Författare Ämne: Beowulfkvädets topografi  (läst 131614 gånger)

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
Beowulfkvädets topografi
« skrivet: augusti 01, 2011, 09:47 »
I Beowulfsagan finns en rad reseskildringar, ortnamn och landskapsskildringar. Det kan vara intressant att jämföra dessa med
andra källor och dagens Skandinavien.

Om vi börjar med Beowulfs sjöresa till danernas hov:

Det finns ju några huvudspår i de teorier som lanserats. Till att börja med anses väl händelserna utspela sig mellan ca 550-620 AD.
Danernas "hall heorot" (hjorthall) ligger i ett land vid ett dubbelhav.
Detta kungahov ligger på promenadavstånd från en vitskimrande kust. Vägen till hallen är
stenlagd. Denna plats ligger en dygns seglats från Geaternas kust där platsen Hronesnes (valnäset?) ligger.

Heorot har av olika forskare placerats på Jylland, Själland, Skåne och till och med i England.
Likaså har Geaternas Alvheim placerats i Västergötland(Alvhem), Östergötland(Alvastra), Gotland (Alva) och Jylland.
Vad har ni för tankar?



Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #1 skrivet: augusti 01, 2011, 12:57 »
Hjorthall skrivs lite annorlunda idag, man måste tänka lite tyskt.  Hirsch hall,  alltså Hirtshals. Det ligger vid ett dubbelhav och har vitskimrande sandstränder alldeles inpå.    Rakt österut över havet ligger faktiskt Valnäs, på Nordre älv sydsida!¨
 
 :-\
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #2 skrivet: augusti 01, 2011, 22:00 »
Hjortron = Hiorting/Hiortinger
http://www.jyskordbog.dk/ordbog/

Det danska vendel-målet är verkligen intressant ur en språkhistorisk synvinkel. Närmaste dialektformer finns i dom områden där fiske- och båt-kulturen haft preferens...

http://da.wikipedia.org/wiki/Vendsyssel
http://da.wikipedia.org/wiki/Vendelbom%C3%A5l
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #3 skrivet: augusti 01, 2011, 22:01 »
Denna sida kanske kan ge något?
http://en.wikipedia.org/wiki/Hro%C3%B0gar

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #5 skrivet: augusti 01, 2011, 23:04 »
Lägg också märke till att 'Hiorting' (ty.: 'multenbeere', no.: 'multe/moltebær', jämsk: 'mylta', sv.: 'hjortron') har en motsvarighet som kallas Hindbär. I tyskan kallas samma bär för 'himbeere', på norska 'bringbär' och på svenska 'hallon'...

Anmärkningsvärt hittar vi en rak parallell i namnordet 'Hjort', som syftar enbart på den maskulina djuret, honorna kallas enbart 'Hind'/'hindar'.  Hjort används ofta som allegorier/sinnbilder/symboler för maskulina egenskaper. I andra skandinaviska  språkområden hittar vi liknande symboldjur/allegorier i 'känningar' som 'bock', 'tyr' eller 'oxe'. Deras feminina motstycken används på samma sätt, som karakterisering av speciella kvinnor eller specifikt kvinnliga egenskaper.

Motiven på en berömd kärl från Himmerland i Vendsyssel ligger ju nära till hands:
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gundestrup_antlered_figure.jpg

---

För övrigt skal det anföras att endera 'Hjortar' förekommit i sagorna. Den man först kommer på är SigUrd Hort, "kung på Ringerike" och fader åt Ragna/Ragnhild - Harald Hårfagres berömda moder. Anknytningen till "Skjorldungarna", Lodbrokerna, "Skilvingarna", Sigurd Fåvnesbane - och skandinavernas organiserade insatser mot romarväldet - är alltså rimligt klar.

Geografiskt ligger Heorot/Hjorthall/Hirtshalls risligt bra till - när Nordsjöns ledungar skulle samlas och vikingatidens legendariska *Nordsjövälde" organiseras. Bra fråga - utmärkt svar! ;-)


http://no.wikipedia.org/wiki/Sigurd_Orm-i-auga
« Senast ändrad: augusti 01, 2011, 23:36 av Boreas »
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #6 skrivet: augusti 15, 2011, 11:50 »
Det är ett trevligt alternativ. Dock blir det svårt att ta sig från Hirtshals landvägen till sveakungens gård på en vecka. Jag håller fortsatt på Uppåkra/Hjärup som Heorot. Sveakungens gård ligger i centrala Västergötland och Beowulfs gård är Alva innanför näset i Rone socken på Gotland. Hygelacs säte ligger vid denna tid i Östergötland.
Mälardalens innebyggare är Reidgoter som bebygger fornborgar överallt. Tillsammans med Västergötland och andra regioner på fastlandet utgör de en mot danerna stående grupp definierad såsom svear. Öresund utgör själva skiljelinjen mellan de båda haven. De vita stränderna vid Lomma. Geater och svear bråkar om makten i huvudsak över Vättern liksom man gör ända in i Birger jarls tid ;)

