en av de sista jordbruksbygderna att sticka upp ur havet) medan det är vardagsmat uppe i Tiundaland.

Jag kastar nog inte ut vare sig Ambrosiani eller Myrdal med badvattnet. Här i Bromma tycker jag att de pratar samma språk som jag själv tycker mig se när man går igenom gravfälten och motsvarande medeltida byar. Men jag har heller inga aktier i ensamgårdarna och kommer efter denna givande diskussion definitivt att vara mer uppmärksam på tecken på by-samhällen i järnålders-rapporter m.m.

/Mats

[AndreasE]

Jag talar inte heller om att kasta ut vare sig Ambrosiani eller Myrdal med badvattnet. Däremot så har vi mer data idag som tyder på att byar har varit vanligare än man förr trott under järnåldern. Självklart finns det regionala skillnader, så är det ju med allt arkeologiskt material. Uppsalaslätten hade nog fler byar än många andra ställen, medan tex områdena närmast Mälaren kanske inte hade lika många. Man kan nog ändå tala till viss del om ett paradigmskifte, där bilden av den ensamma odalsbonden på sitt ensamma tun har ersatts med en mer mångfasetterad bild av en bebyggelsestruktur där byar inte var ovanliga och där det även kan ha funnits ett viss mått av specialisering mellan olika byar och boplatser.

Absolut en givande diskussion. Det tar ju alltid ett tag för ny kunskap att filtreras ut och sammanställas, så jag skulle gissa att man kommer göra många spännande undersökningar på det nya boplatsmaterialet under de närmaste åren.

[Boreas]

Att utvecklas i stora, stabila grupper, anlägga byar och städer samt utveckla civila samhällen har tydligen varit en gammal 'drift' hos människan. Det senare seklets utgrävningar från Asien, Mellan-Östern, Kaukasus och Europa tyder ju på att man redan i bronsåldern hade relativt stora områden med sammanhängande 'byalag' - ikring centrala stadskärnor. Odinkarrs exempel från Sleswig-Holstein törs alltså vara ett 'nordiskt' exempel på samma princip - med mindre man önskar se Skandinaviens kulturella utveckling som isolerad från det övriga Eurasien. Dom omnämnda fynden från Ångemanland och Tromsö tyder väl häller på motsatsen. Tendensen att organisera sej ikring större centralorter och därifrån utveckla regionala kulturer och inter-regionala samband är tydligen verksamma redan i stenåldern - också i Norden.
   
Nu framhåller endera arkeologer att sociala stratigrafier fanns redan under yngre stenålder - om inte tidigare. Dom senare tids genetiska bevis för lokal och regional patrilinealitet visar dessutom att dom gamla historier om "ättesamhällen" verka vila på historisk grund. Det kan även förklara hur regionala centra och inter-regionala samband kunde utvecklas och bli 'stammar', 'kungadömen' och 'civilisationer'.
   
Från andra sidan Atlanten har den 2.600 år gamla 'storstaden' El Mirador i Guatemala blivit ett framstående exempel på en större centralort som omringats av ett nätvärk av mindre byar. Bland amerikanska arkeologer har komplexet fått relativt stor uppmärksamhet under dom senare år.
http://en.wikipedia.org/wiki/El_Mirador

Nyligen publicerade CNN bilder från stadens centrala område - där "en av världens största pyramider" nu grävts ut. Vyn är ju imponerande:
http://www.youtube.com/watch?v=BBw_m1vBiIo&feature=player_embedded#!

[Odinkarr]

Jeg skal her tilføje at jeg faktisk har gjort brug af netop landskabet ”Tíundalandi” til at efterprøve mine forudsætninger for at beregne befolkningstal i Skandinavien i Landnamstiden.

”Tíundalandi” har betydningen ”10 x 120 familier/krigere land”. Landskabet består med andre ord ved dannelsen af  10 ”hundred/herat”, hver med 120 familier/gårde.

Antager vi 11 personer pr. gård, som passer nogenlunde uanset hvor jeg har kigget på dette i Skandinavien, har Tíundalandi en samlet befolkning på ikke mere end 13.200 personer. I 800 tallet e.Kr. antages at det geografiske område ”Tíundalandi” er fra Norrtälje ved den Botniske Bugt til Mälaren søen, dvs. nogenlunde det nuværende område Uppsala Län og Norrtälje Kommun.

Ophavet til at Menneskeheden er nødsaget at samle sig i "grupper" for at kunne overleve mener jeg skyldes at såvel Det Gamle Menneske (Cro Magnon, Jætter) som Det Nye Menneske (os) fødes med ekstremt store hjerner.

