Det är givetvis en feminin variant av Odens 'åtta krafter' - som dom återses i Sleipners åtta ben och Julgubbens åtta bockar. Oktogonet representerar tydligen den eviga cykeln - 'det stora' livshjulet, en gemensam Allfader och 'det eviga liv'. Oktogonet fick alltså representera 'herrarnas herre' och 'fruarnas fru'.
Dom åtta kissar torde representera 'Moder Jord' - också känt som Jord - Odens hustru. Parets äldsta barn och främsta representanter är Tor och Freya/Friggja, som reser ikring med två bockar, respektive katter. I Kalevalan kallas Allfadern för Okko, medan frun (Jordmodern) tituleras Akka. Deras äldsta barn är Seppo och Maja, vilket törs svara till Tor och Freja/Frigga.
Tors äldsta syster var knappt hans ända. Friggs tärnor - dom sex nornor - var också hennes systrar. Med modern på plats har vi alltså "Modern" och dom "Sju systrar", som samlar den feminina kraft som behövs för att frambringa en ny familj-fader - och säkra honom en fru - och familjen en ny familj-moder. Den familj som räknades som den allra äldsta bland dom forn-europeiska ätterna kallades alltså Asar - evt. Aser/''Oser'/'Åsar'. Dagens 'Oseberg' relaterer alltså direkt till aserna, som 'Aseberg', 'Aseborg' och 'Aspurgi'.
I gammal hebreiska kallades Oden för Adon och Akkan för Ashera/Astarte - innan dom bröt ut ur Egypten och den gamla lagen, för att sen etablera sin egen lag och en egen Allfader. I opposition mot dom gamla lagar fick den nya Allfader-idolen superkrafter - och residens högst i det höga, bakom himlarnas himlar. När man sen utvecklade ett systematisk förtryck av egen befolkning blev kravet på ovillkorlig lydnad det bärande princip. Därmed försvann modern Ashera som ideal och en exhalterad, manlig krigarideal - Adonai - blev snart "den ända" kraft i världen. Härefter har alltså den judeo-kristna kosmologi hatt enbart ett ideal kvar; under namnet God, som numer bor ensam med sin son, på okänd adress. Hans kyrkors ledamoter håller sej likväl med den gamla kulturs symboler, så som sju gratier, åtta pelare, etc.
Den forn-nordiska Allfader/Jordmoder bodde enligt krönikörerna i "Asgård" - där dom omgavs av en stor familj, vars främsta funktion var att betjäna dom hov och hallar vart dom ständigt visiterades av kungligheter, adel och stormän av olika slag. I dessa samband hade man tydligen "sju tempel" med "åtta pallar" för att förverkliggöra en större, rituell helhet mellan Midgård, Utgård och Asgård...
Aserna kunde tydligen själva åka i visit, som till gästabudet på Hlesö och bland 'Forsetes (Tors) öar' är Helgoland känt. Anknytningen till druiderna i Frankrike och hjältarna i dom irska sägner tycks alltså höra till en kulturkrets som beskrivs också i dom old-frisiska fragment, typ "Oera Linda".
I bland får man det intrycket att frågan om Asgårds historiska bakgrund och geografiska läge är pinsam fråga. Tar man emellertid den forn-nordiska litteraturen på allvar - så är det ingen tvekan om att här fanns olika foilkgrupper, vart 'aser' och 'vaner' var två av dom. När Snorres kungasagor sen definierar Vanaland och Vendland som sammanfallande områden är det givetvis försöket värt att kolla vad som berättas om "Asgård" - eftersom både vender och goter härstammade därifrån. Kryss-pejlar man goternas kungasagor (Eddan) med vendernas mytologi (Kalevalan) hamnar man i ett triangel mellan Öland, Åland och Nevan. Enlgit Snorre skulle alltså det ursprungliga Asgård ligga 'i öster' - intill 'Vanaheim' och Vendland.