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #7 skrivet: augusti 15, 2011, 13:15 »
Beowulf går på båten i Landamäret, han bodde vid Örnäs. Han hette enligt bl a Collinder antagligen Alvar=Älvahären. Beowulf och hans Wederas/Havs-Götar etc skall nog sökas vid Älven/Alvhem/Örnäs/Grönnäs. En gammal teori som håller.

http://wadbring.com/historia/undersidor/askekarr.htm

MVH/Marty

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #8 skrivet: augusti 15, 2011, 13:41 »
Var det inte något med Wulfingar/Wuffingar?!
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #9 skrivet: augusti 15, 2011, 13:54 »
Marty, Jag har trott på din teori ända tills för några år sedan då jag läste Gad Rausings skrift. Kopplingen till älven är också en skrivbordsproduktion. Platsnamnskopplingarna stämmer lika bra på Gotland. Fasts analys av Alvhem är intressant men eftersom samma sak går att göra även på andra platser blir man bara konfunderad. Örnnäs, Rone och Alvhem funkar alltså även i Rausings modell och vad jag minns även på Alvastra, Omberg i Östergötland. I Sagornas skildringar av Beowulf alias Bjarke, har vi mycket nära förbindelser mellan daner, geatas och sweons både vad gäller relationer och geografi. Beowulfkvädet talar om dagsritt mellan sveons kungsgård och Geatas. Saxo talar om en veckas vandring från Heorot till sveakungens gård. Denna gård bör väl nödvändigtvis inte vara Gamla Uppsala.

Utloggad Vinstorparn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 187
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #10 skrivet: augusti 15, 2011, 14:22 »
Citera
Beowulf och hans Wederas/Havs-Götar etc skall nog sökas vid Älven/Alvhem/Örnäs/Grönnäs. En gammal teori som håller.


Just det..!!    Beowulf var en sjöfarare och hans folk var "Havs-Götar" och skall därför sökas i Göta Älv-området.   
I området Älvängen, Skepplanda, Alvhem faller allla pusselbitar på platts.
Ett par km nedströms Örnäsberget ligger Beowulfs gravskepp som kommer att plockas upp denna höst >:D

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #11 skrivet: augusti 15, 2011, 14:28 »
Det ser vi fram emot  ;D

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #12 skrivet: augusti 15, 2011, 15:20 »
Vinstorparen, var anser du då att Sweons fanns?

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #13 skrivet: augusti 15, 2011, 15:40 »
Jordanes listar prydligt upp stammar på Sveriges västkust. Mellan Rani=Ranerike, Bohuslän och Fervir=Fjäre ligger medeltidens Älvsyssel (Älvmynningen). Här lägger Jordanes Euagreutungi.  Eua = vid vatten; Greutungi är ett namn för Goterna. Sålunda vid älvens mynning hittar vi helt logiskt Havsgötarna, Beowulfs gäng! (namnet Euagreotungi finns kvar än i dag i Örgryte, Grötsbacka, Grytingehögen mm)

MVH/Martin

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #14 skrivet: augusti 15, 2011, 15:46 »
Sweons fanns nog i Svealand och kanske så långt söderut som Vadsbo Härad vilket innebär att de var framme vid Vänern i perioder. Sweons verkar ha varit ett ilsket folk och med tanke på att Hygelac kanske styrde ett rike omfattande både VG och ÖG så kan Sweons även attakerat från havet in mot ÖG, varför Götavirke fick anläggas, kanske på initiativ av Beowulf själv (eller hans barnbarn)

MVH/martin

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #15 skrivet: augusti 15, 2011, 16:29 »
Du ger med andra ord inte mycket för tidsangivelserna för resor i sagorna?