Lad mig citere fra min oversættelse af Michael Chrichtons bog ”The Lost World”, side 228-230:

Store hjerner kan ikke komme igennem fødselsvejene – dette betyder at såvel moder som barn dør under fødslen. Det duer ikke. Hvad er svaret i evolutions- sammenhæng? At tilse at menneskets børn bliver født meget tidligt i deres udvikling, medens deres hjerner stadig kan komme igennem bækkenet. Det er pungdyrsløsningen – størstedelen af væksten foregår uden for moderens krop. Et menneskes hjerne fordobles i løbet af dets første leveår. Dette er en god løsning til problemet med fødsel, men skaber andre problemer. Det betyder at menneskets børn er hjælpeløse længe efter fødslen. Nyfødte af mange pattedyr kan gå få minutter efter de er født. Andre kan gå efter et par dage, eller uger. Men nyfødte menneskebørn kan ikke gå før efter et helt år. Og de kan ikke selv indtage føde i en endnu længere periode. En af omkostningerne ved store hjerner var at vore forfædre blev nødt til at udvikle nye stabile sociale mønstre for at gøre plads til børneforsorg over en lang periode. Disse totalt hjælpeløse børn med store hjerner ændrede samfundet. Men det var ikke den vigtigste konsekvens”.

”Nej?”

”Nej. Når nyfødte menneskebørn fødes i en underudviklet tilstand betyder det at de også har uvidende hjerner. De kommer ikke til verden med en masse indbygget instintiv opførsel. Et nyfødt barn kan amme og holde fast, det er stort set det hele. Derfor var menneskenes samfund nødt til at udvikle undervisning for at træne hjernerne af deres børn. Lære dem hvordan de skal opføre sig. Hvert eneste menneskeligt samfund bruger en uhyre masse tid og energi på at lære deres børn den rigtige måde at opføre sig på......”

”.....Børns opvækst er på en måde årsagen til at et samfund overhovedet findes. Det er den vigtigste ting der sker, og det er kulminationen af alle de værktøj og sprog og sociale mønstre, der er udviklet.”

mvh

Flemming

[AndreasE]

Det mesta av Norrtälje kommun tillhörde under medeltiden Roden och var alltså inte en del av Tiundaland, och vad jag förstår så borde detta även gällt under vikingatid. Och du verkar även ha tappat bort Attundaland. 

[Odinkarr]

Den nøjagtige geografi ved I langt bedre end jeg. Den pointe jeg forsøgte at fremhæve er at landskabsnavnet er historisk knivskarpt, og viser den faktiske befolkning ved landskabets dannelse.

Og hvornår landskabet dannes kan vi faktisk godt sige en del fornuftigt om i tid.

Snorre Edda (Skáldskaparmál, 82. Hópaheiti) siger ”herr er hundrað” eller ”hær er hundred”, hvorfor det forekommer rimeligt at den militære opdeling ”herat” må være identisk til ”hundrede”, og begge betød 120 (tólffraett).

Vore landskaber er, uden undtagelse, opdelt i herat (herred) og sýsla (syssel). Dette er sandt fra Estland (*Aðalsýsla & Eysýsla); det sydlige Garðaríki omkring Daniperstadir (Kænugarður, Kiev), der jvf. Hervarar saga ok Heiðreks (kap. 13) lå i "Ernarherað" (errinn + herað = Det stærke herred); over de norske landskaber, jvf. f.eks. Borgersyslo, hele det nuværende Danmark og Sverige, og de nye kongeriger i Britannien.

Jyderne gør brug af landopdelingen ”lathe” (hlaða, lade/gærde), der underopdeles i "hundreder", der igen er hvorledes Svea-folket eller Ynglinga-ætten landopdeler gennem brugen af Attundaland (8 x hundrede + land), Tíundalandi (10 x hundrede + land), Erlinghundra, Seminghundra, Sjuhundra (7 x hundrede + land), Fjädrundaland (*Fjärdhundraland; 4 x hundrede + land) og Långhundra.

Fra landskabsnavnet skal man baglæns kunne finde bol-opdelingen. Årsagen til at bolerne ikke er ens i størrelse skyldes at dette afhænger af jordens bonitet. Hele formålet med bol-opdelingen er at udlode land der kan brødføde 1 familie. Jo dårligere jord (f.eks. Falster, Danmark) des større bol.

Jeg ville derfor umiddelbart have en formodning om at Skåne og Hallands fede jorde, som Sjællands sorte muld, må have mindre bolstørrelser end de nordlige landskaber i Sverige og Norge.

