Om man ger möjlighter så tror jag det skulle visa sig att det helt naturligt finns de som är betydligt skickligare på att skapa ett värde än ni arkeologer. Vad har du själv och andra arkeologer ens för erfarenhetsbas att bedömma detta utifrån?
Tja, det beror väl helt på vilket sorts värde vi pratar om. Ekonomiskt värde? Vetenskapligt värde?
När det gäller det vetenskapliga värdet tror jag nog att vi har bättre koll än de flesta. När det gäller det ekonomiska värdet så har ju den frågan både en politisk sida (till vilken grad vill vi som samhälle kommersialisera vårt kulturarv?) och en ekonomiskt sida.
Visst har vi som arkeologer en viss koll på arkeologins potentiella ekonomiska värde - vi vet hur vanligt det är med fynd som har ett monetärt värde på marknaden, vi vet hur mycket resurser som krävs för att utföra en vetenskapligt acceptabel undersökning osv. Det är dock inte vårat uppdrag att försöka skapa ekonomisk vinst ur arkeologin, så självklart är det inte någonting vi ägnar oss åt. Däremot så är det nog ganska tydligt för alla som är i branschen att vinstpotentialen knappast är särskilt stor.
Ditt svar till webbsmurfen visar rätt tydligt att du inte har koll på hur man ska nå ut till folk. :-)
Ok, om du säger det så.
Det är lätt att klaga på att vi arkeologer är dåliga på att nå ut, och ibland är kritiken berättigad. Men ofta så finner jag den djupt orealistisk.
Resurser är begränsade, och det viktigaste är att vetenskapen görs rätt. Utöver det så publiceras allt, en stor del av det läggs ut gratis på internet (med rådata och gis-data), alla större bibliotek har kopior av rapporter och publikationer och när materialet är tillräckligt stort för att rättfärdiga monografier så finns de vanligtvis även att köpa. Vår viktigaste akademiska tidskrift Fornvännen har gjort varje nummer som någonsin gets ut tillgängligt på internet, och nya nummer läggs ut efter bara sex månader. Väldigt många avhandlingar är nu tillgängliga som pdf-filer helt gratis via universitetens hemsidor.
Alla universitet och även andra organisationer (museer, grävaktörer) organiserar föreläsningsserier som är öppna för allmänheten och gratis, där både akademisk forskning och grävningar presenteras. Vi har visningar och vi försöker få media att uppmärksamma vårat arbete. De senaste åren har man även börjat använda sig av internet i förmedlingen i form av framför allt bloggar. Just internetdelen kommer nog utvecklas stark som förmedlingsväg de kommande åren då det är ett format så folk håller på att vänja sig vid, och hela tiden upptäcker nya vägar.
Varje sommar genomförs dussintals grävningar där voluntärer bjuds in till att vara med runt om i landet. På många exploateringsgrävningar så bjuds skolklasser in för att hjälpa till en dag.
Visst skulle vi vilja att det producerades fler tv-dokumentärer om svensk arkeologi, och att monografier och populärvetenskaplig böcker sålde så bra att fler vågade satsa på att finansiera sådana initiativ. Men det är inte saker som vi har kontroll över. Det krävs tv-producenter, finansiärer, produktionsbolag osv.