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #16 skrivet: augusti 15, 2011, 16:35 »
Jag tycker att försöken att placera folkstammar från Jordanes et al. är alldeles för godtyckliga. Man kan ju hitta passande platsnamn i olika kedjor på alla möjliga sätt.
Dessutom nämns ju både suehans och suetidi. Suetidi verkar vara i närheten av gautigoth. Jag tror att man tryggt kan negligera dessa flummiga namn.
Sedan har jag svårt för att blunda för att Gotlänningarna bor vid havet;-)

Utloggad Vinstorparn

  • Stammis
  • Antal inlägg: 187
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #17 skrivet: augusti 15, 2011, 18:02 »
Vi  talar här om en tid där våra kunskaper hämtats från  (bortsett från de Isländska sagorna) från utomnordiska källor  Egentligen vet vi ingenting  med säkerhet.  Källorna är i alla fall någorlunda samstämmiga om att swionerna fanns nordöst om geaterna och man kan utifrån dessa källor  anta att swionerna hade en dominans över de östra  delarna av de nutida Svenska kustområden och senare under Vikingatid (Kanske) dominerade  hela det östra kustområdet ner till  vad vi idag kallar Danskt område.
Mera  precisa landmässiga gränsdragningar mellan swioner och geater  unde Beouwulfs  tid  vill jag inte ens  diskutera.  Dom var förmodligen synnerligen flytande under denna tid (Om man nu ens i detta sammanhang kan tala om ”gränser” i vanlig mening.)  ”Territorierna” var förmodligen fram till riksbildandet  ca.  ett halvt årtusende senare mycket flytande från det ena århundradet till det andra.

Erika Harlitz intressanta avhandling härom året  ”Urbana system och riksbildning i skandinavien”  visar tex  på ett övertygande sätt på att ett stort området mellan  Göta Älv och det vi idag kallar Västergötland utgjordes av ett slags ”ingenmansområde” (Bufffertområde) vid tiden för riksbildandet. .  Hon påvisar desssutom  utifrån det arkeologiska fyndmaterialet,  att  ”Glommaområdet”  dvs  området  mellan  Glomma Älv i Östfold Norge  och Risvedens Östra gränsområden. Dvs. hela  Bohuslän, Dalsland och Göta Älv  innefattande Risveden öster om älven utgjorde en egen kulturell  enhet under en stor del av Järnåldern. (Alfheimer)   Detta har Marty varit inne på tidigare med stöd av en rad källor. Läs tex Alfheim ur ”Land och Ledung”, av Erland Hjärne. (Mycket läsvärd)  Marty menar vidare att Älvagrimmarna har haft sina sympatier och allianser åt det Götiska hållet och har hållit deras portar och intressen öppna mot västerhavet.. Vad gäller de sk.  "Älvagrimmarna" och tankarna kring Beowulfs säte och hemvist står jag på Martys sida i detta forum.

Får jag nu nämna mina personliga antaganden  kring skandinaviens  utveckling från a 500 e.kr  så vill jag nog se händelserna här uppe i norr utifrån vad som händer nere på kontinenten med Roms sönderfall, kristendomens utbredning och Goternas fantastiska resa.  Är det helt långsökt att koppla svearnas utveckling från tiden runt 500-talet till hemvändande eller migrerande  Gotiska krigare med den senaste stridsstrategin?  Vendel och, Suttton Hoo sätter verkligen fantasin i rörelse. Jag tycker mej se att det är just från denna tid som Svearna börjar att bli expansiva  och stridslystna.

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #18 skrivet: augusti 15, 2011, 18:16 »
Citera
Källorna är i alla fall någorlunda samstämmiga om att swionerna fanns nordöst om geaterna
Jag är med i mycket av dina resonemang men var sjutton hittar du detta påstående i källorna?

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Beowulfkvädets topografi
« Svar #19 skrivet: augusti 15, 2011, 18:30 »
Citera
.  Är det helt långsökt att koppla svearnas utveckling från tiden runt 500-talet till hemvändande eller migrerande  Gotiska krigare med den senaste stridsstrategin?  Vendel och, Suttton Hoo sätter verkligen fantasin i rörelse. Jag tycker mej se att det är just från denna tid som Svearna börjar att bli expansiva  och stridslystna
Håller helt med! Jag ser Vendel och valsgärde som främmande element på uppsalaslättwn. Intressant nog lyckas man inte tränga ut gamla Uppsala. Fornborgsrikedomen visar att den gamla mälardalsbefolkningen i likhet med övrig kustbefolkning behövde skydd mot någon. Hur ska vi tolka detta samman med att Västergötland fylls av guldskatter?