Baglæns herfra kan man så finde bygderne, hvor man har haft fælleskab i brug af smed og evt. forsvarsværk.

mvh

Flemming

[Mats Hansson]

Jyderne gør brug af landopdelingen ”lathe” (hlaða, lade/gærde), der underopdeles i "hundreder", der igen er hvorledes Svea-folket eller Ynglinga-ætten landopdeler gennem brugen af Attundaland (8 x hundrede + land), Tíundalandi (10 x hundrede + land), Erlinghundra, Seminghundra, Sjuhundra (7 x hundrede + land), Fjädrundaland (*Fjärdhundraland; 4 x hundrede + land) og Långhundra.

"Sju" i Sjuhundraland kommer antagligen från "sjö" och har nog inget med siffran 7 att göra (Sjuhundra ligger också närmast "sjön", vid Ålands hav). Det är ett av de hundare som ingår i Attundaland.

/Mats

[Odinkarr]

"Sæhundæri" - jeg takker for rettelsen.

Flemming

[Boreas]

I korsningen mellan fornborgar och forntida byar kom just denna nyheten - från England:

http://www.pasthorizonspr.com/index.php/archives/09/2011/iron-age-hill-fort-excavation-reveals-possible-suburbia

Det kan värka som fornbogarna varit central-element i dom forntida strukturerna av byar.

[Boreas]

När bondestenåldern introducerades i Skottland och England var Orknyöarna Nordsjöns centrum:

Why Orkney is the centre of ancient Britain

A recent chance discovery revealed that for all their attention, scientists had completely overlooked a Neolithic treasure that utterly eclipses all others on Orkney – and in the rest of Europe.

This is the temple complex of the Ness of Brodgar, and its size, complexity and sophistication have left archaeologists desperately struggling to find superlatives to describe the wonders they found there. "We have discovered a Neolithic temple complex that is without parallel in western Europe. Yet for decades we thought it was just a hill made of glacial moraine," says discoverer Nick Card of the Orkney Research Centre for Archaeology. "In fact the place is entirely manmade, although it covers more than six acres of land."

- Once protected by two giant walls, each more than 100m long and 4m high, the complex at Ness contained more than a dozen large temples – one measured almost 25m square – that were linked to outhouses and kitchens by carefully constructed stone pavements. The bones of sacrificed cattle, elegantly made pottery and pieces of painted ceramics lie scattered round the site. The exact purpose of the complex is a mystery, though it is clearly ancient. Some parts were constructed more than 5,000 years ago.

- The people of the Neolithic – the new Stone Age – were the first farmers in Britain, and they arrived on Orkney about 6,000 years ago. They cultivated the land, built farmsteads and rapidly established a vibrant culture, erecting giant stone circles, chambered communal tombs – and a giant complex of buildings at the Ness of Brodgar.

- What is clear is that the cultural energy of the few thousand farming folk of Orkney dwarfed those of other civilisations at that time. In size and sophistication, the Ness of Brodgar is comparable with Stonehenge or the wonders of ancient Egypt. Yet the temple complex predates them all. The fact that this great stately edifice was constructed on Orkney, an island that has become a byword for remoteness, makes the site's discovery all the more remarkable. For many archaeologists, its discovery has revolutionised our understanding of ancient Britain.

Sen kan man ju fråga sej vad upptäckten betyder för betydelsen av dom mesolitiskaa och neolitiska kontakterna över Nordsjön - och vår uppfattning om det "avlägsna Norden" under samma period?

- "We need to turn the map of Britain upside down when we consider the Neolithic and shrug off our south-centric attitudes," says Card, now Brodgar's director of excavations. "London may be the cultural hub of Britain today, but 5,000 years ago, Orkney was the centre for innovation for the British isles. Ideas spread from this place. The first grooved pottery, which is so distinctive of the era, was made here, for example, and the first henges – stone rings with ditches round them – were erected on Orkney. Then the ideas spread to the rest of the Neolithic Britain. This was the font for new thinking at the time."

- It is a view shared by local historian Tom Muir, of the Orkney Museum. "The whole text book of British archaeology for this period will have to be torn up and rewritten from scratch thanks to this place," he says.

