Författare Ämne: Hövdingar,jarlar och småkungar.  (läst 4138 gånger)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
Hövdingar,jarlar och småkungar.
« skrivet: juli 25, 2011, 09:54 »
Under järnålder och tidig vikingatid talar källorna om hövdingar, jarlar, drottar och småkungar.
Jag söker en ungefärlig datering på de tre sistnämnda. Romerska källor talar om att germanska stammar tog kunganamnet under järnåldern på kontinenten.
Gregorius av Tours nämner en kung i Danmark på 500-talet,inte nödvändigtvis av (hela) Danmark.
Jarlarna är väl de som erkänt en kungs övermakt. Ragnar påstås i krönikan om Normandies hertigar ha varit drott i Danmark.
Jag skulle vilja reda ut befreppen!

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Hövdingar,jarlar och småkungar.
« Svar #1 skrivet: juli 25, 2011, 10:12 »
Ordet Jarl har ur språkhistoriska ljudlagar utvecklats från ett urgermanskt *erlaR. Det fanns tidigare ett motstånd från språkforskarna om att Heruler är erilaR. Detta har den ryske filologen Makaev nu på senare tid funnit att detta har gjorts på för lös grund. Orsaken till varför erilaR skrivs som Heruler har jag i inlägget ovanför redogjort. Klart är att man med orden Heruler (som ju är en förvrängning), erilaR, erlar och också earl menar samma sak, om det är beteckning för en person. Sedan följer naturligtvis den nästan omöjliga uppgiften att undersöka om de engelska earlarna (som omnämns först på 500-talet) och de skandinaviska erilaRarna (vilka omnämns på runskrifter från 400-talet och 500-talet) och jarlarna (som omnämns i Fornaldersagorna) verkligen var ättlingar till Herulerna. Men om vi koncentrerar oss på fenomenet jarl så kan jag se att denna tjänstetitel utvecklats från att ha haft en kultisk och magisk karaktär med ledar egenskaper, vilket eril-inskrifterna visar, så har den senare under vikingatid mer enbart varit en beteckning för en ledare som styrde i den del av riket som inte kungen vistades i, vilket då fornaldersagorna berättar för oss.


Studerar vi de isländska sagorna så omtalar de att det skulle ha funnits många jarlar under 800-talet till 900-talet. Under 800-talet så har vi t.ex. Bjarkman jarl från Götaland (Egils saga einhenda, kap. 9), Herfinn Jarl från Ulleråker (Þorsteins saga Víkingassonar, kap. 2.7.) eller Sæfari från Småland (Bósa saga ok Herrauðs, kap. 1.). Under 900-talet har vi t.ex. Harald Jarl från Götaland (Harðar saga ok Hólmverja), Herröd jarl i Svitjod, han som dock bodde i Västergötland (Svarvdöla saga, kap. 6.) eller Arnvid jarl från Värmland (Egil saga Skallagrímssonar, kap. 70). Studerar vi de jarlar som fanns under 1000-talet så är de ju rätt välkända som t.ex. Ragnvald jarl från Västergötland.
 
Läser vi i Eddans dikt RígsÞula så meddelas här hur uppkomsten av de tre sociala skikten, jarl, karl och träl, gick till. Dikten slutliga form, såsom vi kan läsa den, är troligtvis en medeltida skapelse. Men dess idéinnehåll kan med stor sannolikhet föras tillbaks till både keltisk, irisk, anglosaxisk och uråldriga nordiska föreställningar om samhällets sociala uppdelning. Jag menar att vi då kan spåra titeln jarl tillbaks till åtminstone folkvandringstid. Ordet jarl är då en utveckling av ordet erilaR ett ord som också kan förknippas med Herulerna. Däremot är det viktigt att nämna att vi inte kan se ett linjärt samband mellan alla dessa beteckningar.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Hövdingar,jarlar och småkungar.
« Svar #2 skrivet: juli 25, 2011, 12:29 »
Under järnålder och tidig vikingatid talar källorna om hövdingar, jarlar, drottar och småkungar.
Jag söker en ungefärlig datering på de tre sistnämnda. Romerska källor talar om att germanska stammar tog kunganamnet under järnåldern på kontinenten.
Gregorius av Tours nämner en kung i Danmark på 500-talet,inte nödvändigtvis av (hela) Danmark.
Jarlarna är väl de som erkänt en kungs övermakt. Ragnar påstås i krönikan om Normandies hertigar ha varit drott i Danmark.
Jag skulle vilja reda ut befreppen!

Grekiska och romerska källor talar om div. kungar redan i mytologisk tid.  En fornnordisk källa radar även upp och förklarar titlar som konung, drott, hertig, jarl, karl och träl. Hur vill du skilja på relevanta gentemot irrelevanta källor?!   
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 346
SV: Hövdingar,jarlar och småkungar.
« Svar #3 skrivet: juli 25, 2011, 21:12 »
Citat Boreas:
Citera
Hur vill du skilja på relevanta gentemot irrelevanta källor?! 
Snarare skilja på säkra och osäkra källor. Irrelevanta blir de väl endast om de bevisats vara hörsägen eller förfalskningar.
Titlar i äldre muntligen traderade sagor är osäkra, några kanske osannolika men inte irrelevanta.
Frågan är väl vad den germanska kungatiteln ursprungligen innebar.Tydligen hade goter och kimbrer krigarkungar som mer eller min dre motsvarar hövdingar i sagorena.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
SV: Hövdingar,jarlar och småkungar.
« Svar #4 skrivet: juli 25, 2011, 21:53 »
Observera att i gotiskan finns inte ordet "kung" utan här används "thiudans" (avlett av thiud 'folk') eller det mera allmänna "reiks" ung. = herre. Det sistnämnda ordet är identiskt med det samindoeuropeiska ordet för kung: *regs  (latinska rex, keltiska rix, indiska raja) . Det sistnämnda ordet har dock tydligen en gång funnits även i nord- och västgermanskan eftersom det lever kvar som det mycket vanliga personnamnselementet -rik(R).

Ordet "kung" går dock tillbaka åtminstone till urnordiskan eftersom det lånats in till finskan som kuningas, med urnordisk nominativändelse (-az) och allt.

Ordet "drott" är lika gammalt eftersom även det finns inlånat i finskan som ruhtinas (d- har fallit bort eftersom dr- inte finns i finskan).