800 tal: Sparlösastenen har ett Ubsal i sin text
900 tal: Namnet Upsǫlum nämns i Ynglingatal
980 tal: fyra Skånska (Danska) runstenar nämner ett ub:salum i sin text
1070: Adam av Bremen skriver att ett tempel, som inte ligger långt från Situn och Birka, heter Ubsola.
1087: Bränns Upsal-templet ned av Kung Inge
1220-25 Islänningabok (Kortare versioon av Stora Islänningabok) skriven av Are Thorgilsson på Island. Här nämns att Olof Svenske (Olof Skötkonung) var son till Erik i Uppsölum
• Ovanstående är de sex första källorna vi har som nämner namn som kan tolkas, rätt eller fel, till Uppsala – i mening Gamla Uppsala. V et någon här någon annan källa som jag kan ha missat?
Jag kan ingenting om gammalt språkbruk – men jag ser att förleden ”Upp” stått sig under 400 år, från 800 talet till 1200 talet. Efterleden har varierat från sola, sqlum, salum, till sölum. Efterleden ”sola” stod sig från 800 talet till 1070 och får väl betraktas som den vanligaste använda efterleden till ”Upp”.
Namnet Sala diskuteras här – men bör inte efterleden ”sola” diskuteras istället, efterleden ”sala” tillkom ju efter 1220 talet?
Vad har då namnet ”sola” för betydelse? Jag har läst att det kan betyda vårdkase - alternativt plats där hedniska gudar bor/vistas/tillbeds, jag vet inte vilket som är rätt – eller fel.
• Snorre Sturlasson skriver om Upsalir (Uppsalarna) i flera av sina sagor. Han baserar
sina sagor i äldre, numera försvunna sagor och berättelser från Island samt berättelser från
Norge och Sverige från sina besök där 1218 – 1219. Varför skriver han om flertal av salar? Usalir =
Uppsalarna.
• I slutet av 110 talet börjar katedralen i Gamla Uppsala att byggas – det bör alltså finnas korrespondens som nämner detta – och i denna korrespondens bör då platsens namn vara nämnt. Hur namnges denna plats i sin samtid? Någon som vet detta? Om så är fallet, komplettera gärna med korrekt stavning på detta namn.
Vad gamla Uppsala än var så är det en storslagen plats som bör ha varit mycket betydelsefull regionalt i sin samtid och under sin storhetstid. Jag ifrågasätter alltså inte själva platsen – men något lite hur man tolkar platsen till källorna och källornas namn, både förr - och idag.
Vad jag minns nämns inga ”Svear” i samband med de olika namnen som tolkas till Uppsala i de källor jag nämnt ovan. Svear och Gamla Uppsala bör då vara någonting som kopplats ihop efter år 1225.
(Däremot tycker jag att man bör notera benämningen ”Olof Svenske” redan 1220-1225. Olof var alltså ”Svensk” redan 1220-1225. Alltså före Birger jarls enande ca 1260 – och 1220-25 stämmer bra med Äldre Västgötalagen från samma årtal som skriver ”Svenskan man”).
Thomas