- "We have never seen anything like this before," says York University archaeologist Professor Mark Edmonds. "The density of the archaeology, the scale of the buildings and the skill that was used to construct them are simply phenomenal. There are very few dry-stone walls on Orkney today that could match the ones we have uncovered here. Yet they are more than 5,000 years old in places, still standing a couple of metres high. This was a place that was meant to impress – and it still does."

http://www.guardian.co.uk/science/2012/oct/06/orkney-temple-centre-ancient-britain

[Boreas]

Översikt över världens äldsta kända städer/stads-strukturer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Ancient_cities

[supergeten]

I korsningen mellan fornborgar och forntida byar kom just denna nyheten - från England:

http://www.pasthorizonspr.com/index.php/archives/09/2011/iron-age-hill-fort-excavation-reveals-possible-suburbia

Det kan värka som fornbogarna varit central-element i dom forntida strukturerna av byar.

Går inte att öppna din länk.
Här är lite om svenska fornborgar, inget färskt men lite småintressant tycker jag.

  Länge har forskarna trott att fornborgarna varit tillflyktsorter i oroliga tider. Nyligen avslutade forskningar visar att borgarna haft en mer utbredd användning än så. De var maktcentra med bosättning varifrån handel, kult och produktion styrdes.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fornborgar-i-nytt-ljus_127573.svd 

[Boreas]

Original-artikeln skrevs i The Guardian. Den finns fortfarande kvar:

The most intensive investigation ever undertaken of Britain's largest iron age hill fort is expected to reveal new details of how Britons lived 2,000 years ago – and maybe even that they were almost as suburban as we are.

Stretching across 80 hilltop hectares, behind three miles of ramparts, the fort, at Ham Hill in Somerset, and the outline of its history have been known for many years.

http://www.guardian.co.uk/science/2011/sep/01/iron-age-hill-fort-excavation

Annars hade vi väl intervjun med Olausson framme på tråden om fornborgar:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3655.0.html 

Sen blev det väl lite om kontext och tolknking i diskussionen om götar, svear och lantbruk:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4235.msg43298.html#msg43298

Sambandet mellan skålgropsfält/ceremoniplatser, fornborgar och tidiga städer är ju rätt intressant. Rönen från Göbekli Tepe berättar dessutom att tidiga städer inte nödvändigtvis beror på intensivt lantbruk. 

[supergeten]

Original-artikeln finns fortfarande kvar:

http://www.guardian.co.uk/science/2011/sep/01/iron-age-hill-fort-excavation

Där ja! Intressant artikel. Försvarsverk som blev till by, eller by som krävde dito

Artikeln menar att det inte skulle gå att försvara området
  "People think of these places as defensive structures, but it is inconceivable that such a place could have been defended. Thousands of people would have been required: militarily it would have been a nightmare.

Undrar om detta stämmer, man måste ju beakta området utanför själva höjden och hur det såg ut för 2000 år sedan. Det kan ju ha varit enkelt att försvara om det funnits vatten/myr i närheten(?)

[Boreas]

Nordjyske arkæologer udgraver landsby

"Der er tale om en landsby bestående af omkring 15-20 huse. Vi har fundet resterne af bygninger, stisystemer og gårdpladser, men det mest fantastiske ved fundet er, at affaldslagene er bevaret, hvilket er ganske usædvanligt. Disse er ofte pløjet væk"

http://jyllands-posten.dk/kultur/historie/ECE6583933/nordjyske-arkaeologer-udgraver-landsby/

[Boreas]

Caral - 4.500 gammal by från Peru:
http://en.wikipedia.org/wiki/Norte_Chico_civilization
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2367.0.html

Nytt om byar - forntida vs. nutida:

"Ancient and modern cities not so different"
http://archaeologynewsnetwork.blogspot.no/2015/02/ancient-and-modern-cities-arent-so.html#.VO8RVvmG-yY

[Wurner]

Går inte att öppna din länk.
Här är lite om svenska fornborgar, inget färskt men lite småintressant tycker jag.

  Länge har forskarna trott att fornborgarna varit tillflyktsorter i oroliga tider. Nyligen avslutade forskningar visar att borgarna haft en mer utbredd användning än så. De var maktcentra med bosättning varifrån handel, kult och produktion styrdes.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fornborgar-i-nytt-ljus_127573.svd 

Att jämföra med keltiska oppida kanske? Söder om utbredningen av "skandinavisk järnålder" (Jastorf? Ursäkta terminologin, jag är glad amatör) ~år 0 finner man väl keltisk La Tène - hos kelterna finner man oppida men inte fornborgar, hos skandinaverna fornborgar (dock inte på "kontinenten" mig veterligen) men inte oppida? Har jag förstått det rätt?

Två delvis liknande, delvis samtida fenomen hos två grannkulturer som påverkade varandra med handel och kulturutbyte sinsemellan. Hmm.
Känner någon till någon jämförelse mellan våra fornborgar och kontinentens oppida eller en analys av fornborgarna utifrån oppida?